Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna. Det avslutande avsnittet handlar om 2000-talet då världen fick en gemensam utvecklingsagenda och en rad FN-reformer genomfördes.

Det nya millenniet innebar en rad vägval för världsorganisationen. Dels påbörjades vid millennieskiftet det största projektet någonsin för global utveckling, dels höll FN några år in på det nya årtusendet en historisk konferens som belyste förändringsbehov i organisationen och blev startskottet för en rad olika funktioner.

Millenniedeklarationen och de åtta millenniemålen var startskottet för det omfattande utvecklingsarbete som i dag bedrivs under Agenda 2030 och de globala målen. För första gången fick världen utvecklingsmål som var konkreta, mätbara och som omfattade alla människor. I dag, tjugo år senare, kan vi konstatera att mycket har blivit oerhört mycket bättre. En miljard människor har lyfts ur extrem fattigdom, tillgången till rent vatten har ökat och lika många flickor som pojkar börjar i skolan. Tio år innan de globala målen ska vara nådda har dock förbättringarna avstannat och utvecklingen i några fall gått tillbaka. När FN fyller 75 pågår därför ett febrilt arbete för att förmå medlemsländerna att öka ansträngningarna.

Hösten 2005, för att uppmärksamma FN:s 60-årsjubileum, hölls ett toppmöte i FN. På initiativ av Kofi Annan och under ledning av generalförsamlingens dåvarande ordförande Jan Eliasson beslutade länderna om bland annat reformering av FN:s människorättsarbete, inrättandet av en katastroffond och starten för en fredsbyggande kommission.

I en stolt slutdeklaration bekräftade länderna sina åtaganden i FN-stadgan och millenniedeklarationen. I dokumentet framgår också ländernas åtaganden att stärka kampen mot fattigdom, fördöma och bekämpa terrorism och stärka FN:s arbete för mänskliga rättigheter. Femton år senare är det värt att notera att länderna lovade att entydigt acceptera den kollektiva internationella skyldigheten att skydda befolkningar från folkmord, krigsbrott, etnisk rensning och brott mot mänskligheten.

Också FN-systemet som sådant ska stärkas, enligt slutsatserna som också finns i en populärversion. Den är rekommenderad läsning för alla som vill veta mer om de senaste decenniernas debatt om FN – och tjänar som påminnelse om regeringslöften som ännu inte har uppfyllts.

Till stora framsteg under 2000-talet hör inrättandet av Internationella brottmålsdomstolen 2002. För första gången har nu världen en permanent domstol som ska döma personer som begår de mest allvarliga folkrättsbrotten.

I dessa dagar gratulerar vi FN:s livsmedelsprogram till Nobels fredspris. Kofi Annan och FN fick samma utmärkelse 2001 för att ha verkat för ”en bättre organiserad och mer fredlig värld”. Kofi Annan avgick, efter två mandatperioder och väl förrättat värv, från generalsekreterarposten. Han ersattes i januari 2007 av sydkoreanen Ban Ki-moon som i sin tur ersattes av António Guterres från Portugal.

Undan för undan har valet av generalsekreterare blivit mer öppet och transparent, men kravet från civilsamhället att FN måste få en kvinna på chefsposten har ännu inte hörsammats. Däremot har både Ban och Guterres understrukit att de har tillsatt en stor andel kvinnor på andra höga poster i FN-systemet. I dag är en majoritet av höga FN-chefer kvinnor och bland dessa finns bland annat tre svenska assisterande generalsekreterare.

I juli 2010 slogs fyra FN-organisationer för kvinnors rättigheter samman till UN Women. Dess första chef blev Chiles tidigare president och den nuvarande högkommissarien för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet.

Sudan fick redan 2008 världens första fredsfrämjande styrka med bidrag från både FN och Afrikanska unionen. I juli 2011 blev Sydsudan FN:s senaste medlemsland efter en folkomröstning som hölls i januari samma år. Den palestinska staten har inte lyckats lika väl med sina ansträngningar att bli FN-medlem utan får tills vidare nöja sig med observatörsstatus, som formaliserades i november 2012, och medlemskap i FN:s olika fack- och underorgan.

Ban Ki-moons främsta bidrag som generalsekreterare är sannolikt att ha satt klimatfrågorna högre på FN:s dagordning. Det historiska Parisavtalet från 2015 samlar världens länder kring ett gemensamt åtagande att minska utsläpp och därmed stoppa klimatförändringarna.

Under 2000-talet har världen blivit en bättre plats för hundratals miljoner människor. Samtidigt har under de senaste åren delar av utvecklingen avstannat, stormaktsmotsättningarna ökat, nationella konflikter blossat upp och de mänskliga rättigheterna utsatts för attacker. Kvinnors, ungas och minoriteters situation har inte förbättrats som utlovat och världen lever fortfarande, trots flera FN-initiativ, under kärnvapenhot. Till det kommer migrationsfrågan och ett allt mer akut klimathot – samt den senaste pandemin i form av coronavirusets spridning över världen.

I Sverige fortsätter FN-rörelsen att engagera, bevaka och debattera FN-frågorna med målet om ett starkare och bättre FN. Vill du vara med? Bli medlem i Svenska FN-förbundet!