Internationella Brottmålsdomstolen, ICC
För att världssamfundet ska kunna skipa rättvisa och göra det tydligt för alla att det är oacceptabelt att begå krigsförbrytelser skapades en permanent krigsförbrytardomstol, International Criminal Court (ICC) vid millennieskiftet.
Svenska FN-förbundet har jobbat med att främja Internationella brottmålsdomstolen, som det svenska namnet lyder, från start. Domstolens tillkomst hade ett brett folkrörelsestöd i den internationella folkrörelsekoalitionen för ICC, CICC, där vi är aktiva medlemmar.
ICC är ett viktigt verktyg för att FN ska kunna leva upp till sin skyldighet att skydda befolkningar från grova krigsförbrytelser.
Aktuella ICC-frågor
Under de senaste åren har det hållits rättegångar mot ledare för grupper som utsatt civilbefolkning för mycket svåra övergrepp i bland annat Mali och Centralafrikanska republiken. ICC har också utredningspersonal på plats i Ukraina och har utfärdat arresteringsorder mot Rysslands president och dess barnombudsman för den misstänkta krigsförbrytelsen att föra bort ukrainska barn samt fyra höga militära befäl för att bl a ha beskjutit civila mål.
ICC har rätt att döma krigsförbrytare som är medborgare i någon av de stater som skrivit under ICC:s stadgar eller den som begått krigsförbrytelser i ett sådant land eller personer/situationer som FN:s säkerhetsråd givit domstolen jurisdiktion över.
Varken Ryssland eller Ukraina är statsparter till ICC, men genom en ad hoc-lösning har Ukraina sedan 2013/14 givit ICC jurisdiktion över folkrättsbrott som begås i landet.
I dagsläget är 125 stater parter till domstolen. Vi arbetar för att alla världens stater ska ansluta sig.
USA är, vid sidan av t ex Ryssland och Kina, en av de stater som står utanför domstolen. USA:s hållning till domstolen har varierat. Sedan ICC:s åklagare önskat utreda krigsförbrytelser begångna i Afghanistan och då även av amerikaner, har USA motsatt sig detta kraftfullt. Under president Trumps första styre införde USA till och med sanktioner mot ICC:s tjänstepersoner och deras familjer, vilket föranledde protester från oss och från statsparter som till exempel Sverige. Sanktionerna hävdes senare av president Biden. Under Trumps andra styre är nu sanktionerna tillbaka och hårdare, denna gång också med hänvisning till att USA underkänner domstolens jurisdiktion över de brott som begåtts i Gaza de senaste åren.
Ryssland är i nuläget också föga förvånande kritiska mot domstolen och har inrättat egna skenrättegångar mot ICC:s personal, vilket ICC har uttryckt oro över.
Dessa hot mot domstolen har Sverige och andra stater i FN:s generalförsamling protesterat emot. Hösten 2025 röstade 94 stater för en resolution som fördömer sådant agerande. 10 stater röstade emot, bl a USA och Israel i sällskap med diktaturer som Ryssland, Belarus och Nordkorea.
Fram till 2029 kommer det också att föras en diskussion mellan stater om att vidga domstolens jurisdiktion genom att harmonisera regelverket så att s k aggressionsbrott ska kunna åtalas på samma sätt som t ex folkmord. 2027 hålls en förberedande konferens. Svenska FN-förbundet inledde 2026 en namninsamlingskampanj till stöd för stater som vill driva på denna regeländring. Skriv under du med!