Efter fyra år med Donald Trump behövs ett ansvarstagande USA i FN. Både det internationella samarbetet och demokratin som samhällsmodell behöver förnyat stöd efter presidentvalet, skriver Jan Eliasson och Annelie Börjesson i Göteborgs-Posten.

Allt pekar på att Donald Trumps försök att med politiska och juridiska medel ogiltigförklara resultatet av det amerikanska presidentvalet har gått om intet. Kontrollräkning i delstaterna bekräftar att Joe Biden har vunnit en majoritet av elektorsrösterna. En ny administration förbereder sig nu för att flytta in i Vita huset den 20 januari.

Presidentstriden har splittrat en oenig amerikansk nation ytterligare och skadat tilltron till demokratin. Att det slutliga valresultatet har dragit ut på tiden innebär också att USA:s återkomst till det internationella samarbetet kan försenas.

I skuggan av presidentval och coronapandemi fyller Förenta Nationerna 75 år under 2020. USA var en av arkitekterna bakom FN:s tillkomst och drev en rad viktiga principer för världsorganisationen, bland annat försvaret för de mänskliga rättigheterna. USA var länge aktivt i det globala samarbete som har bidragit till en mer säker och rättvis värld för miljarder människor.

Efter fyra år med Donald Trump har läget förändrats. USA har lämnat en rad FN-samarbeten och -program. Mest alarmerande är avhoppen från Parisavtalet om klimatet och kärnenergiavtalet med Iran. USA har också dragit in sitt stöd till FN:s befolkningsfond UNFPA och till Världshälsoorganisationen WHO.

Vidare har USA under Trump lämnat FN:s råd för mänskliga rättigheter och försvårat internationell rättsskipning genom hot och sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen. Genom att vägra förlänga Nya Start-avtalet om strategiska kärnvapen och öppna för användning av personminor har Trump gjort världen farligare.

När USA också försvårar kampen för jämställdhet, motarbetar fria medier och inte tar coronapandemin på allvar ger man klartecken för auktoritära ledare i andra länder att handla i samma anda.

Ett maktskifte på presidentposten innebär nya möjligheter. En ny administration under Joe Biden kan förväntas återgå till en mer ansvarsfull omvärldspolitik som fungerar stabiliserande, fredsskapande och stärker multilateralismen. Ett gott tecken är att Biden har lovat att USA dagarna efter presidentinstallationen ska återinträda i Parisavtalet.

FN-samarbetet är, trots brister och motsättningar mellan medlemmarna, framgångsrikt och unikt. FN är kärnan i den regelbaserade världsordning som ska styra relationerna mellan världens länder – och den enda arenan där alla världens länder möts dagligen för att lösa gemensamma problem.

USA:s roll i FN är inte given, men landet måste i kraft av sin ekonomiska, militära och politiska makt även i framtiden ta sin del av ansvaret för det internationella samarbetet.

Därför är det viktigt att USA, när presidentstriden är avklarad, återvänder till FN och ger organisationen förnyat stöd och ny energi – och inser att tillsammans är det viktigaste ordet i dagens värld.

Jan Eliasson
Tidigare vice generalsekreterare i FN, ordförande i Sipri

Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Läs artikeln på Göteborgs-Postens webbplats.