Vetot i FN:s säkerhetsråd

De fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd – Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien, och USA – har vetorätt. Vetorätten innebär att om något av länderna röstar emot ett resolutionsförslag kommer resolutionen inte antas, oavsett hur många av de resterande medlemmarna som röstar för förslaget.

Sedan 1946 har länderna använt sin vetorätt 288 gånger.

Ryssland har använt flest veton. Under kalla kriget använde Ryssland, eller dåvarande Sovjetunionen, sig av vetorätten 119 gånger. Sedan Sovjetunionens upplösning av Rysslands användning av vetorätten sjunkit drastiskt; sedan 1991 har man lagt 22 veton. De senaste åren har Ryssland använt sin vetorätt i frågor rörande Georgien, Zimbabwe, Burma, Cypern, Syrien och Ukraina.

USA använde sig av vetorätten först 1970. Sedan dess har de dock använt vetorätten allt oftare. 46 av USA:s 84 veton har använts för att stötta Israel genom att blockera förslag som kritiserar Israel men som inte kritiserar palestinska grupperingar på samma sätt.

Kina har använt sin vetorätt minst antal gånger av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet, endast 13 gånger. Sedan 2005 har Kinas veto alltid använts tillsammans med Ryssland i frågor gällande Burma, Zimbabwe och Syrien.

Storbritannien har inte använt sin vetorätt sedan 1989, då man tillsammans med Frankrike och USA blockerade en resolution som kritiserade USA:s militärinvasion i Panama. Innan dess hade man använt sitt veto 32 gånger.

Frankrike har använt sitt veto 18 gånger, och då oftast tillsammans med andra länder. Inte heller Frankrike har använt sin vetorätt sedan 1989.

Reforminitiativ

På senare år har vetorätten blivit alltmer kritiserad, inte minst med anledning av de veton som Ryssland och Kina lagt in i Syrienkonflikten. Detta har lett till olika initiativ för att begränsa vetoanvändningen i säkerhetsrådet, varav de två huvudsakliga är det franska initiativet och ACT-gruppens uppförandekod.

Det franska initiativet riktar sig till de fem permanenta medlemmarna och uppmanar dem att avstå från att använda vetot i särskilt allvarliga situationer då folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsbrott begås eller riskerar att begås. Huruvida situationen är särskilt allvarlig ska avgöras av generalsekreteraren efter att minst 50 medlemsstater begärt ett sådant avgörande. Förslaget har sitt ursprung i en artikel i New York Times av Frankrikes tidigare utrikesminister Laurent Fabius. Det presenterades sedan officiellt i september 2015 då Frankrike och Mexiko lade fram en deklaration som övriga medlemsstater uppmanades att ställa sig bakom. I februari 2017 hade 96 medlemsstater uttryckt sitt stöd för initiativet.

ACT-gruppen är en sammanslutning av 27 små och medelstora stater som arbetar för att förbättra säkerhetsrådets ansvarighet (Accountability), koherens (Coherence), och transparens (Transparency). Dess uppförandekod är snarlik det franska initiativet, men riktar sig till alla FN:s medlemsstater som sitter eller kan komma att sitta i säkerhetsrådet. Den uppmanar dem att avstå från att rösta emot ”trovärdiga” resolutionsförslag som syftar till att stoppa eller förebygga folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsbrott. Generalsekreteraren ges en viktig roll i att uppmärksamma rådet på situationer där dessa brott begås eller riskerar att begås, men någon formell aktiveringsmekanism för uppförandekoden saknas. Sedan den lanserades i oktober 2015 har 112 medlemsstater ställs sig bakom den, däribland Sverige och två permanenta medlemmar (Frankrike och Storbritannien).

Veton sedan 2000

2018

• Den 26:e februari lade Ryssland sitt veto mot en resolution om att förlänga sanktionerna kopplade till konflikten i Jemen. Ryssland motsatte sig vissa formuleringar i resolutionen, framförallt sådana som berörde Irans roll i konflikten, och presenterade en egen resolution utan dessa formuleringar som sedan antogs efter det ryska vetot.
• Den 10:e april lade Ryssland sitt veto mot en resolution om att upprätta en mekanism för att utreda användandet av kemiska vapen i Syrien, likt den som avslutades hösten 2017 på grund av ett annat ryskt veto. Ryssland motiverade sitt veto med att den föreslagna utredningen inte skulle vara rättvis och att andra stater försökte lägga skulden på den syriska regimen.

2017

• Den 28:e februari lade Ryssland och Kina sina veton mot ett förslag om att inrätta sanktioner mot individer och entiteter kopplade till attacker med kemiska vapen i Syrien. Länderna ifrågasatte den rapport som utgjorde grund för förslaget, och menade att det ännu inte var säkerställt vilka som låg bakom attackerna.
• Den 12:e april lade Ryssland sitt veto mot en resolution som fördömde användandet av kemiska vapen i Syrien och efterfrågade en särskild utredning av FN och OPCW. Ryssland motiverade sin röst med att resolutionen orättvist lade skulden för attackerna på en part i konflikten, och menade att en utredning måste föregå en säkerhetsrådsresolution.
• Den 24:e oktober lade Ryssland sitt veto mot en förlängning av FN:s och OPCW:s gemensamma utredningsmekanism om användandet av kemiska vapen i Syrien, då man ville invänta utredningens sista rapport som planerades att släppas strax efter omröstningen.
• Den 16:e november lade Ryssland återigen sitt veto mot en förlängning av den ovan nämnda utredningsmekanismen, denna gång med argumentet att det fanns brister i utredningens metodologi som inte åtgärdades av den föreslagna resolutionen.
• Ytterligare ett ryskt veto mot en förlängning av utredningsmekanismen kom den 17:e november. Förslaget denna gång var en månadslång förlängning av utredningen för att ge ytterligare tid för förhandlingar, men Ryssland motsatte sig detta och det ryska vetot innebar därmed att utredningen lades ned.
• Den 18:e december lade USA sitt veto mot en resolution som uppmanade länder att inte placera ambassader i Jerusalem. Bakgrunden till detta var USA:s besked att man skulle flytta sin ambassad till Israel till Jerusalem, och USA motiverade sitt veto med att resolutionen gick emot USA:s suveräna rätt att bestämma var dess ambassad skulle placeras.

2016

• Den 8 oktober röstade Ryssland emot ett resolutionsförslag som krävde ett eldupphör i Syrien och ett stopp på flygbombningarna samt inrättandet av en flygförbudszon över Aleppo. Ryssland kritiserade processen bakom resolutionen, och ifrågasatte möjligheterna till att implementera förslagen.
• Den 5 december röstade Ryssland och Kina emot ett resolutionsförslag om en vapenvila i Syrien och krav på att släppa fram humanitärt stöd till behövande områden och att samtliga parter efterföljer folkrätten. Ryssland påpekade att det sätt på vilket resolutionen introducerats bröt mot säkerhetsrådets procedurer, och Kina motiverade sin röst med att det inte fanns enighet i rådet i frågan. Båda länderna menade också att resolutionen skulle underminera fredsprocessen.

2015

• Den 8 juli stoppade Ryssland ett resolutionsförslag som lades till minne av massakern i Srebrenica i Bosnien 1995, fördömde den händelsen och uppmanade till bättre förebyggande av folkmord. Ryssland menade att resolutionen var politiskt motiverad och skulle göra det svårare att säkerställa en långvarig fred i Bosnien.
• Den 29 juli röstade Ryssland emot ett förslag om att instifta en internationell tribunal för att undersöka omständigheterna kring nedskjutningen av Malaysian Airlines flyg MH17 över Ukraina. Ryssland motiverade sitt veto med att tribunaler inte är effektiva för att undersöka liknande händelser, och menade att förslaget var politiskt motiverat.

2014

• Den 15 mars stoppade Ryssland ett resolutionsförslag som fördömde folkomröstningen om Krims rättsliga status. Man motiverade sin röst med att folkomröstningen var legitim och att Krim länge förvägrats sin rätt till självbestämmande.
• Den 22 maj stoppade Ryssland och Kina ett resolutionsförslag som hade refererat situationen i Syrien till Internationella brottsmålsdomstolen ICC. Kina menade att resolutionen inte respekterade Syriens självständighet, medan Ryssland menade att en inblandning från ICC skulle eskalera konflikten och var ett sätt för västländerna att öppna upp för militär intervention.

2013

Inget veto lades.

2012

• Den 4 februari blockerade Ryssland och Kina en resolution som stödde en fredsplan för Syrien, som man menade inte skulle bidra till fred och inte respekterade Syriens suveränitet. Resolutionen hade föreslagits av Arabförbundet.
• Den 19 juli blockerade Ryssland och Kina ett resolutionsförslag om genomförandet av fredsplanen för Syrien. Ryssland menade att referensen till FN-stadgans sjunde kapitel i resolution var ett geopolitiskt drag av västländerna och att det skulle skada Syriens självständighet.

2011

• Den 18 februari lade USA in sitt veto mot en resolution som benämnde israeliska bosättningar på palestinsk mark som olagliga. Argumentet var att en sådan resolution skulle förstärka avståndet mellan parterna och förhindra förhandlingar.
• Den 4 oktober lade Ryssland och Kina in sitt veto en resolution som fördömde den syriska regeringens attacker mot demonstranter, då de menade att resolutionen inte respekterade Syriens suveränitet.

2010

Inget veto lades.

2009

• Den 15 juni kom ett resolutionsförslag om att utvidga mandatet för FN: s observatörsgrupp i Georgien (UNOMIG) i två veckor. Förslaget kom att avvisas av Ryssland. Rysslands ambassadör, Vitaly Churkin, förklarade Rysslands veto enligt följande:
  – Det finns ingen avsikt att förlänga mandatet, eftersom den bygger på gamla fakta.
  Han tillade att det nuvarande tillståndet kräver ett nytt skyddssystem.

2008

• Den 11 juli röstade Ryssland och Kina mot ett förslag till resolution fördömer våldet i Zimbabwe regering efter valet den 27:e juni.
  Det krävde också ett omedelbart upphörande av hot och våld mot medlemmar av oppositionen och anhängare. Wang Guangye, den kinesiska ambassadören förklarade att ett godkännande skulle vara kontraproduktivt, eftersom Zimbabwe redan hade en lösning på gång.

2007

• I januari 2007 presenterade USA och Storbritannien ett förslag till resolution om att alla politiska fångar i Burma skulle släppas och att orättvisor mot etniska grupper skulle upphöra. Både Kina och Ryssland röstade emot förslaget med motiveringen att situationen i Burma var en intern angelägenhet som inte utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet. Detta var första gången som två permanenta medlemmar i säkerhetsrådet har röstat mot ett förslag sedan 1972.

2006

• Den 13 juli lade USA in sitt veto mot ett förslag till resolution om att stoppa Israels militära offensiv i två veckor i Gaza. Den föreslagna resolutionen innehöll också en frigivning av en israelisk soldat kidnappades av palestinska militära grupper. Ambassadör John R. Bolton från USA kallade förslaget obalanserat eftersom det bara krävde något från en part i konflikten i Mellanöstern.
• Den 11 november lämnade USA lade in sitt veto ett utkast till resolution som fördömer Israels attack på Gaza. Anledningen till upplösningen var en israelisk attack på Gaza som ledde till att 18 civila dödades. Förslaget skulle ha fördömt Israels militära operationer i Gaza och de palestinska raketattackerna mot Israel. Representanter från USA i säkerhetsrådet underströk att Israel redan hade beklagat vad som hade hänt, och att händelsen var ett misstag.

2005

Inget veto lades.

2004

• Den 25 mars lade USA in sitt veto mot förslaget till resolution för att fördöma mordet på Ahmed Yassin, ledare för motståndsrörelsen Hamas. Detta eftersom resolutionen inte säger någonting om de terrorhandlingar som utförs av Hamas.
• Den 21 april använde Ryssland sitt veto mot säkerhetsrådets resolutionsförslag om godkännande av en ny verksamhet på Cypern. Dessutom förbjöd förlaget försäljning av vapen på ön. Ambassadör Gennady Gatien från Ryssland ansåg att det borde ha funnits en mer omfattande diskussion innan förslaget skrevs.
• Den 5 oktober lade USA in sitt veto mot det förslag till resolution om att alla israeliska militära verksamheter skall upphöra i Gaza. Ambassadör Jhon C. Danforth i USA förklarat sin röst enligt följande:
  – En resolution som denna uppmuntrar i slutändan terrorister till motattack och bidrar till terrordåd, vilket skulle avleda fredsprocessen, sade han.

2003

• Den 16 september lade USA lade in sitt veto för att förhindra en israelisk attack mot Yassir Arafat. Resolutionen innehöll också ett fullständigt upphörande av alla former av våld, terrordåd, provokation, förstörelse samt fullt stöd för fredsplanen Road Map. Road Map har som mål att stödja USA:s och Israels intressen i Mellanöstern. USA:s FN-ambassadör John Negroponte sade att resolutionen var felaktig, eftersom ett fördömande av Hamas inte var en del av resolutionen.
• Den 14 oktober lade USA in sitt veto om förslag till beslut att fördöma Israels uppförande av en mur i det ockuperade området på Västbanken. Förklaringen från USA är att resolutionen inte tog hänsyn till Israels säkerhet när det gäller terroristattacker.

2002

• Den 20 december lade USA sitt veto mot ett förslag som förbjöd Israels angrepp på FN:s biståndsarbetare. USA:s FN-ambassadör John Negroponte förklarar USA:s veto:
  – Författarna till denna resolution verkar mer intresserade av att fördöma Israels ockupation än att garantera säkerheten för FN-personal.
• Den 30 juni lade USA in sitt veto mot ett förslag till resolution om förlängning av mandatet för FN:s polisstyrka i Bosnien. Anledningen till att USA lade in sitt veto var att FN: s säkerhetsråd inte kunde garantera att amerikanska poliser till FN:s uppdrag i Bosnien inte skulle utredas av internationella brottmålsdomstolen (ICC).

2001

• Den 15 december lade USA in sitt veto när FN:s säkerhetsråd kom med förslag till beslut som skulle ha fördömt allt våld, provokation och förstörelse i Mellanöstern, då man menade att resolutionen tog ställning för Palestina och inte på ett adekvat sätt adresserade frågan om palestinsk terrorism mot Israel.
• Den 27 mars röstade USA mot säkerhetsrådets resolution att införa en grupp observatörer för att skydda civilbefolkningen på Västbanken och Gaza, med motiveringen att parterna själva måste komma överrens om en lösning utan att tvingas till det, och att resolutionen var vinklad till fördel för Palestina.

2000

Inget veto lades.