FN:s råd för mänskliga rättigheter

FN:s råd för mänskliga rättigheter bär ett stort ansvar för arbetet med mänskliga rättigheter inom FN. Rådet har existerat sedan 2006. Det ersatte den tidigare kommissionen för mänskliga rättigheter som under de senaste 30 åren hade mandat att följa upp tillämpningen av de mänskliga rättigheterna och som utvecklade ett övervakningssystem av brott mot de mänskliga rättigheterna.

Även om kommissionens arbete innebar en rad framsteg för det internationella arbetet med mänskliga rättigheter var kommissionens möjligheter att snabbt reagera på kränkningar inte större än medlemsstaternas politiska intressen. Mycket kritik riktades bland annat mot att länder som själva systematiskt kränkte mänskliga rättigheter satt som medlemmar i rådet och kunde hindra arbetet genom att forma olika allianser och övertalningskampanjer. Debatten var politiserad och fokuserad mer på meningsskiljaktigheter än på människorättsfrågor.

Alla länder granskas

För att göra arbetet mer effektivt beslutade man att göra om förutsättningarna för medlemskap, arbetsformer och att inrätta nya granskningsmöjligheter. Reformens syfte var att man skulle förbättra övervakandet av de mänskliga rättigheterna och undvika kommissionens misslyckanden. Man skulle därför förändra arbetssättet, förbättra granskningsmekanismerna och ställa upp kriterier för medlemskap.

En av de största innovationerna är den så kallade universella periodiska granskningen (UPR). Istället för att utvalda länder skall pekas ut och kritiseras, som var situationen i kommissionen, kommer alla länder granskas rutinmässigt.

Frivilligorganisationer bidrar med information

Frivilligorganisationer spelade en viktig roll i kommissionens granskningsarbete då de bidrog med information om situationen för de mänskliga rättigheterna i länder som kommissionen och specialrapportörerna inte hade tillgång till. En annan central angelägenhet är därför vilken tillgång frivilligorganisationer kommer få till att bidra till granskningen av länder i det nya rådet.

Alla stater granskas under en 4-årsperiod

47 länder är medlemmar och sammanträder regelbundet i Genève. Det finns även möjlighet att kalla till specialsessioner då kritiska MR-situationer behandlas separat. På rådets möten antas resolutioner om olika MR-frågor och kritik riktas även mot enskilda länder som bryter mot mänskliga rättigheter inom ramen för den universella granskningmekanismen UPR.

Sverige kandiderade för en ordinarie plats i rådet för perioden 2013-2015 men valdes inte in och kan därmed inte delta i rådets omröstningar om olika frågor. Istället har Sverige sk observatörsstatus vilket ger möjlighet att delta i diskussioner och föreslå frågor till dagordningen. Som exempel på en fråga som Sverige drivit och fått gehör för är tillsättandet av en specialrapportör för Iran.