EN VÄRLD FRI FRÅN KRIGSFÖRBRYTELSER

 
Ukraina, Gaza och Darfur är tre aktuella exempel på krigszoner där krigsförbrytelser begås. Trots att normer, konventioner och verktyg för att hantera krigsförbrytelser och andra grova folkrättsbrott existerar, är de ännu inte tillräckligt starka för att effektivt motverka återkommande övergrepp mot civilbefolkningar världen över.
 
Ryssland aggressionsbrott mot Ukraina, kriget i Gaza och andra konflikter världen över gör det mer än någonsin nödvändigt att uppmärksamma krigets lagar och vidta åtgärder för att säkerställa att krigsförbrytelser bestraffas. Svenska FN-förbundet har under mer än två decennier arbetat för att stärka FN:s metoder för att bekämpa krigsförbrytelser genom att främja rättskipning och betona den centrala roll som internationella domstolar spelar. 

Så arbetar FN-förbundet mot krigsförbrytelser 
 Svenska FN-förbundet arbetar aktivt för en bättre världsordning så att de som drabbas av krigsbrott får upprättelse och att krigsförbrytare inte går straffria.  Vi jobbar mot en värld fri från krigsbrott genom: 

• Samverkan med andra folkrörelser världen över till stöd för Internationella brottmålsdomstolen ICC.  Vi har länge har varit medlem i koalitionen för Internationella brottmålsdomstolen (CICC) och är en av Nordens mest aktiva röster i frågan. 

• Dialog med politiker och beslutsfattare. Vi vill visa att detta är frågor som vi civilsamhällesorganisationer ser som centrala i arbetet för en bättre värld. 

• Samla det svenska civilsamhället. Varje år samlar vi andra svenska organisationer till seminarier och träffar med beslutsfattare. 

• Engagera och samla den globala FN-rörelsen. Vi försöker få fler FN-förbund inom WFUNA att engagera sig för ICC och andra verktyg i arbetet mot krigsbrott. 

Så arbetar FN mot krigsförbrytelser
Krigsbrott, krigsförbrytelser och brott mot krigets lagar bryter mot den internationella humanitära rätten som alla FN-länder har enats om. Genèvekonventionerna, accepterade av alla FN:s medlemsländer, utgör tillsammans med andra internationella överenskommelser grunden för den internationella humanitära rätten, även känd som krigets lagar. Även om FN-stadgan uppmanar stater att lösa konflikter fredligt, finns krigets lagar till för att skydda civila och minska lidandet när krig ändå bryter ut. 
 
FN:s arbete för en värld fri från krigsbrott börjar med den internationella humanitära rätten. FN:s insatser inom rättskipning är avgörande för att säkerställa rättvisa och kräva ansvar för brott mot mänskligheten. Det sker genom Internationella domstolen (ICJ), Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) och FN-tribunaler. 
 
Internationella domstolen, ICJ, i Haag är FN:s huvudorgan för juridiska bedömningar och domslut. Domstolen avgör tvister mellan stater. Ett aktuellt fall är att Sydafrika anmälde Israel för att inte leva upp till folkmordskonventionen i samband med Gazakriget. 
 
Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) är en permanent domstol för att ställa ansvariga för krigsbrott till svars. ICC kan hålla individer ansvariga för sådana brott, inte endast stater (som i fallet med ICJ). Även stats- och regeringschefer kan ställas till svars för krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Ett aktuellt fall är Ukrainakriget. Under 2023 utfärdades en arresteringsorder mot Rysslands president och dess barnombudsman för misstänkt bortförande av ukrainska barn och under 2024 arresteringsorder mot två höga ryska militärer för attacker mot civila mål. Domstolen har också jurisdiktion över brott begångna i Palestina eller av palestinier.  
 
För att ställa individer till svars för krigsförbrytelser har FN även inrättat internationella tribunaler genom resolutioner i FN:s säkerhetsråd med hänvisning till kapitel VII i FN-stadgan.  
 
De internationella domstolarna och de internationella tribunalerna är viktiga verktyg för att FN-principen skyldighet att skydda befolkningar från grova krigsbrott ska kunna förverkligas.