Nedskärningar i livsmedelsbiståndet ökar matosäkerheten och desperationen bland Syriens flyktingar.

Sedan mars 2011 har Syrien varit drabbat av ett inbördeskrig som tvingat miljontals människor på flykt och för att överleva är många beroende av humanitär assistans i form av matpaket som delas ut av FN:s livsmedelsprogram. Trots att FN:s livsmedelsprogram levererar mat till miljontals behövande är läget fortsatt svårt och nedskärningar i biståndet har det senaste året försämrat situationen för många flyktingar. Därför fortsätter FN-förbundet att bedriva sin katastrofinsamling som sedan 2013 går till FN:s livsmedelsprograms arbete med att nå ut med livsmedelsbistånd till Syriens flyktingar.

Enligt FN:s livsmedelsprogram finns för närvarande 7,6 miljoner internflyktingar i Syrien, 12,2 miljoner människor i behov av humanitär hjälp och 9,8 miljoner människor i behov av livsmedelsbistånd. I juni 2015 levererade FN:s livsmedelsprogram tillräckligt med mat för att hjälpa över 4,1 miljoner civila. Mat till 800 000 civila nådde svåra konfliktområden och 10 000 personer i norra ar-Raqqah nåddes för första gången på över åtta månader tack vare att assistansen till civilbefolkningen på svåråtkomliga områden blivit bättre sedan början av 2015.

Trots dessa framsteg försämrade fortsatta strider det humanitära läget i Syrien under första halvan av 2015. Det humanitära behovet ökar samtidigt som matpaketen under det senaste året blivit mindre och färre. Resurserna har blivit alltmer sällsynta till följd av konkurrerande humanitära kriser och Syrien får mindre stöd än tidigare år vilket lett till större sårbarhet och livsmedelsosäkerhet. Jordaniens, Turkiets, Egyptens och Iraks flyktingar har alla fått minskat livsmedelsbistånd och effekterna av nedskärningarna har för många flyktingar varit förödande. Fältenkäter och intervjuer med 19 000 hushåll genomförs just nu för att förstå flyktingarnas situation samt konsekvenserna av minskat bistånd. Om de skulle sluta få livsmedelsbistånd svarade en tredjedel att de skulle leta efter olagliga eller tillfälliga jobb, de som hade möjlighet sa att de skulle söka asyl någon annanstans.

Livsmedelsbiståndet har reducerats för 1,6 miljoner mottagare och nedskärningarna har lett till att många hushåll hamnat under fattigdomsgränsen och förlorat sin livsmedelssäkerhet. Till skillnad från många fattiga länder där flickor tas från skolan för att arbeta i hemmet har det blivit vanligt att familjer skickar sina söner att jobba i stället för att låta dem gå i skolan. Det beror på att det i många fall inte finns något hem att ta hand om och att familjen behöver pengar till mat. I Jordanien skickar 12 procent fler familjer sina pojkar att jobba än för bara ett år sedan. En annan konsekvens är att flyktingfamiljer för att säkra sina matbehov ofta tar exploaterande, socialt nedbrytande eller högriskjobb och därmed riskerar att skadas eller deporteras. Aisha, 26, i Jordanien berättar om hur hon för första gången tog med sig sina barn för att tigga pengar för att hon inte såg någon annan utväg efter att ha fått ett SMS från FN:s livsmedelsprogram om att hennes familjs livsmedelsbistånd skulle minskas. I Libanon har levnadsvillkoren för över 1,1 miljoner flyktingar försämrats det senaste året. Proportionen livsmedelssäkra familjer minskar och många familjer har börjat köpa mat på kredit. Återigen är kvinnorna mest utsatta, då hushåll styrda av kvinnor är mer sårbara på grund av att kvinnor i Mellanöstern ofta prioriterar att deras barn och män får äta först. För att hjälpa kvinnorna finns ett stödprogram som förser gravida och ammande kvinnor med tillräcklig näring.

Vissa länder tar bättre hand om flyktingarna än andra. I Turkiet finns den största andelen syriska flyktingar, 2 miljoner, och här hjälpte den turkiska regeringen över nio flyktingläger då FN:s livsmedelsprogram inte hade tillräcklig finansiering. Irak är det enda landet i regionen där syriska flyktingar blir erbjudna arbetstillstånd och därför kan betala en del av maten själva, vilket gör att de inte tigger eller har exploaterande jobb i lika stor utsträckning. Efter intervjuer gjorda i flyktinglägren har det konstaterats att syriska flyktingar i irakiska läger är någorlunda livsmedelssäkra och matsubventionerna därför bör ges till människor som behöver dem mer.

I lägesrapporten för april 2015 skrevs det att 125 000 mottagare i Libanon och Egypten bedömdes kunna sörja för sitt eget matsäkerhetsbehov och att det från maj inte längre fanns något behov av fler matkuponger. Detta visade sig i viss mån vara fel och de som drabbats av nedskärningarna har fått en betydligt svårare tillvaro. FN:s livsmedelsprogram är beroende av ytterligare finansiering och räknar för närvarande med att fler nedskärningar i livsmedelsbiståndet måste göras. Om inte finansieringen säkras i tid kan FN:s livsmedelsprogram behöva avbryta viss assistans. Trots generösa givare fortsätter underskott i finansieringen att leda till en minskning av biståndsassistansen i nästan alla länder i den syriska regionen.