fbpx
Kvinna röstar i presidentvalet i Mali 2018. Foto: UN Photo/Harandane Dick
6 december, 2022 / Världshorisont

Demokratin på tillbakagång i världen 

På global nivå är de senaste 32 årens demokratiska framsteg utraderade. Den bilden framgår av det svenska institutet V-Dems forskning. En likartad bild ger två andra institutioner som genomför globala demokratimätningar, Freedom House och tidningen The Economist. 

En av V-Dems slutsatser är att försvagningen av demokratin i världen främst har skett genom att fler länder hamnat i kategorin elektorala autokratier, det vill säga länder där politiska val genomförs men där valen är manipulerade eller den politiska oppositionen inte kan agera fritt. Enligt V-Dems demokratimätningar blev det hindunationalistiska Indien en elektoral autokrati redan 2020. Därefter har ytterligare flera länder flyttats ner till den kategorin, däribland El Salvador, Nigeria och Tunisien.  

För närvarande lever 44 procent av världens befolkning i en stat som kategoriseras som elektoral autokrati. Det motsvarar 3,4 miljarder invånare. Dessutom ökade antalet slutna diktaturer från 25 till 30 mellan 2020 och 2021. En orsak är militärkupper i länder som Tchad, Guinea, Mali och Myanmar samt talibanernas återkomst till makten i Afghanistan.  

VANLIGA FÖRÄNDRINGAR 

De vanligaste förändringarna som lett till att stater förflyttats i odemokratisk och autokratisk riktning är repression mot det civila samhället och ökad statlig kontroll av media. En annan återkommande faktor är att det blivit vanligare med trakasserier av journalister.  

Under det senaste decenniet har det varit särskilt vanligt att länder i Afrika, Sydostasien, Östeuropa och Centralasien utvecklats i odemokratisk riktning. Vid sidan av den övergripande trenden finns en mindre grupp länder som tvärtom blivit mer demokratiska, däribland Madagaskar, Sydkorea och Ecuador.  

Ett mönster är att en försvagning av demokratin – eller autokratisering för att använda V-Dems uttryck – ofta följer en bestämd tågordning. Det första steget är krympande utrymme för media, akademiker och det civila samhället. Därefter börjar oppositionella politiker att förföljas. I nästa skede sker inskränkningar i valsystemet. Ett försvagat utrymme för det civila samhället och uppluckrad yttrandefrihet är med andra ord både ett tecken på fortsatt utveckling i odemokratisk riktning och en varningssignal om att demokratin befinner sig på ett sluttande plan. 

Urgröpningen av demokratin på global nivå innebär ett trendbrott. Under flera decennier utvecklades världen i demokratisk riktning. Under 1970-talet demokratiserades bland annat Spanien och Portugal. Under 1980-talet skedde en liknande utveckling i Latinamerika. Berlinmurens fall 1989 öppnade för demokratisering i Östeuropa och året därpå frisläpptes Nelson Mandela i Sydafrika. Vidare störtades diktatorn Suharto i Indonesien 1998 och den arabiska våren drygt ett decennium senare innebar inledningsvis ett steg mot ökad demokrati. Nu är denna positiva trend mot ökad demokratisering bruten. 

BISTÅND FÖR DEMOKRATI 

Många faktorer har bidragit till att demokratin i världen trängts tillbaka. Likaså är det många faktorer som kan bidra till att stoppa tillbakagången. En av dessa är att utvecklingsbistånd används för att främja demokratin.  

Det svenska demokratibiståndet är betydande. Under 2021 betalade Sida ut 6,2 miljarder kronor, cirka 23 procent av det totala biståndet, för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Den största andelen av detta bistånd har gått till att stärka det civila samhället. Bistånd har kanaliserats både genom svenska folkrörelser och FN-organ.  

Det är vetenskapligt komplicerat att mäta effekterna av demokratibiståndet. Det finns många externa faktorer vid sidan av biståndet som påverkar ett lands demokratiska utveckling och det är svårt att avgöra vilken effekt just biståndet har haft. Den hittills mest ambitiösa utvärderingen av det svenska demokratibiståndet genomfördes av Expertgruppen för biståndanalys (EBA) 2020. Studien omfattar 148 länder och mäter demokratibiståndets effekt under perioden 1995-2018 genom flera olika typer av statistiska metoder. 

Det övergripande resultatet är att demokratibiståndet bidrar till att stärka demokratin, men att effekten inte är stor. Sambandet är starkast när biståndet är inriktat på att stödja det civila samhället, fria medier och mänskliga rättigheter. Både svenskt och internationellt demokratibistånd tycks vidare stödja en pågående demokratisering på ett mer effektivt sätt än vad det förmår att hejda en demokratisk tillbakagång. 

FN:S DEMOKRATIFOND 

Sverige är inte ensamt om att bedriva demokratibistånd och en viktig global aktör är FN:s demokratifond Undef (United Nations Democracy Fund). Inom ramen för Undef sker både egna satsningar och samordning av andra länders demokratibistånd. Undefs egna projekt betonar i likhet med det svenska demokratibiståndet vikten av att stärka det civila samhället. Hittills har Undef stött 880 projekt i 130 länder. 

För att öka möjligheten för att bistånd till det civila samhället ska bidra till demokratisk utveckling krävs flera saker. Ett problem idag är att stöd till det lokala civila samhället i fattiga länder ofta betalas ut via flera mellanhänder, som stora globala icke-statliga organisationer som inte har direktkontakt med mottagaren. Det ökar riskerna för att något går snett. Vidare innefattas mängder med olika former av organisationer i uttrycket det civila samhället. Särskilt viktigt är stödet till rörelser där företrädare själva riskerar något för att vidga demokratin. Vi ser för närvarande flera exempel på sådana företeelser inom det globala civila samhället, som de protesterande kvinnorna i Iran.  

Mats Wingborg, frilansjournalist och medförfattare till rapporten ”Vem värnar demokratin? Global demokratiutveckling och svenskt demokratibistånd” (ForumCiv, 2022) 

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4/2022).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

FN-filuren hjälper elever att få Världskoll i skolan

21 november, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.

Läs mer

Tusen dagar sedan Rysslands invasion – Ukraina behöver mer stöd

18 november, 2024 / Nyheter

Tisdagen den 19 november markerar 1 000 dagar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i Ukraina den 24 februari 2022. Svenska FN-förbundet upprepar kravet på fortsatt politiskt, humanitärt, juridiskt och militärt stöd till Ukraina.

Läs mer

FN i fokus vid samtal om Ukraina

05 november, 2024 / Nyheter

Om FN:s och medlemsstaternas möjligheter att stoppa Rysslands krig i Ukraina handlade ett välbesökt samtal mellan Årets FN-vän 2023 Lars Jederlund och den tidigare FN-rättschefen Hans Corell. FN-förbundet och TCO arrangerade.

Läs mer

Våld mot barn i fokus på ministerkonferens 

04 november, 2024 / Nyheter

Arbetet för att stoppa våld mot barn går för långsamt. Nu står Sverige tillsammans med Colombia värd för en konferens med målet att skynda på arbetet med att få slut

Läs mer

Prisad forskare vill se bättre global styrning 

01 november, 2024 / Nyheter

Som doktorand var Frank Biermann med i styrelsen för det tyska FN-förbundet i Berlin. Att undersöka hur internationell styrning av miljö- och hållbarhetsfrågor fungerar och kan förbättras är kärnan i

Läs mer

Ökad synlighet och bättre ekonomi – fokus för FN-förbundets nya ordförande

30 oktober, 2024 / Världshorisont

Sanna Wolk är sedan juni FN-förbundets nya ordförande. Hon ser finansieringsfrågan som högsta prioritet och vill att FN-förbundet ska bli mer synligt. Hej Sanna, vem är du?– Jag är jurist,

Läs mer

Ulrika Modéer är Årets FN-vän

24 oktober, 2024 / Pressmeddelanden

Ulrika Modéer, tidigare assisterande generalsekreterare i FN, tilldelas Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-vän. Prisutdelningen äger rum i utrikesministerns närvaro vid förbundets seminarium i Stockholms konserthus på FN-dagen. 

Läs mer

FN-dagen 2024: Ställ krav på medlemsländerna

23 oktober, 2024 / Debattartiklar

Större krav måste ställas på de FN-medlemmar som alltför ofta sviker sina åtaganden, skriver Jens Petersson, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet, tillsammans med företrädare för FN-rörelsen i hela landet inför FN-dagen den 24 oktober.

Läs mer

Fira FN-dagen med oss! 

22 oktober, 2024 / Nyheter

FN-dagen den 24 oktober firas över hela landet. Undrar du vad som händer på FN-dagen på din ort? Titta i vår lista! Svenska FN-förbundet firar FN-dagen den 24 oktober med

Läs mer