Trots att Sverige sitter i FN:s säkerhetsråd och trots att global säkerhet är en förutsättning för nationell säkerhet saknas FN-perspektivet när Folk och Försvar håller rikskonferens, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic på SVT Opinion.

Hot om kärnvapenkrig på Koreahalvön, rekordmånga döda i krigets Syrien och nytt bränsle på den redan explosiva Israel-Palestina-konflikten gjorde världen till en farligare plats under 2017. När Folk och Försvars rikskonferens startar i helgen har Sverige för första gången på tjugo år en plats i FN:s säkerhetsråd och därmed en unik möjlighet att påverka. Trots det saknas FN-perspektivet i programmet för rikskonferensen som i stället har tydlig Nato- och EU-profil.

Sverige har under sitt första år som rådsmedlem bland annat tagit humanitära initiativ i Syrien och Jemen, varit en röst för förtryckta i Palestina och framhållit kvinnors roll i fredsarbetet. Svenska kvinnor och män deltar i en viktig FN-insats i Mali. Det oroliga världsläget är skäl för ytterligare stärkt agerande under 2018 – vilket också gynnar Sveriges nationella säkerhet.

Efter misslyckandet att hantera konflikterna i Rwanda, Demokratiska republiken Kongo och på Balkan under 1990-talet fick världen en folkrättslig princip som kallas skyldighet att skydda. Enligt den ska FN:s medlemsländer agera mot folkmord, krigsbrott, etnisk rensning eller brott mot mänskligheten när länders ledare inte klarar att skydda sin befolkning eller själva gör sig skyldiga till förbrytelser. Principen tillämpades i Libyen 2011 när FN i samråd med Arabförbundet stoppade regimledda angrepp mot civilbefolkningen. Sverige deltog i insatsen med flygspaning.

Civila i konflikter behöver även i dag omvärldens skydd om vi ska motverka massdöd, humanitära kriser och fortsatt flyktingskap. Principen skyldighet att skydda måste användas trots att den ifrågasätts av länder som har ett egenintresse av att inte granskas. Sveriges regering bör under sitt andra och avslutande år som säkerhetsrådsmedlem verka för principen på samma vis som den driver andra så kallade motvindsfrågor. För en sådan linje finns starkt stöd från engagerade och aktiva i den svenska FN-rörelsen, inte minst unga. FN-förbundet krävde också nyligen tillsammans med den internationella koalitionen för skyldighet att skydda FN-sanktioner och vapenembargo mot Myanmar efter fördrivningen av över en halv miljon rohingyer.

Säkerhetsrådsplatsen är en fortsättning på mångårigt svenskt FN-engagemang – och en investering även i Sveriges säkerhet. Som rådsmedlem ska Sverige stödja kampen för mänskliga rättigheter i andra länder, bidra med fler svenska FN-soldater och kräva att FN agerar kraftfullt när situationen i Syrien, Myanmar eller Demokratiska republiken Kongo kräver det.

Med ett år kvar av rådsmedlemskapet finns nu tillfälle för regeringen att i världens enda sant globala säkerhetsorganisation göra verklig skillnad i arbetet mot flyktingkatastrofer, kapprustning och internationell terrorism – och för mänsklig säkerhet i väpnade konflikter. Dessa och andra FN-frågor påverkar i allra högsta grad 10 miljoner svenskar. De måste diskuteras, debatteras och hållas ständigt levande – också vid årets rikskonferens i Sälen.

Läs artikeln på SVT:s webbplats.