Sveriges genomförande av Agenda 2030 granskas i rapporten Barometer 2020 från Concord. Resultatet presenteras i en debattartikel på Altinget som har undertecknats av 26 organisationer.

Sverige har höga ambitioner om att föra en politik som ska leda till global hållbar utveckling. I vår granskning ser vi framsteg, men också områden där politiken i stället motverkar en rättvis och hållbar utveckling. För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av pandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten. Nu krävs handling och mod att prioritera vår globala framtid – även när det tycks gå emot nationella intressen.

Regeringen får underkänt

I juni lämnades en proposition för genomförandet av Agenda 2030 till riksdagen. Regeringen skriver där: ”Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt.”

Det är en målsättning som vi stödjer. Men vår granskning av de senaste två årens politik visar att ambitionen om en samstämmig politik – det vill säga att alla beslut inom samtliga politikområden ska fattas utifrån vad som är bäst för en hållbar utveckling – alltför ofta förblir just en ambition. Det är när konflikter uppstår mellan politiska mål som ambitionerna testas och ord ställs mot handling. Här ger vi regeringen underkänt på flera centrala områden.

Konflikter uppstår

Hållbar utveckling och mänskliga rättigheter hör samman och får aldrig separeras. Ett genomförande av en samstämmig politik för global hållbar utveckling måste därför präglas och vägledas av de mänskliga rättigheterna. I vår granskning tittar vi särskilt på vad som beslutats och gjorts när det uppstår konflikter mellan exempelvis kortsiktiga ekonomiska intressen och vad som är bäst ur ett längre, globalt hållbarhetsperspektiv. Det kan vara när exempelvis företags vinster, säkerhetspolitik eller särintressen ställs mot målet att minska globala klimatutsläpp eller stödja ett hållbart jordbruk i låginkomstländer.

Ett välkänt exempel är Sveriges export av krigsmateriel till de krigförande parterna i Jemen samtidigt som regeringen arbetar för ett slut på konflikten. Å ena sidan finns viljan att ge exportmöjligheter åt en svensk vapenindustri. Å andra sidan riskerar handeln att påverka mänskliga rättigheter negativt och få långtgående konsekvenser för människor som drabbas av konflikter och förtryckande regimer.

Ansvaret vilar extra tungt

Regeringen skriver i propositionen att ”två bärande utgångspunkter i arbetet bör vara ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling.” Detta måste översättas i konkret politik även när det är obekvämt på kort sikt. Eftersom det ofta handlar om människor som själva saknar möjlighet att göra sig hörda i svensk politik vilar ansvaret för dessa perspektiv extra tungt på våra beslutsfattare.

Det gäller också på två andra områden där vi i vår granskning riktar allvarlig kritik mot regeringen: migrationspolitiken och företags ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska företag har i dag ofta leverantörer eller andra affärsrelationer i länder där det förekommer barnarbete, osäkra och farliga arbetsförhållanden eller tvångsförflyttningar av lokalbefolkning. Men det saknas en lag som kräver att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter i alla sina leverantörsled. De som drabbas är utan röst i svensk politik. Detsamma gäller de migranter som nekas det skydd de har rätt till i vårt land.

Krävs modigt ledarskap

Coronapandemin har gjort det ännu tydligare att världen hänger samman och kräver globala lösningar på nya problem. Krisen har fördjupat de strukturella och långsiktiga utmaningar vi måste ta oss an, som att bekämpa fattigdom, ojämlikhet, försvara alla människors rättigheter och hejda klimatförändringarna.

Regeringen måste nu ta fram en nationell handlingsplan för Agenda 2030 då den nuvarande går ut i år. Handlingsplanen bör sträcka sig tio år framåt i tiden och ange hur regering tillsammans med andra aktörer ska agera för att bidra till att de Globala målen nås innan deadline. Det här är en uppgift vi måste klara i tid.

Riksdagen behöver besluta om ett övergripande mål för hållbar utveckling som inkluderar en samstämmig politik för global hållbar utveckling där ingen lämnas utanför. Alla politiska beslut måste ta hänsyn till hur de påverkar människor och miljö inom och utanför Sveriges gränser. I dag krävs ett modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen och tar ansvar för svensk och global utveckling på lång sikt.

Underskrifter samordnade av Concord Sverige:
Erik Lysén
Chef, Act Svenska kyrkan

Louise Lindfors
Generalsekreterare, Afrikagrupperna

Anna Lindenfors
Generalsekreterare, Amnesty International i Sverige

Lena Ingelstam
Generalsekreterare, Diakonia

Charlie Aronsson
Tf kanslichef, Fair Action

Ola Höiden
Tf generalsekreterare, Fairtrade Sverige

Hanna Dahlström
Kanslichef, FIAN Sverige

Anna Stenvinkel
Generalsekreterare, Forumciv

Malin Nilsson
Generalsekreterare, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet

Martin Nihlgård
Generalsekreterare, IM

Mohamed Ibrahim
Generalsekreterare, Islamic Relief Sverige

Klara Knapp
Ordförande, Latinamerikagrupperna

Judy McCallum
Executive Director, Life and Peace Institute

Hannah Kroksson
Generalsekreterare, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer

Karin Lexén
Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Johan Pettersson
Generalsekreterare, Oxfam Sverige

Prudence Woodford-Berger
Ordförande, PRO Global

Helena Thybell
Generalsekreterare Rädda barnen

Birgitta Göranson-Iliste
Ordförande, Svalorna Indien Bangladesh

Annelie Börjesson
Ordförande, Svenska FN-förbundet

Agnes Hellström
Ordförande, Svenska freds och skiljedomsföreningen

Niklas Eklöv
Enhetschef lärande och påverkan, Svenska missionsrådet

Alice Blondel
Kanslichef, Swedwatch

Sofia Östmark
Kanslichef, Union to Union

Peter Brune
Generalsekreterare, War Child Sweden

Anna Tibblin
Generalsekreterare, We Effect

Läs artikeln på Altinget.

Läs om Barometer 2020 på Concords webbplats.