FN behöver i högre grad än på länge medlemmarnas politiska, ekonomiska och militära
stöd, skriver FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson i Sydsvenskan inför FN:s framtidstoppmöte.

Världsläget är minst sagt uselt. Globala orättvisor, pandemier, krig och klimatkris hotar säkerhet, trygghet och rättigheter för miljarder människor.

I ett försök att vända utvecklingen möts företrädare för FN:s medlemsstater den 22-23 september i FN-högkvarteret i New York för att diskutera framtidens globala samarbete. Mötet ska anta tre dokument: en FN-pakt för framtiden, ett digitalt ramverk och en deklaration för framtida generationer.

Framtidstoppmötet initierades 2020 när FN fyllde 75 år. Sverige har deltagit i förberedelserna bland annat genom en högnivåpanel med förre statsministern Stefan Löfven i ledningen. Den nuvarande regeringen har tillsammans med Zambia tagit fram förslaget till globalt ramverk om digitalt samarbete inklusive de högaktuella AI-frågorna.

En styrka och svaghet i FN är ambitionen att beslut ska tas i konsensus. En tanke är att alla stater ska kunna hållas ansvariga för att förverkliga beslut som tagits i enighet. Baksidan av myntet är att texter riskerar att bli urvattnade och bygga på minsta gemensam nämnare.

När FN-chefen António Guterres i coronapandemins slutskede såg sig kallad att planera för framtidstoppmötet hoppades han att konsekvenserna av pandemin, inte minst följderna för Agenda 2030-arbetet, skulle bidra till samsyn om att multilateralismen är nödvändig för att hantera gemensamma problem och att FN-systemet behöver stärkas. Men sedan följde Rysslands folkrättsvidriga fullskaliga invasion i Ukraina, en urartad situation i Sudan och Hamas terrordåd mot israeler och Israels svar. Förutsättningarna för att nå konstruktiv samsyn i FN har därigenom försämrats betydligt.

Ett annat problem är att alltför många FN-medlemmar inte respekterar grundläggande FN-värderingar och -principer. Auktoritära regeringar möts i nya allianser som Brics-samarbetet med Ryssland och Kina i ledningen. Demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst jämställdheten, är på global tillbakagång. En fjärdedel av FN-medlemmarna tar inte aktiv ställning mot Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina, säkerhetsrådet är oförmöget att stoppa kriget i Gaza och flera afrikanska länder har plågats av konflikter i decennier.

När FN-medlemmarna inte förmår att hantera gemensamma utmaningar påverkas förtroendet för världsorganisationen. Flera åtgärder krävs för att förbättra FN:s effektivitet, transparens och ändamålsenlighet:

Försvara FN:s grundläggande principer

Bekräfta och stärk stödet för grundläggande FN-principer som våldsförbudet i FN-stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Såväl FN-ledning som medlemsländer måste tala klarspråk om sveket mot dessa principer.

Släpp strävan efter samsyn

De 61 punkterna i FN-pakten för framtiden är en grund att stå på men kanske är det nu dags att släppa på strävan efter samsyn. Länder som så önskar bör kunna gå före och formulera FN-politik för freden, miljön och jämställdheten. Många av FN:s framsteg har gjorts tack vare att länder har visat ledarskap i väntan på att andra ska ansluta sig.

Låt länder konkurrera om FN-uppdrag

FN är uppdelat i sju regionala grupper och ofta räcker geografisk tillhörighet för att länder ska väljas till FN:s råd, program och kommissioner. Fler länder måste kandidera så att det blir verkliga val till FN-uppdrag – och alla regeringar bör redovisa hur de röstar.

Stäng ute stater som bryter mot FN:s värderingar

Länder som återkommande bryter mot FN:s regelverk och värderingar bör ställas utanför under kortare eller längre tid. Hittills har medlemmar avstängts från FN-arbete endast vid ett fåtal tillfällen. Det skedde senast när Libyen och Ryssland sparkades ur människorättsrådet 2011 respektive 2022 och när Iran tvingades lämna kvinnokommissionen 2024.

Stärk de internationella domstolarna

Internationella domstolen (ICJ) och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) ger viktiga bidrag till internationell fred och säkerhet men ICC nämns inte ens i FN-pakten. Fler länder måste åta sig att helt och fullt acceptera domstolarnas jurisdiktion. Hot och trakasserier mot domstolarna och deras anställda måste upphöra.

FN bildades efter två blodiga världskrig under 1900-talet. Snart 80 år senare kvarstår motsättningar mellan medlemsländerna och världen har åter blivit en oroshärd. Som den enda verkligt globala mötesplatsen för världens länder behöver FN i högre grad än på länge medlemmarnas politiska, ekonomiska och militära stöd.

Om framtidsmötet ska bli framgångsrikt krävs att länderna nu står upp för ”de förenade nationernas folk” som det uttrycks i FN-stadgans inledning. Det innebär att miljarder människors röster, rättigheter och levnadsvillkor måste stå i centrum när organisationens framtid ska formas.

Jens Petersson, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet

Läs artikeln på Sydsvenskans hemsida.