Att inrätta en fredsfrämjande insats är bara en av FN:s möjligheter att verka för fred i Ukraina. Att samla världens länder, bistå humanitärt och övervaka mänskliga rättigheter är exempel på FN-arbete som pågår hela tiden. Läs om vad FN gör och kan göra mot kriget.

Rysslands olagliga och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina har pågått i nästan en månad. Städer har bombats, tusentals människor har dödats och 10 miljoner människor befinner sig på flykt. Av dessa har över 3 miljoner flytt utomlands. Den ryska attacken mot en fredlig grannstat och FN-medlem har mötts av protester och fördömanden av hel värld och av FN med generalsekreterare António Guterres i spetsen.

Förutsättningarna för FN att agera i Ukraina och andra krishärdar hänger samman dels med det uppdrag som medlemsländerna har gett organisationen och som framgår av FN-stadgan, dels med ländernas politiska vilja. Därför varierar FN:s handlingsutrymme från fall till fall.

Kan FN besluta om en fredsbevarande insats i Ukraina? FN-förbundets seniore rådgivare för fred och säkerhet Jens Petersson medverkade på måndagen i Morgonstudion i Sveriges Television. Tillsammans med kommendör Mats Fogelmark diskuterade han möjligheten att ställa en fredsbevarande styrka på fötter. En sådan kan bygga på den förre FN-chefen Dag Hammarskjölds epokgörande arbete på 1950-talet då säkerhetsrådet precis som i dag var handlingsförlamat och FN fick sin första fredsbevarande insats med bland annat svensk medverkan. 

Unik mötesplats
FN har en unik roll som mötesplats för nästan alla världens länder. Beslutet den 3 mars i FN:s generalförsamling att kräva stopp för Rysslands invasion i Ukraina var en historiskt stark markering från en samlad värld. Omröstningen, med resultatet 141-5, avslöjade att Ryssland bara har fyra vänner bland de 193 FN-medlemmarna: Eritrea, Nordkorea, Belarus och Syrien.

Den snabbinkallade sessionen i generalförsamlingen är inte formellt avslutad. Parallellt hålls en rad andra möten där medlemsländerna har markerat sitt starka avståndstagande från Rysslands agerande. FN:s råd för mänskliga rättigheter har tillsatt en utredning om misstänkta krigsbrott som kan ha begåtts mot den ukrainska civilbefolkningen. FN-ledningen har undan för undan skärpt tonen och krävt att civila ska skyddas i enlighet med krigets lagar.

FN förser medlemsländerna med information om antalet dödade och skadade i kriget. FN:s flyktingkommissariat UNHCR sammanställer löpande statistik över flyktingsituationen. FN är humanitär samordnare, insamlingsorganisation och genomförare. Arbetet försvåras i Ukraina av återkommande attacker mot de humanitära korridorer som har upprättats. Vatten och sanitet börjar bli bristvaror. Den 17 mars kunde FN nå 35 000 människor med humanitär hjälp i den belägrade staden Sumy. Världslivsmedelsprogrammet WFP har beredskap att bistå över 3 miljoner människor. 

Internationella domstolar
Vid sidan av politiskt och humanitärt arbete samt försvar för de mänskliga rättigheterna finns de internationella domstolarna som har ett nära samarbete med FN. Internationella domstolen utreder på Ukrainas begäran de ryska påståendena om folkmord som användes av Putin som förevändning att invadera landet. Inte mindre än 41 länder har hänvisat Ukraina till Internationella brottmålsdomstolen vars åklagare har börjat undersöka misstänkta fall av krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning som kan ha begåtts efter 2013.

Bara Rysslands ansvar
Politiskt samarbete, humanitära insatser, mänskliga rättigheter och rättsskipning i de internationella domstolarna – FN är en aktör och en arena i det internationella samarbetet för fred och säkerhet. Faktum kvarstår: det militära våldet och den humanitära katastrofen i Ukraina kan bara skyllas på Ryssland och dess ledare Vladimir Putin. På honom vilar det fulla ansvaret att skydda civila, upphöra med våldet och dra tillbaka sina trupper från Ukraina.