Varje morgon vid femtiden vaknar jag av att koltrasten sjunger och när jag går och lägger mig vid elvatiden har sången knappt tystnat. Skogen är en barnkammare. Flugor och bin surrar, fjärilar fladdrar och granskotten lyser ljusgröna.

Världsmiljödagen instiftades under FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972. I år är temat biologisk mångfald. Nyligen, på den biologiska mångfaldens dag den 22 maj, släpptes en rapport från FN:s miljöprogram, UNEP, om hur världens skogar har det. Rapporten slår fast att den biologiska mångfaldens framtid hänger samman med skogens framtid och hur vi hanterar den. Cirka 60 000 trädsorter, 80 procent av amfibierna, 75 procent av fåglarna och 68 procent av världens däggdjur bor i skogen som utgör ungefär 30 procent av den globala landytan. I Sverige består landytan till 70 procent av skog och många arter som lever i våra skogar är hotade.

Det femtonde av de 17 globala målen för hållbar utveckling handlar om ekosystem och biologisk mångfald. Målet hänger nära samman med flera andra mål i Agenda 2030. Naturen ger oss mat, renar vatten och luft och pollinerar våra grödor. FN beslutade 1992 om konventionen om biologisk mångfald och Sverige ratificerade den året därpå. En strategisk plan antogs år 2010 och FN utropade 2010-talet till den biologiska mångfaldens decennium.

Planen skulle ha ersatts med en ny vid ett toppmöte i Kun Ming i Kina i oktober i år men mötet har skjutits fram på grund av coronapandemin. Det decennium vi nu är inne i har av FN:s generalsekreterare António Guterres utropats till handlingens decennium, ”decade of action”, för genomförandet av Agenda 2030.

Under senare år har allt fler rapporter larmat om att många arter hotas av utrotning på grund av människans olika verksamheter. Vi smutsar ner vårt vatten mer än naturen klarar av och vi låter en tredjedel av all mat ruttna eller förgås på vägen till våra bord eller i våra kylskåp. Klimatpåverkande utsläpp förändrar livsförutsättningarna.

Vi är många som under de senaste månaderna har varit mer ute i naturen som följd av coronapandemin. Vilken natur vi kommer att leva i framöver bestäms i stor utsträckning av hur vi klarar att behålla den ekologiska balansen. När världen börjar återhämta sig från pandemin har vi möjlighet att ta bättre hänsyn till den biologiska mångfalden i naturen och återskapa en bättre tillvaro för människor, djur och hela planeten.

Malin Åberg Aas
Senior rådgivare för hållbar utveckling