När religiösa, etniska och nationella minoriteter höjer sina röster och ber om uppmärksamhet finns det skäl att lyssna extra noga och stå upp för principen skyldighet att skydda, skriver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

Under det senaste året har terrororganisationen Islamiska staten pressats tillbaka i norra Irak och i Syrien. Kurdiska grupper har en stor del i denna framgång men de har samtidigt fått betala ett högt pris. Efter att IS besegrades i norra Irak drevs kurderna ut av regeringsstyrkor. Motsvarande utveckling har vi sett den senaste tiden i norra Syrien där Turkiet attackerar kurder i grannlandet. Staden Afrin, som tidigare var tillflyktsort från Aleppo, har blivit plats för ytterligare en utrensning under det sju år långa Syrienkriget.

När FN:s rapportör för situationen i Myanmar besökte Bangladesh och regionen nyligen kunde hon berätta inte bara om våldtäkter, mord och fördrivning av nästan en miljon rohingyer. En lika skrämmande slutsats från hennes besök var att flera andra minoritetsgrupper i Myanmar under lång tid har fått utstå samma förföljelse av militärregimen.

Till dessa exempel kan läggas utsattheten för de kristna yazidierna i Irak, kopterna i Egypten och den muslimska gruppen ahmadiyer i Pakistan för att bara nämna några. Listan kan göras lång. FN har rapportörer med mandat att sätta världens ögon på minoriteters situation, men ansvaret att agera ligger på FN:s medlemsstater och ytterst på säkerhetsrådet.

I FN förs nu en bred diskussion om de fredsfrämjande insatserna. De behöver reformeras för att bättre svara på dagens konflikter, skydda civila och garantera säkerheten för fredsbevararna. I detta ligger ett ansvar att inte glömma att minoriteter ofta drabbas först och utsätts för flest övergrepp i konflikter.

Som en reaktion på omfattande förtryck, våld och massmord har FN skaffat sig en rad verktyg. Det bäst lämpade verktyget är principen skyldighet att skydda som kan användas när staters ledare inte kan skydda sin befolkning från övergrepp eller när de själva begår systematiska och utbredda övergrepp. Principen har använts för att stoppa upptrappning av konflikter i till exempel Kenya och Elfenbenskusten och i Libyen 2011 för att stoppa Khadaffis attacker mot den egna befolkningen.

Under hösten talades det om skarpa internationella åtgärder mot Myanmar, men kraven på sanktioner och vapenembargo mot landet har inte uppfyllts. Det har inte heller kravet på frivilligt och säkert återvändande för rohingyerna. I stället har Aung San Suu Kyi fått upprepade respiter att lösa frågan i dialog med Bangladesh, ett land som nu hänvisar 100 000 rohingyer till en obebodd ö.

Sverige är ett av femton länder i säkerhetsrådet som bör påminna FN-medlemmarna om deras gemensamma löfte att försvara mänsklig säkerhet och stå upp för principen skyldighet att skydda. Religiösa, etniska och nationella minoriteter drabbas av våld och förtryck i både fred och konflikt. När de höjer sina röster och ber om uppmärksamhet finns det skäl att lyssna extra noga.