BORTGLÖMDA KONFLIKTER – VÄSTSAHARA

Introduktion

En av världens äldsta konflikter rör sig om kontrollen av Västsahara, beläget söder om Marocko (UI, 2025). Konflikten började 1975 när Marocko invaderade och ockuperade tidigare Spanska Sahara. På andra sidan finns den västsahariska befrielserörelsen Polisario som utsett det till en självständig stat. I 25 år har FN försökt initiera en folkomröstning gällande områdets framtida status (UI, 2025). Trots att både FN:s generalförsamling och säkerhetsrådet har fördömt Marockos ockupation av Västsahara, har landet behållit sin militära närvaro i regionen sedan 1975 och motsatt sig ett tillbakadragande.

Bakgrund

På 1880-talet blev Västsahara en spansk koloni. I linje med en FN-resolution skulle Spanien avveckla sitt kolonialstyre men i samband med detta invaderades området av Marocko (UI, 2025). Till följd av invasionen flydde en stor del av den västsahariska befolkningen till Algeriet. Den algeriska regeringen gav sitt stöd till självständighetsrörelsen Polisario, vilket ledde till att Marocko anklagade Algeriet för att stödja västsahariernas strävan efter självständighet (UI, 2025).

Redan 1973 hade Polisario inlett ett väpnat uppror för att frigöra sig från kolonialmakten (UI, 2025) och 1976 utropade rörelsen “den självständiga Sahariska arabiska demokratiska republiken” (SADR). För att kontrollera området har Marocko byggt en lång mur som löper från norr till söder. Det område som kontrolleras av Polisario ligger öster om vallen och utgör en fjärdedel av Västsahara. Denna del är nästintill folktom, i stället har Polisario sin huvudsakliga bas i de flyktingläger som upprättats i västra Algeriet (UI, 2025). Den marockanska ockupationen av Västsahara strider mot internationell rätt (Afrikagrupperna, u.å.a).

I det ockuperade området råder ett omfattande förtryck och det är förbjudet att demonstrera eller kritisera ockupationen (Afrikagrupperna, u.å.a). Fredliga västsahariska aktivister har vittnat om systematiska övergrepp, våld och hot. Det råder dessutom en strikt mediablockad, vilket innebär att oberoende observatörer och journalister nekas inresa i området (Afrikagrupperna, u.å.a). Samtidigt saknar FN:s insats på plats, MINURSO, mandat att övervaka och rapportera om brott mot de mänskliga rättigheterna (Afrikagrupperna, u.å.b).

Vapenvila och folkomröstning

1991 tecknades ett vapenstillestånd som skulle övervakas av FNs styrka MINURSO (UI, 2025; Afrikagrupperna, u.å.a). FN var också ansvariga för att anordna en folkomröstning där Västsaharas medborgare skulle få välja mellan att integreras med Marocko eller självständighet (UI, 2025). Sedan 1991 har MINURSO befunnit sig i den ockuperade delen av Västsahara (Afrikagrupperna, u.å.a). Folkomröstningen har än inte skett då man inte är överens om vem som ska få rösta (UI, 2025). Idag utgör nämligen marockaner en majoritet av Västsaharas invånare. Utöver det tycker heller inte Marocko, sedan 2004, att självständighet är ett alternativ och betonar istället självstyre för Västsahara (UI, 2025).

På senare år har allt fler länder i världen accepterat Marockos ockupation av Västsahara (UI, 2025). Mer än 80 länder erkände SADR men har senare drivit tillbaka sitt erkännande eller pausat processen. SADR är inte erkänt av Sverige (UI, 2025).

Idag

Västsaharier lever idag splittrat där nästan 200 000 medborgare bor, sedan 50 år tillbaka, i ett flyktingläger i Algeriet i Saharaöknen (Afrikagrupperna, u.å.a). På grund av den svåra humanitära situationen, är de beroende av humanitärt bistånd. I Västsahara bor mestadels marockanska bosättare medan västsaharier lever i minoritet med limiterad rörelsefrihet.  

Den 13 november 2020, bröt Marocko eldupphöret och konflikten började återigen (Afrikagrupperna, 2020). Detta berodde på att Marockos militära styrkor gick in i “buffertzonen” där, enligt ett avtal, varken Marocko eller Polisario får vara. Under hösten 2020 hade västsaharier demonstrerat fredligt vid muren mot att Marocko transporterar varor, såsom fisk och grönsaker, från det ockuperade Västsahara genom El Guerguerat till Mauretanien. Eftersom Marocko saknar juridisk rätt till Västsaharas territorium, anses även utvinningen och försäljningen av dessa naturresurser vara olaglig enligt demonstranterna. Till följd av detta angrep marockanska styrkor demonstranterna vilket resulterade i att Polisario fastslog eldupphöret brutet och attackerade Marockos posteringar (Afrikagrupperna, 2020). 

Den humanitära situationen

I flyktinglägrena i Algeriet växer nu en tredje generation av västsaharier upp (Afrikagrupperna, u.å.b.). Polisario administrerar flyktinglägrena och har bland annat byggt upp sjukvård och skolor. Den humanitära situationen är dock allvarlig – avsaknaden av vattenkällor samt oförmågan att odla gör västsaharierna helt beroende av humanitärt bistånd, mestadels från FN. Ökade matpriser, pandemin och minskat bistånd har förvärrat situationen ytterligare. 2022 vädjade UNICEF i Algeriet om att öka internationellt humanitärt stöd till lägren i och med minskade matransoner. FN:s livsmedelsprogram (WFP) varnar för att läget under 2025 har eskalerat till en historiskt unik och akut kris: nästan 14% av alla barn lider av akut undernäring, ⅓ av alla barn är tillväxthämmade till följd av långvarig undernäring och nästan 65% av alla barn lider av anemi, det vill säga blodbrist, och 70% av alla kvinnor i fertil ålder (Afrikagrupperna, u.å.b). 

Kvinnor är extra utsatta i flyktinglägrena (Afrikagrupperna, u.å.b.). Anemi och medicinbrist medför risker för barnafödandne och graviditet. Å andra sidan, har kvinnor en viktig roll för lägrena. Historiskt sett har västsahariska kvinnor spelat en avgörande roll i flyktinglägrenas framväxt medan männen deltog i den väpnade konflikten mot Marocko. Deras inflytande kvarstår än i dag, då de bär huvudansvaret för samhällsbärande funktioner såsom sjukvård, utbildning och barnomsorg, samt intar en ledande roll i arbetet med ungdomar. I de ockuperade områdena är kvinnor och flickor särskilt sårbara för våld, inklusive sexuella övergrepp. Trots denna utsatthet har västsahariska kvinnorättsaktivister lyckats nå ut internationellt med sina vittnesmål och sitt arbete, vilket har lett till en ökad global uppmärksamhet (Afrikagrupperna, u.å.b.). 

Källförteckning

Afrikagrupperna (u.å.a). Västsahara. [Webbsida] Hämtad från: https://afrikagrupperna.se/vart-arbete/vastsahara [Hämtad 2026-04-23].

Afrikagrupperna (u.å.b). Brott mot mänskliga rättigheter. [Webbsida] Hämtad från: https://afrikagrupperna.se/vart-arbete/vastsahara/brott-mot-manskliga-rattigheter [Hämtad 2026-04-23].

UI (Utrikespolitiska institutet) (2025). Västsahara. Landguiden. [Webbsida] Hämtad från:  https://www.ui.se/landguiden/konflikter/vastsahara/ [Hämtad 2026-04-23].

Författare: Stella Zielfelt

Få en överblick av konflikten här!