I Georgiens huvudstad Tbilisi flyger minst lika många ukrainska som georgiska flaggor från balkongerna. Den blågula flaggan vajar i vinden överallt i staden, och graffiti med anti-ryska och anti-Putin budskap återfinns på många väggar.
Rysslands krig i Ukraina går in på sin åttonde månad, och stödet för Ukraina är fortsatt starkt i Georgien.
Som ett resultat av Georgiens lösare sanktionsregler, har många ryska medborgare valt att komma hit. De ryska medborgare som kommer till Georgien gör det av olika skäl, vissa är aktivister och flyr regimen, medan andra flyr sanktionerna som väst har introducerat mot Ryssland. En del kommer som turister på semester, andra med intentionen att stanna en längre tid. Detta har lett till att bland annat bostadspriser har skjutit i höjden, och ett öppet brev om att införa visumkrav för ryska medborgare har publicerats av aktivister och civilsamhällesorganisationer.
Efter Putins uttalande om delvis massmobilisering har gränsen till Georgien även blivit högt trafikerad, med långa köer, vilket tyder på att andelen ryska medborgare som flockats till Georgien sedan Rysslands invasion bara kommer öka.
I samband med Rysslands krig i Ukraina har desinformation om kriget, väst, EU och NATO spridits av pro-ryska grupper i Georgien. Desinformation är något som UNAG, Georgiens FN-förbund, arbetar mot, bland annat genom projektet Fostering Inclusive Democracy (FID).
Genom FID har UNAG och dess lokala partners arrangerat informationstillfällen kring källkritik samt medie- och informationskunnighet. “Våra ungdomscenter är bra platser för ungdomar att utveckla verktyg för att kritiskt kunna analysera fake news,” säger Tamta Khutsishvili, programansvarig på UNAG.
Desinformation är en viktig fråga för hela UNAG:s organisation, och extra viktig i ljuset av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina. Därmed tycker jag det är väldigt angeläget att belysa arbetet som UNAG gör, och jag ser fram emot att spendera resten av hösten här och lära mig mer om det.
Maja Soomägi, Internationell praktikant, Georgien
26 april, 2024 / Nyheter
I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en
Läs mer25 april, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.
Läs mer19 april, 2024 / Nyheter
FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.
Läs mer12 april, 2024 / Nyheter
Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.
Läs mer11 april, 2024 / Nyheter
Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.
Läs mer05 april, 2024 / Nyheter
FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.
Läs mer05 april, 2024 / Världshorisont
I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.
Läs mer28 mars, 2024 / Världshorisont
Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.
Läs mer21 mars, 2024 / Världshorisont
I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata.
Läs mer