fbpx
Foto: Mostphotos/Marjan Apostolovic
5 mars, 2020 / Världshorisont

13 kvinnor dödas varje år

Mäns våld mot kvinnor i Sverige är ett allvarligt samhällsproblem som uppmärksammas alldeles för lite – både av de myndigheter som har ansvar i frågan och av media. Det menar tre experter på våld i nära relationer och hedersvåld.

– Mäns våld mot kvinnor och flickor är en samhällsfara och den yttersta konsekvensen av bristen på jämställdhet. Det är allvarligt och oroande att det tillåts fortsätta, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnolobby, paraplyorganisationen för den svenska kvinnorörelsen.

I stort sett varje dag läser och hör vi om skjutningar, sprängdåd och gängkriminalitet i media. Men trots att i snitt 13 kvinnor dödas av en närstående varje år är uppmärksamheten kring våld i nära relationer inte alls lika stor. 2018 ökade antalet mord på kvinnor dessutom – 22 kvinnor dödades av sin partner det året. Mäns våld mot kvinnor kostar mycket för samhället – enligt en beräkning från Europeiskt centrum för jämställdhet (EIGE) uppgick samhällskostnaderna för detta våld i Sverige till cirka 4,2 miljarder kronor 2015.

Det krävs samma slags kraftåtgärder när det gäller våldet mot kvinnor som de som föreslås mot gängkriminaliteten, anser Sveriges kvinnolobby.

Kompetens om mäns våld mot kvinnor måste öka

– Vi behöver långsiktiga förebyggande åtgärder samtidigt som kvinnor som utsätts för våld måste skyddas på ett mer systematiskt sätt. Alla myndigheter som berörs av den här frågan måste öka sin kompetens för att upptäcka risken för våld och agera i tid, säger Clara Berglund.

Hon tycker att det är bra att Polismyndigheten nu tillsatt fler än 300 nya utredare som ska specialisera sig på mäns våld mot kvinnor, och poängterar att sexualbrott länge varit nedprioriterade av polisen och att utredningarna kring sådana brott ofta har stora brister.

– Polisen har ju själv sagt att de här brotten prioriterats för lågt. Och tittar man på statistiken så är det fortfarande få fall som leder till fällande domar, bara fem procent. Och de flesta våldtäkter anmäls aldrig. Det är svåra brott att utreda och det krävs att polisen har både resurser och kompetens. Förhoppningsvis blir det nu bättre, säger Clara Berglund.

Antalet anmälda våldtäkter har ökat under senare år, men Clara Berglund tror ändå att det finns ett stort mörkertal eftersom det är så få fall som leder till fällande domar.

En hjärtefråga för Sveriges kvinnolobby är att de nästan 200 kvinnojourer som finns i landet får ett permanentat stöd – de är första linjen som tar hand om de våldsutsatta kvinnorna, poängterar Clara Berglund.

Flickor med funktionsnedsättningar drabbas hårt

Hedersrelaterat våld och förtryck är komplext. Det kan inte jämföras med mäns våld mot kvinnors utan handlar om en grupps, släkts eller nätverks ”heder” – ett begrepp som används för att kraftigt begränsa kvinnors och flickors sexualitet och fri- och rättigheter. Kollektivt våld från den kontrollerande gruppen är vanligt förekommande. Hedersrelaterat våld och förtryck inkluderar till exempel barn- och tvångsgifte, könsstympning och hedersmord men också oskuldskrav, att inte själv få välja pojkvän, kläder eller studier.

Flickor med funktionsnedsättningar drabbas särskilt hårt av hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt en kartläggning som Tris – Tjejers rätt i samhället – gjort får var femte vuxen med intellektuell funktionsnedsättning inte själv bestämma när frågan om giftermål kommer upp.

Projektet ”Gömd och glömd” visar att kunskapen om situationen för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext är mycket låg i Sverige. Det är en enorm utsatthet i den här gruppen, framförallt när det gäller tvångsäktenskap. När de här flickorna gifts bort är det under förhållanden som nästan liknar människohandel. Utsattheten för flickor med intellektuell funktionsnedsättning blir nästan aldrig känd för myndigheterna, säger Mariet Ghadimi, verksamhetschef för Tris.

Stort mörkertal i Sverige

Det finns inga exakta siffror på hur många i Sverige som lever i hedersvåld och förtryck. Uppskattningar som gjorts av forskare pekar på att minst 200 000 unga i Sverige har en sådan tillvaro, men att mörkertalet troligen är stort. Tris har i en kartläggning från förra året rapporterat om tillvaron för unga i hederskontext i Uppsala – där var femte flicka har oskuldskrav på sig hemifrån. Två tredjedelar av flickorna med utomnordiska föräldrar får inte själva bestämma vilka de ska gifta sig med.

– Hedersförtryck är en enorm samhällsutmaning. Jag möter ofta barn och ungdomar som samhället har svikit. Sverige har internationellt profilerat sig som en humanitär nation där jämställdhet mellan könen är norm. Då måste vi också agera och ta tag i den här frågan – det räcker inte med fina ord och handlingsplaner. Vi har lagar mot både tvångsäktenskap och könsstympning och de måste följas, säger Mariet Ghadimi. Att börja tidigt kan vara avgörande, menar hon. Om nyanlända till Sverige ska ha en ärlig chans att förstå och ta till sig värderingar som gäller för kvinnors fri- och rättigheter i Sverige, bör de introduceras redan under SFI-undervisningen. För några år sedan höll Tris i ett 30-veckorsprogram för nyanlända kvinnor där de fick lära sig om Sverige, kvinnors fri- och rättigheter och hur man ska agera för att ha en chans att komma in på arbetsmarknaden.

– Det lades tyvärr ned, men det finns ett intresse för att ta upp metoden igen. Jag hoppas att det kan ske, det är så otroligt viktigt att de här kvinnorna får en sådan chans när de kommer till Sverige, säger Mariet Ghadimi.

Ökad uppmärksamhet från media

NCK, Nationellt Centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet, har regeringens uppdrag att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. I det ingår bland annat arbete med utbildning, forskning och kunskapssammanställning.

Intresset för de utbildningar och kurser som NCK driver har enligt Karin Sandell, informationschef vid NCK, ökat markant under senare år. Det är bland annat en följd av att kraven på kunskap om våld i nära relationer har skärpts för de yrkesgrupper som möter utsatta kvinnor – till exempel socionomer, läkare, psykologer, sjuksköterskor, fysioterapeuter och jurister.

– Vi har sett en väldigt stor förändring i och med att de här frågorna uppmärksammas på ett helt annat sätt i dag än tidigare av både media, polis och andra myndigheter som berörs. Fler förstår hur utbrett problemet är, säger Karin Sandell.

Detta märks också på samtalen till kvinnofridslinjen – den nationella stödtelefon som NCK startade 2007. Över 42 000 samtal togs emot förra året – både från våldsutsatta kvinnor och personal inom vård och socialtjänst. Det är en ökning med nästan 6 000 samtal jämfört med 2018. Orsakerna kan enligt NCK vara flera – den mediala uppmärksamheten kring våld mot kvinnor, ökad utsatthet, att fler känner till stödlinjen och många inom vård och socialtjänst i dag har bättre kompetens att hjälpa våldsoffer.

– Aftonbladets serie om de 299 kvinnor som dödats av närstående sedan 2000 har haft stor betydelse och verkligen satt ljuset på frågan. Vi har också sett en stor skillnad efter #metoo. Fler pratar om det och det har också blivit lättare att tala om det för våldsutsatta. Många som ringer till oss har aldrig pratat om det de varit med om tidigare, säger Karin Sandell.

Ia Wadendal, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Stöd projekt Flicka

Stå upp för jämställdhet och flickors rättigheter!

Ge en gåva >

Senaste nytt

Över 100 ungdomar samlas för konferens om mångfald och inkludering

26 april, 2024 / Nyheter

I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en

Läs mer

“Jag kämpade mot mina föräldrar för att de inte skulle gifta bort mig” 

25 april, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.  

Läs mer

Unric – europeiskt nav för FN-information 

19 april, 2024 / Nyheter

FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.

Läs mer

Stort engagemang i Lunds FN-förening 

12 april, 2024 / Nyheter

Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.

Läs mer

Fortfarande hinder för hjälp till Gaza

11 april, 2024 / Nyheter

Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.

Läs mer

Ny bok om kriget: Ditt val avgör Ukrainas framtid

05 april, 2024 / Nyheter

FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.

Läs mer

Hopp om inkludering för barn med funktionsnedsättning 

05 april, 2024 / Världshorisont

I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.

Läs mer

Obetald FN-praktik skapar exkludering 

28 mars, 2024 / Världshorisont

Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.

Läs mer

Bör Sverige införa jämlikhetsdata? 

21 mars, 2024 / Världshorisont

I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata. 

Läs mer