En rad frågetecken omger FN:s hantering av fallet med den svenske tjänstemannen Anders Kompass som stängdes av för att ha larmat om misstänkta sexuella övergrepp, skriver Aleksander Gabelic.

En rad frågetecken omger FN:s hantering av fallet med Anders Kompass, den svenske tjänstemannen som stängdes av för att ha larmat om misstänkta sexuella övergrepp av fredsbevarande soldater i Centralafrikanska republiken. Flera utredningar pågår inklusive en i Frankrike. Enligt uppgift har nu också USA signalerat att man vill undersöka omständigheterna i fallet. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, prins Zeid, höll nyligen en presskonferens i Genève som inte bidrog till att sprida nytt ljus över historien.

En intern FN-domstol har beordrat att avstängningen av Kompass ska hävas tills FN:s egen utredning är klar. Beslutet är välkommet. Det visar också att större klarhet krävs i hur FN-ledningen har skött ärendet och hur man kommer att agera framöver.

FN och medlemsstaterna måste framför allt upprätthålla den nolltolerans mot sexuella övergrepp som den tidigare generalsekreteraren Kofi Annan och den nuvarande FN-chefen Ban Ki-moon har infört. Domstolen skickar också en tydlig signal om att FN-tjänstemän inte får tystas på det sätt som har skett genom avstängningen av Kompass.

Det är olyckligt att höga FN-företrädare har gjort uttalanden i skuldfrågan under pågående utredning. Utredningen måste få ha sin gång och komma fram till sina slutsatser utan att utsättas för påtryckningar. FN-ledningen bör däremot klargöra hur man ser på upprätthållandet av nolltolerans mot sexuella övergrepp och hur FN i fortsättningen ska agera när personal larmar om misstänkta övergrepp.

Över 100 000 fredsbevarande FN-soldater och -poliser bidrar till säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter världen över. FN-personal gör dagligen förtjänstfulla insatser, ofta i tuffa miljöer, som ger miljoner människor chansen till ett bättre liv. Också mot denna bakgrund är det viktigt att världsorganisationen hanterar anklagelser om övergrepp, intern kritik och signaler om oegentligheter på ett ansvarsfullt sätt.

FN:s medlemsländer har ett gemensamt ansvar att stå upp för FN:s värdegrund och principen om nolltolerans. Medlemsländerna måste verka för en kultur som uppmuntrar och inte avskräcker FN-tjänstemän från att uppmärksamma missförhållanden. Det är också en fråga som rör effektivitet, öppenhet och transparens i hela FN-systemet.

Även säkerhetsrådet behöver fler länder som står upp för FN:s egna principer och kan bidra till att utveckla FN och stärka dess trovärdighet. Ett starkt och effektivt FN står på dagordningen för Sveriges kandidatur till en plats i FN:s säkerhetsråd. Fallet Anders Kompass är ytterligare ett starkt argument för regeringen att driva den svenska kandidaturen med kraft och verka för en modern, resultatinriktad och aktiv FN-politik.