Sann fred kräver rättvisa: fallet Lundin Oil

Huvudförhandlingen i den historiska rättegången mot Lundin Oil avslutades i slutet av maj 2026. Det är Sveriges största och längsta rättegång någonsin men intresset från medierna har varit svalt vilket är synd eftersom offren förtjänar mer uppmärksamhet. Den juridiska processen är oerhört viktig inte bara för att skipa rättvisa utan även för att förstärka och förnya folkrätten. Oavsett utgång så har själva åtalet och genomförandet av rättsprocessen skapat ett nytt prejudikat. Företag måste i framtiden vara betydligt mer försiktiga när de försöker skapa vinst i länder och områden som lider av krig och flyktingkriser. Det rättsliga prejudikatet i fråga har att göra med vilket ansvar företag (ofta handlar det om internationella storföretag) har när de involverar sig i våldsamma konflikter.

Två av dåvarande Lundin Oils främsta företrädare, dåvarande VD:n Ian Lundin och den schweiziske direktören Alexandre Schneiter, står åtalade för medverkan till folkrättsbrott och riskerar många år i fängelse. Åklagaren anser att de bägge haft ett avgörande ansvar för Lundin Oils verksamhet i Sudan samtidigt som sudanesisk militär och milis attackerade byar med bombflygplan och dödade och fördrev civila för att säkra området Block 5A i dåvarande södra Sudan, nuvarande Sydsudan, för företagets oljeutvinning. De nekar båda till anklagelserna. Nu går rättegången in i sin slutfas med överläggningar och avkunnande av dom förmodligen i slutet av detta år. En viktig fråga är om nationell eller internationell rätt ska tillämpas av rätten. Juridikprofessorerna som har tillfrågats av domstolen är oeniga. Ett antal avgöranden i svenska domstolar inklusive Noury-målet (i vilket en iranier fälldes för folkrättsbrott för massmord på fångar i iranska fängelser 1988) slår fast att rätten ska utgå från nationell lagstiftning. Försvaret i Lundin-rättegången har pekat på omöjligheten att applicera svensk rätt retroaktivt. Samtidigt gör de en stor poäng av att den svenska lagstiftningen ändrades 2014. Skadeståndsfrågan är en annan oerhört viktig aspekt av fallet.

Tidigt under processen hänsköts offrens skadeståndsanspråk till framtiden, närmare bestämt till efter rättegångens avslut. Kombinerat med kravet på att offren själva ska bekosta processen kring sina anspråk så har detta i praktiken omöjliggjort anspråken och rätten till kompensation. Förutom att detta är lagvidrigt indikerar agerandet en grundläggande okänslighet i de åtalades empatiska förmåga. Om rätten finner åtalet uppfyllt borde skadestånd ha ingått som en naturlig del i domslutet.

Jag följde rättegången på plats under de första sex månaderna. Övriga mediers ointresse för den dramatiska processen var och är slående. Med tanke på att det här är ett av ytterst få fall sedan Nürnbergprocesserna där storföretag och deras företrädare står åtalade för folkrättsbrott så borde mediaintresset och närvaron ha varit stora. Den relativt sett stora avsaknaden av rättsreportrar i svenska mediahus är en delorsak, processens långa förlopp en annan. Men frånvaron av andra journalister har gjort Martin Shibbyes och Civil Rights Defenders kontinuerliga rapportering från rättssalen extra oumbärlig. www.blankspot.se  www.civilrightsdefenders.se Justice Info har också publicerat flera mycket intressanta artiklar om rättsprocessen. End of the Lundin trial: money matters on the table

Försvaret har riktat in sig på vad de ser som en avgörande brist i åtalet, nämligen den relativa bristen på specificering av tid, plats och omständigheter kring de dödliga attacker som nämns i målet. Detta trots att åklagarsidan har formulerat åtalspunkterna som systematisk krigföring i strid med folkrätten. I själva verket har försvarssidan gjort allt för att försena, misskreditera och förstöra rättsprocessen.

Med enorma resurser till sitt förfogande har de åtalade och deras advokater ägnat oerhört mycket tid åt att förtala åklagarnas arbetsmetoder. Organisationer såsom ECOS – European Coalition on Oil in Sudan – och deras dåvarande medarbetare (åtalet rör tiden maj 1999-2003) baktalas kontinuerligt och påstås ha använt sig av irreguljära och rättsstridiga metoder för att samla in vittnesmål. ECOS – Unpaid Debt Välrenommerade människorättsorganisationer som Human Rights Watch och Amnesty International påstås ha återgett uppgifter i sina rapporter i vad försvaret benämner en “viskningslek” i vilken felaktig information på något mystiskt sätt har reproducerats in absurdum. Trots att han vid ett tillfälle förvisades från rättssalen av domaren har en av försvarsadvokaterna fortsatt att gå till hårt angrepp mot åklagarna, en del av vittnena och de 32 målsäganden som alla är offer för krigets barbarism.

Oavsett utgången i Sveriges längsta huvudförhandling så lär domslutet överklagas till hovrätten. Försvaret har sagt sig beredd att lägga miljontals kronor på ett överklagande. Om de åtalade förklaras oskyldiga i tingsrätten får staten betala de 819 miljoner kronor som försvaret har begärt i advokatkostnader. Men offrens lidande går inte att mäta i pengar. Lundin-rättegången: ”Inget fängelsestraff kan utplåna smärtan vi känner” – Global Bar Magazine Dessutom är rättegången epokgörande och har enorm betydelse för framtiden. Det är ett av ytterst få tillfällen då företagsledare har ställts till svar för denna typ av brott sedan Nürnbergrättegångarna. Och processen befäster principen om universell jurisdiktion, det vill säga att för de allvarligaste brotten finns ingen preskriptionstid; de ska beivras oavsett var och när de har begåtts.

Arbetet med att kartlägga var attacker skedde under brottsperioden gav mig fördjupade insikter i krigets oerhörda brutalitet. Attackernas omfattning och karaktär illustreras på den här kartan. Map – Unpaid Debt Rapporten Unpaid Debt dokumenterar konfliktens fasansfullhet, med omkring 12 000 döda och 160 000 fördrivna personer. Unpaid Debt – The Right to Remedy . FN:s särskilda rapportörer, organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch och ett stort antal experter och vittnen har framhållit Lundin Oils ansvar för det som skedde. Jag har följt rättegången i detalj även via rapportering från densamma och det har framkommit att Lundin Oil har försökt tysta vittnen, varav flera har dödats. Detta berättas om i en lysande dokumentär från TV 4:s Kalla Fakta som jag rekommenderar alla att se. Kalla fakta: Lundinfallet – Tysta alla vittnen – Streama på TV4 Play . Det handlar om omkring 400 försök att påverka vittnen att ändra sina uppgifter eller avstå från att vittna och det rör sig om allt från mutförsök och förföljelser till grovt dödligt våld, inklusive sex misstänkta mord. Allt detta kommer att bli föremål för en separat rättegång.

I den aktuella rättegången yrkar åklagaren på tio års fängelse för Ian Lundin och sex års fängelse för Alexandre Schneiter. Straffskalan för dessa brott sträcker sig från fyra års fängelse till livstid. Åklagarna yrkar även att cirka 2,4 miljarder kronor ska förverkas från Orrön Energy AB (tidigare Lundin Energy/Lundin Oil).

Tomas Nordberg