Sverige har under sin tid i FN:s säkerhetsråd lyckats göra skillnad, både i attityder och rent konkret. Vissa frågor så som situationen för rohingyerna och konflikten i Jemen måste dock fortsatt lyftas fram. Det konstaterades under gårdagens konferens om FN:s säkerhetsråd som hölls på Stockholms universitet. 

Vid årsskiftet avslutas Sveriges mandatperiod i säkerhetsrådet. Under torsdagen den 4 oktober samlades sex experter för att diskutera Sveriges röst i säkerhetsrådet under de gångna två åren.  Moderator var Petra Hallebrant, generalsekreterare för FN-förbundet som i samarbete med Stockholms FN-förening arrangerade seminariet.

– För att göra skillnad i säkerhetsrådet förutsätts att man hittar balansen mellan att vara en dörrmatta eller extremt besvärlig. Då kan man lämna avtryck, vilket Sverige gjort, sa Tomas Wiklund, chef för säkerhetsrådssamordningen i Utrikesdepartementets enhet för FN-politik.

Han konstaterade att Sverige har ett starkt stöd i generalförsamlingen tack vare få egenintressen, fokus på folkrätt och ett stort bidrag till FN-systemet genom åren. Det här samtidigt som Sveriges mandatperiod infallit under en svår världssituation då internationellt samarbete mellan länder ifrågasätts av tunga aktörer.

Konkreta resultat har nåtts inom Sveriges prioritetsområden som kvinnors rättigheter, fred och säkerhet. Sverige har bidragit till en skillnad i aktuella konflikter, som Nordkorea, Afrikas horn och Eritrea, men Tomas Wiklund konstaterade att Syrien varit ett stort misslyckande.

Sverige har enligt Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan, lyckats väl med att inta en aktivisthållning i kombination med att fungera som olja i maskineriet.

– Ett lyssnande och diplomatisk sätt att arbeta har skapat en arbetsmiljö som gått från pajkastning till samarbete, sa Robert Egnell.

Att driva en feministisk utrikespolitik är inte det lättaste i ett säkerhetsråd som i hög grad har konservativa medlemsländer. Louise Olsson, forskare vid Oslos fredsforskningsinstitut, menade att Sverige trots det fått rådet att tydligare markera mot sexuellt och könsbaserat våld. Vi har även lyckats få till en bättre könsbalans med lika antal män och kvinnor bland rådgivarna till Sveriges ordförandeskap i juli 2018.

Oskar Sjöstedt,  expert i freds- och säkerhetsfrågor  vid Svenska FN-förbundet, menade att Sverige tagit sig an uppdraget i Säkerhetsrådet väl.

– Då det gäller prioriteringen kvinnor, fred och säkerhet har Sverige tagit uppgiften på stort allvar och lyckats ändra inställningen hos andra länder, sa han.

Samtidigt tyckte han att det finns frågor där Sverige ska ta mer ansvar. Han gav exemplet om folkgruppen rohingyer, som till 90 procent befinner sig i flyktingläger i Bangladesh. Säkerhetsrådet ska lyfta frågan och hänvisa den till internationella brottsmålsdomstolen, ICC, eftersom det handlar om folkmord. Han betonade även vikten av en omedelbar vapenvila i Jemen.

– Sverige har drivit på frågan, men det räcker inte med tanke på situationens allvar.  Det finns hot om massvält och 20 miljoner människor är beroende av humanitär hjälp. Också i Demokratiska republiken Kongo har Sverige ett särskilt ansvar. Där ska Sverige fortsätta driva frågan om transparent val och demokratiskt maktskifte.