fbpx
Ekhlas Bajoo, yazidisk överlevare och aktivist, träffar Amina Mohamed på FN i New York.
28 mars, 2018 / Debattartiklar

När minoriteter förtrycks

När religiösa, etniska och nationella minoriteter höjer sina röster och ber om uppmärksamhet finns det skäl att lyssna extra noga och stå upp för principen skyldighet att skydda, skriver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

Under det senaste året har terrororganisationen Islamiska staten pressats tillbaka i norra Irak och i Syrien. Kurdiska grupper har en stor del i denna framgång men de har samtidigt fått betala ett högt pris. Efter att IS besegrades i norra Irak drevs kurderna ut av regeringsstyrkor. Motsvarande utveckling har vi sett den senaste tiden i norra Syrien där Turkiet attackerar kurder i grannlandet. Staden Afrin, som tidigare var tillflyktsort från Aleppo, har blivit plats för ytterligare en utrensning under det sju år långa Syrienkriget.

När FN:s rapportör för situationen i Myanmar besökte Bangladesh och regionen nyligen kunde hon berätta inte bara om våldtäkter, mord och fördrivning av nästan en miljon rohingyer. En lika skrämmande slutsats från hennes besök var att flera andra minoritetsgrupper i Myanmar under lång tid har fått utstå samma förföljelse av militärregimen.

Promoting and protecting minority rights

Till dessa exempel kan läggas utsattheten för de kristna yazidierna i Irak, kopterna i Egypten och den muslimska gruppen ahmadiyer i Pakistan för att bara nämna några. Listan kan göras lång. FN har rapportörer med mandat att sätta världens ögon på minoriteters situation, men ansvaret att agera ligger på FN:s medlemsstater och ytterst på säkerhetsrådet.

I FN förs nu en bred diskussion om de fredsfrämjande insatserna. De behöver reformeras för att bättre svara på dagens konflikter, skydda civila och garantera säkerheten för fredsbevararna. I detta ligger ett ansvar att inte glömma att minoriteter ofta drabbas först och utsätts för flest övergrepp i konflikter.

Som en reaktion på omfattande förtryck, våld och massmord har FN skaffat sig en rad verktyg. Det bäst lämpade verktyget är principen skyldighet att skydda som kan användas när staters ledare inte kan skydda sin befolkning från övergrepp eller när de själva begår systematiska och utbredda övergrepp. Principen har använts för att stoppa upptrappning av konflikter i till exempel Kenya och Elfenbenskusten och i Libyen 2011 för att stoppa Khadaffis attacker mot den egna befolkningen.

Under hösten talades det om skarpa internationella åtgärder mot Myanmar, men kraven på sanktioner och vapenembargo mot landet har inte uppfyllts. Det har inte heller kravet på frivilligt och säkert återvändande för rohingyerna. I stället har Aung San Suu Kyi fått upprepade respiter att lösa frågan i dialog med Bangladesh, ett land som nu hänvisar 100 000 rohingyer till en obebodd ö.

Sverige är ett av femton länder i säkerhetsrådet som bör påminna FN-medlemmarna om deras gemensamma löfte att försvara mänsklig säkerhet och stå upp för principen skyldighet att skydda. Religiösa, etniska och nationella minoriteter drabbas av våld och förtryck i både fred och konflikt. När de höjer sina röster och ber om uppmärksamhet finns det skäl att lyssna extra noga.

 

 

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld

>

Senaste nytt

Unga kräver upptrappat klimatarbete

16 december, 2024 / Världshorisont

Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska

Läs mer

”Vi måste slåss för den goda saken”

12 december, 2024 / Nyheter

Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag

Läs mer

Framsteg trots motgångar: Hasnas kamp mot barnäktenskap och könsstympning

12 december, 2024 / Nyheter

Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa

Läs mer

Juridiken kan arbeta för miljön

06 december, 2024 / Nyheter

Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren

Läs mer

Folkvalda deltar i kamp för rättvisa

05 december, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.

Läs mer

Domstol i behov av stöd

04 december, 2024 / Nyheter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på

Läs mer

Hasna Nuru leder vägen för flickors rättigheter i Afar

03 december, 2024 / Nyheter

Mitt i konflikter och pandemier vägrade Hasna Nuru att ge upp sitt arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Som ledare för en klubb för gifta flickor inom ett program som

Läs mer

För lite, för sent – otillfredsställande resultat från COP 29 

26 november, 2024 / Nyheter

Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras.  FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till

Läs mer

FN-filuren hjälper elever att få Världskoll i skolan

21 november, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.

Läs mer