Svenskar inom FN – intervju med Ulrika Modéer
Ulrika Modéer arbetar som assisterande generalsekreterare och chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete. Just nu är hon den högst placerade svensken inom FN. Ulrika har en bakgrund av många år inom biståndssektorn och utrikesförvaltningen. Hon fick jobbet på UNDP sommaren 2018.
Hur började ditt intresse för globala frågor och FN?
För mig började det redan på grundskolan när jag växte upp i Härryda kommun utanför Göteborg. Några av våra lärare hade varit på studiebesök i Peru och besökt ursprungsbefolkningen Shipibo som var väldigt utsatta. När vi hade Operation Dagsverket samlade vi in pengar till förmån för människorna som bodde där och allt eftersom startades en Amazonasförening med syfte att samla in pengar till Shipibofolket. Föreningen finns kvar än idag. Jag flyttade till Göteborg när jag hade gått klart grundskolan där jag var med och startade upp studiecirklar och teatergrupper i Amazonasföreningens regi. Där växte det fram en kamp hos mig för de mänskliga rättigheterna och även en passion för att rädda och bevara regnskogen som senare blev en drivkraft för miljöfrågor.
Vad har du för bakgrund?
Jag studerade antropologi, sociologi och internationella relationer på Göteborgs Universitet och efter studierna ville jag arbeta med ursprungsbefolkning och bistånd på olika sätt. Jag började arbeta på den katolska biståndsorganisationen Caritas som har omfattande verksamhet i Latinamerika. Senare åkte jag som volontär till ett UNDP-program i Guatemala där ursprungsbefolkningen hade format ett eget parti och tagit makten. Jag började sedan arbeta på svenska Diakonia med mänskliga rättigheter med inriktning på Latinamerika. Jag hann med att vara chef för ett av våra regionkontor och även både intern- och policychef för Diakonia. Jag bodde och arbetade i både Bolivia och Mocambique under denna period. När jag kom hem till Sverige kändes det som att opinionsbildning var ett viktigt steg att ta och jag ville pröva partipolitiken. Jag hade under mina år utomlands sett hur viktig klimatfrågan är för de fattigaste och ville jobba mer med det.
Hur kom det sig att du började arbeta på UNDP?
När Isabella Lövin kandiderade till EU-valet för några år sedan jobbade jag nära henne och blev sedan erbjuden att arbeta som statssekreterare för henne när hon blev minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. I politiken går allt i cykler och när en mandatperiod började gå mot sitt slut funderade jag på vad jag skulle göra härnäst. Många populistiska ledare började ifrågasätta det multilaterala samarbetet men jag tror att många av de utmaningar vi ser i världen bara kan lösas globalt, inte minst klimatfrågan. Globala frågor kändes allt viktigare och jag tänkte att jag kanske kunde ta chansen att söka mig mot FN. Jag fick förfrågan redan under mandatperioden då jag jobbade med Isabella Lövin men antog inte erbjudandet förrän i slutet av mandatperioden. Det var inte ett självklart val, men jag ville ändå vara en del av FN:s arbete. Helt ärligt så var jag nog lite rädd för att flytta till New York. Jag har tre barn och två av dem är med mig här, dessutom har jag en liten hund, hur skulle det gå? Men New York är verkligen en häftig stad och kallas ofta för världens huvudstad. Det flyttar in människor från världens alla hörn och samsas.
Hur är det att jobba på UNDP?
Det är en fantastisk arbetsplats. Lite som New York så är UNDP en arbetsplats där människor från världens alla hörn samsas. Det har varit mycket debatt kring svenska värderingar i media i Sverige. Det som har slagit mig är att vi alla, trots att vi är från mångtaliga länder, ändå kan enas kring värderingar. Jag är ansvarig för samarbete inom FN. Jag är med och reformerar organisationen så vi ska kunna se bättre resultat framöver. Jag representerar även UNDP ute på möten och seminarier. Det är otroligt mycket arbete, men det gör mig inte sömnlös. Det som däremot håller mig sömnlös är de enorma utmaningarna vi står inför, vi har mycket kvar att göra för bland annat klimatet.
Har du tips för någon som vill jobba för FN i framtiden?
Det är bra om fler svenskar börjar jobba inom FN. Något som jag tror är viktigt är utbildning och erfarenhet. Man kan alltid söka volontärtjänster om man vill börja någonstans. Om du arbetar på en svensk myndighet kan de rekommendera dig och du får jobb den vägen. Det finns många olika sätt att söka jobb inom FN. Kolla in JPO Service centers hemsida för de som är i början av sina karriärer och vill få en fot in i FN-systemet. JPO som står för Junior Professional Officer. Sen ska man inte glömma att Agenda 2030 handlar om vad som ska göras i varje land, även i Sverige. Så engagera dig i de frågor du tycker är viktiga på hemmaplan!
[Intervjun gjord 2019]