Nu höjs flera röster om säkerhetshänsyn som har sin utgångspunkt i förebyggande av konflikter och mänsklig säkerhet som viktiga komplement till militär avskräckning, precis som FN-förbundet själv gjorde med seminariet om konfliktförebyggande och fredsbevarande den 8 januari i år.

I ett SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) seminarium den 28 januari diskuterades att vi bör satsa på att bygga motståndskraftiga institutioner som slår vakt om demokrati, rätt och accountability, men att de befintliga internationella institutionerna också kan behöva reformeras. Vi behöver fortsatt FN som forum för konfliktförebyggande och för utveckling. Trots stor oro över att den internationella regelbaserade världsordningen spricker så fungerar faktiskt humanitärrätten i praktiken ändå, varje dag. Ett nyckelord för en fredligare värld är social sammanhållning, menade man.

Svenska Röda korsets seminarium dagen därpå var inriktat på konventionerna om förbud mot landminor och klustervapen eftersom flera av våra grannländer varnat för att de vill säga upp konventionerna. Även Sverige står inför ett beslut i den frågan.

De konventioner som förbjuder personminor och klusterammunition har varit framgångsrika. 166 stater har anslutit sig till minkonventionen. Sedan minkonventionen trädde i kraft 1997 har antalet döda i minexplosioner sjunkit från 24 000 till 6 000 om året. Inte i något fall har klusterammunition använts av de anslutna staterna sedan konventionen började gälla. 90 % av de som dödas eller skadas av minor är civilpersoner.

Deltagarna var eniga om att varken Sverige eller någon annan stat bör lämna konventionerna eftersom kostnaden uttryckt i mänsklig säkerhet är alldeles för hög och står i strid med Krigets lagar, men uttryckte förståelse för att de länder som har gemensam gräns med Ryssland kan se minor som viktiga vapen.

Den 3 febr. hade UD-NIS (Nedrustning och icke-spridning) kallat till möte med civilsamhällesorganisationer för att informera om att juridisk expertis just nu undersöker vad som skulle behöva göras om Sverige skulle bestämma sig för att lämna Ottawakonventionen om personminor. Det ingår inte i uppdraget att rekommendera vilken väg Sverige ska välja. Frågan gäller inte utläggning av personminor längs den svenska gränsen utan bara anskaffning och transport av vapnen. Resultatet ska läggas fram på politisk nivå i nästa månadsskifte. Därefter tar det ca. ett och ett halvt år innan de lagändringar som skulle behövas träder i kraft. En viktig aspekt är solidaritet med de länder som har gemensam gräns med Ryssland, framhölls det. Civilsamhällesrepresentanterna var eniga om att Sverige bör stå fast vid Ottawakonventionen.

Jan Axel Nordlander
förbundsstyrelseledamot
Svenska FN-förbundet