Förra veckan ledde FN-förbundet en studieresa för riksdagsledamöter till Zimbabwe. Syftet med förbundets årliga resor är att studera FN:s arbete i fält och genomförandet av de globala målen samt att få en bild av läget i länder där FN-verkar.

Världens blickar riktades mot Zimbabwe i november när Robert Mugabe tvingades lämna presidentposten efter 37 år vid makten. Mugabes efterträdare Emmerson Mnangagwa från samma parti, Zanu-PF, har lovat förändra ekonomin och landets styre. Demokratiska val ska hållas i juli eller augusti.

Mnangagwas löften förpliktigar. Människorna i Zimbabwe har lidit av vanstyre, våld och förtryck. FN har funnits länge i landet och gör ett omfattande arbete till nytta för många människor dagligen. Samtidigt är frågan om mänskliga rättigheter fortfarande en utmaning. Kvinnors och flickors möjligheter är begränsade. En av tre flickor under 18 år gifts bort och berövas sin frihet.

Zimbabwes framtid är i händerna på ett styre som tidigare var en del av Mugabes regim. Om utländska investerare ska komma till landet behöver regeringen och presidenten leva upp till sina löften om demokrati och genomföra val som kan godkännas som fria, öppna och transparenta av internationella observatörer.

Om Mnangagwa kan leverera demokrati finns det hopp om att Zimbabwe med stöd av FN och andra kan bli en ljuspunkt i en problematisk region. Frågan är dock som en person uttryckte det vid vårt besök: ”Busschauffören är utbytt, men är bussen fortfarande densamma?”.

Aleksander Gabelic, ordförande
Petra Hallebrant, generalsekreterare