Flera krig och konflikter, flykting- och klimatkriser, ökande klyftor och jämställdhet på tillbakagång – allt detta är globala utmaningar som påverkar vardagen även för människor i Sverige. Fortsatt aktivt svenskt FN-arbete, stöd till FN:s utvecklingsorganisationer och strategiskt arbete i motvindsfrågor är viktiga bidrag inför nästa års stora framtidskonferens i FN, skriver företrädare för fyra organisationer som arbetar med FN-frågor.

Sverige har, oavsett regering, varit en viktig och nära partner till FN sedan organisationen bildades för snart 80 år sedan. Hundra tusen svenskar har tjänstgjort i FN:s fredsfrämjande insatser och många, med förre FN-chefen Dag Hammarskjöld i spetsen, har haft framträdande positioner i världsorganisationen. Tack vare detta har svenska erfarenheter, kunskap och engagemang fått betydelse för arbetet för en bättre värld. Många svenskar har samtidigt fått en global utblick och insyn i internationella processer.

FN är även i dag – trots ökade geopolitiska spänningar och stora utmaningar – den främsta arenan för att hantera klimatförändringar, pandemier och snabbt uppkomna kriser och konflikter. I FN förhandlar världens länder fram internationella normer, konventioner och överenskommelser om internationell fred, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. FN erbjuder också fora för både civilsamhälle och näringsliv.

Den multilaterala regel- och värdebaserade världsordningen utmanas nu av alternativa allianser, regionala motsättningar och nationella konflikter. I dagens säkerhetspolitiska klimat, där komplexa kriser inte känner några nationsgränser, är det av vikt att Sverige och övriga medlemsländer fortsätter att ge finansiellt och politiskt stöd till FN. Följande uppgifter är särskilt angelägna:

Förebygg nya kriser Efter de senaste decenniernas framsteg har konflikter och pandemi åter kastat miljoner människor ut i fattigdom. Det skapar klyftor, oro och motsättningar. När biståndsviljan samtidigt minskar i flera länder måste tillgängliga medel användas så effektivt som möjligt. Motståndskraftiga samhällen byggs bäst genom att investera i till exempel vatten och sanitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och vaccination för barn. Förebyggande insatser sparar dessutom enligt Världsbanken hundratals miljarder kronor per år.

Agenda 2030 Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är den färdplan som förenar världens länder i ett utmanande geopolitiskt läge. Agendan måste få en återstart och användas som grund för dialog i en värld med stora klyftor.

Ukraina Rysslands fullskaliga, olagliga och oprovocerade invasion i Ukraina har orsakat den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Att Putin upphör med sin krigföring är avgörande för Sveriges, Europas och hela världens säkerhet. Enigheten och handlingskraften i EU är ett föredöme för andra regionala organisationer. Kommande insatser för Ukraina bör inriktas på hållbar ekonomisk uppbyggnad, stärkande av sociala sektorer och arbete för jämställdhet, inte minst vad gäller våldet mot kvinnor och flickor inklusive sexuellt våld i konflikt.

Världens mest utsatta FN:s organisationer strävar efter att minska följderna av de multipla kriserna, inte minst för människor som lever i fattigdom och förtryck. Länder som befann sig i ett utmanande finansiellt läge står nu inför större utmaningar än någonsin till följd av högre priser, ökad risk för undernäring och hot mot barns rätt till utbildning och hälsa.

Kärnstöd Genom kärnstöd kan FN snabbt och flexibelt ställa om och leverera resultat i länder som Ukraina, Afghanistan och Jemen. Trots att kärnstöd är den mest effektiva finansieringsformen för de multilaterala organisationerna ser vi en internationell trend där FN-systemet i allt högre grad finansieras av öronmärkta medel. En rapport från Dag Hammarskjöldfonden och FN:s Multi-Partner Trust Fund visar att mer än 70 procent av stödet till FN:s utvecklingsarbete är öronmärkt jämfört med 24 procent av stödet till Världsbanken och IMF och endast 3 procent av stödet till EU.

Jämställdhet Att Nobels fredspris i år gick till den fängslade kvinnorättsaktivisten Narges Mohammadi är ett stöd till kvinnokampen i Iran och en påminnelse om att kvinnors och flickors rättigheter är på tillbakagång även i andra länder. Det gäller såväl deltagande i utbildning, arbete och politik som hedersförtrycket som har fått global spridning. Sveriges erfarenheter och röst i jämställdhetsarbetet behövs mer än någonsin. I så kallade motvindsfrågor som SRHR är kärnstöd till FN avgörande för strategiskt och långsiktigt arbete.

FN-reformer Under generalförsamlingens öppnande tidigare i höstas ställdes relevanta frågor av bland andra FN-chefen António Guterres om världsorganisationens uppdrag och mandat – och om hur FN ska stärkas för att kunna hantera vår tids utmaningar. Det gäller allt från återkommande låsningar i säkerhetsrådet till arbetet för att vända hållbarhetsarbetet i rätt riktning. Medlemmarna måste på allvar engagera sig i de reformfrågor som behöver konkreta lösningar.

Sverige är som aktiv partner och givare av kärnstöd en föregångare i FN-arbetet. När medlemsländerna samlas till framtidskonferens nästa år – Summit of the Future – står både formerna för FN-arbetet och Agenda 2030 på dagordningen. Nya och stärkta politiska och ekonomiska åtaganden krävs från samtliga länder. De globala utmaningarna hänger samman – och FN och den regelbaserade världsordningen är avgörande för att de ska kunna lösas.

Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet

Ulrika Grandin, verksamhetschef UN Women Sverige

Annika Sandlund, representant för UNHCR i Norden och Baltikum

Åsa Widell, generalsekreterare Sverige för UNHCR

Läs artikeln i Göteborgs-Posten