Samverkan för fred kan och bör användas för att stoppa kriget i Syrien och lindra flyktingkrisen, skriver Aleksander Gabelic och Linda Nordin på Aftonbladet Debatt.

Omvärldens oförmåga att stoppa konflikterna i Nordafrika och Mellanöstern förvärrar flyktingkrisen i Europa. Därför måste Sveriges regering och övriga medlemmar i EU diskutera inte bara hur människor på flykt ska få skydd utan också hur krigen ska stoppas.
Syrienkonflikten har genom grannländernas och stormakternas politiska, finansiella och militära inblandning, IS växande terrorvälde och ett stort antal döda och flyktingar blivit en internationell angelägenhet. Ett huvudproblem är att FN:s säkerhetsråd genom sin passivitet har brutit mot FN-stadgans artikel 24 som fastställer rådets huvuduppgift att värna internationell fred och säkerhet.
Som en reaktion på ett handlingsförlamat säkerhetsråd fastslog FN:s generalförsamling redan 1950 att medlemsländerna kan rekommendera tvingande åtgärder för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Bland de länder som stödde resolution 377 om samverkan för fred (uniting for peace) fanns Sverige. Utrikesminister Östen Undén var en av tillskyndarna med argumentet att FN-stadgan måste utvecklas för att inte bli ”en död bokstav”.
Samverkan för fred har genom åren tillämpats vid ett tiotal tillfällen – från den första fredsbevarande FN-insatsen under Suezkrisen 1956 till frågan om ockuperat palestinskt område från 1997 – och därmed fått bred acceptans. Det utgör inte, i motsats till vad kritiker har hävdat, ett brott mot FN-stadgan utan är tvärtom i vissa situationer en förutsättning för att stadgans löfte om fred och säkerhet ska infrias.
Att omvärlden inte får stå passiv inför storskaliga brott är en dyrköpt läxa från Rwanda, Demokratiska republiken Kongo och före detta Jugoslavien under 1990-talet. Till stöd för kraftfullt agerande i Syrien finns numera också FN-principen skyldighet att skydda som ålägger världssamfundet att med alla nödvändiga medel förhindra och skydda civilbefolkningar från grova folkrättsbrott.
Det ska i första hand ske på inbjudan av det konfliktdrabbade landet men om så inte är möjligt kan ett ingripande ske även mot dess vilja. Misstankar om grova folkrättsbrott kan också hänvisas till Internationella brottmålsdomstolen. Attackerna från både Assad-regimen och oppositionen mot den syriska civilbefolkningen är typexempel.
Samverkan för fred kan och bör användas med målet att åstadkomma en multilateral lösning för Syrien. Under de pågående EU-samtalen om flyktingkrisen bör Europas ledare enas dels om hur man gemensamt ska ge plats åt människor med skyddsbehov, dels ta fram en strategi för gemensamt agerande i FN:s generalförsamling.
Säkerhetsrådet måste få en tydlig signal och Ryssland och Kina måste förmås att upphöra med de veton som vid flera tillfällen har hindrat rådet att agera. Om inte det lyckas bör generalförsamlingen i enlighet med resolution 377 själv besluta om tvingande åtgärder.
Svensk militär finns, i enlighet med skyldighet att skydda, i Irak med utbildningsinsatser till stöd för landets regering i kampen mot IS. Utrikesminister Margot Wallström öppnade nyligen i en diskussion i Sveriges radio för ett initiativ i FN:s generalförsamling för våldsutsatta kvinnor i regionen.
En naturlig åtgärd vore att tillsammans med övriga EU-medlemmar och likasinnade erbjuda Syrien stöd för att skydda landets befolkning. Det skulle sätta press på Assad och visa att världen är beredd att gå vidare oavsett om regimen vill samarbeta eller inte.
Att FN:s säkerhetsråd är oförmöget att agera fritar inte världsorganisationen från dess ansvar att försvara fred och säkerhet. Tvärtom ska generalförsamlingen agera skyndsamt i sådana situationer, enligt resolution 337. Syrienkonflikten har hittills skördat en kvarts miljon liv och orsakat den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.
Vår fråga till Sveriges regering och övriga EU-medlemmar när FN:s generalförsamling nu inleder sin 70:e session i New York lyder: När kommer ett kraftfullt initiativ för att stoppa våldet i Syrien och därmed lindra flyktingkrisen?
15 december, 2025 / Nyheter
Den 10 december uppmärksammas internationella dagen för mänskliga rättigheter runt om på FN-skolor i Sverige. I samband med dagen bjöds Svenska FN-förbundet in till Hulebäcksgymnasiet i Göteborg för att föreläsa om flickors rättigheter. Skolan arrangerar varje år en omfattande MR-dag
Läs mer04 december, 2025 / Nyheter
Svenska FN-förbundet har besökt niondeklassare på Viktor Rydberg Jarlaplan i Stockholm, där eleverna nyligen genomfört ett FN-rollspel med fokus på barn på flykt. Besöket blev en påminnelse om hur värdefullt
Läs mer27 november, 2025 / Nyheter
FN:s klimatkonferens COP30 i Belém i Brasilien har nu avslutats. Länderna har enats om att påskynda Parisavtalet, samt att tredubbla finansieringen för klimatanpassning av sårbara länder. Däremot antogs inget konkret
Läs mer20 november, 2025 / Nyheter
På måndagen den 17 november inleddes den andra och därmed sista veckan av FN:s klimatkonferens COP30 i Belém. FN:s klimatchef Simon Stiell höll ett öppningstal där han påpekade att förhandlingarna
Läs mer14 november, 2025 / Nyheter
I veckan som gick hölls en viktig omröstning i FN:s generalförsamling om ICC, Internationella brottmålsdomstolen. Domstolen är utsatt för hot, sabotage och sanktioner från stater som ogillar dess arbete. I
Läs mer13 november, 2025 / Nyheter
Inom projektet Världskoll i skolan kan grundskolor låta sina elever få världskoll som diplomater i FN-rollspel. Eleverna på Montessori Norrtälje har nyligen rollspelat om mänskliga rättigheter. Rollspelet var kulmen
Läs mer05 november, 2025 / Nyheter
FN:s klimatkonferens COP30 arrangeras i år den 10–21 november i Belém i Brasilien. Under konferensen möts ledare inom politik och näringsliv, forskare, FN-representanter, icke-statliga organisationer och andra från civilsamhället för att diskutera vilka åtgärder som bör vidtas för att
Läs mer30 oktober, 2025 / Nyheter
I samband med FN:s 80-årsjubileum samarrangerade Svenska FN-förbundet tillsammans med andra FN-anknutna organisationer evenemanget "FN 80 år i en värld i förändring" på Uppsala slott. Under eftermiddagen samlades engagerade röster
Läs mer28 oktober, 2025 / Nyheter
Nu har FN:s globala havsavtal, även kallat BBNJ Agreement, ratificerats av tillräckligt många stater för att träda i kraft, vilket det kan göra i januari 2026. Hittills har 75 länder
Läs mer