Atombombernas kraft är förödande. Foto: iStock
2 augusti, 2021 / Världshorisont

Sverige står utanför historiskt kärnvapenförbud

En lång tradition av nedrustningsarbete har kommit av sig då Sverige i dagsläget valt att stå utanför FN:s förbudsavtal mot kärnvapen, TPNW. Att avtalet trädde i kraft i början av 2021 var samtidigt en viktig milstolpe i kampen för att avskaffa det allvarliga hot mot mänskligheten som dessa vapen innebär.

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) har drivits fram av en folklig opinion och antogs av en majoritet av FN:s medlemsländer i juli 2017. Den 22 januari i år hade 50 länder ratificerat avtalet vilket innebar att det kunde träda i kraft.

Malin Nilsson, foto Mimika Kirgios
Malin Nilsson

Sverige var ett av de länder som röstade för att anta TPNW 2017 men har sedan valt att inte ansluta sig till det. I en intervju med Världshorisont förra året sa Sveriges nedrustningsambassadör Ann-Sofie Nilsson att Sverige tidigt påtalade svagheter i avtalet och att regeringen ser det som ofullständigt. I stället lyfts icke-spridningsavtalet (Non-Proliferation Treaty, NPT) fram som ”hörnstenen” i arbetet mot kärnvapen.

Prioriterad fråga för förbudet

Den förnyade debatten om kärnvapen, liksom det nya förbudsavtalets tillkomst, ska ses mot bakgrund av ett växande hot om kärnvapenkrig. Svenska FN-förbundet är en av flera svenska organisationer som kampanjat flitigt i frågan under senare år och på förbundets kongress i juni fattades beslut om att prioritera upp den ytterligare. På minnesdagen av atombombningen av Hiroshima 6 augusti arrangerar FN-förbundet ett webbinarium tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

En av motionärerna till kongressen var Malin Nilsson, generalsekreterare i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, som är en av FN-förbundets anslutna riksorganisationer.

– Vi är så klart väldigt besvikna över att Sverige inte anslutit sig till FN:s kärnvapenförbud. Det är ett tydligt brott mot svensk nedrustningstradition där Sverige under lång tid stått upp för nedrustning och gjort sig ett namn som ett litet land som vill påverka. Nu backar man från det ansvaret och vi ser att det handlar om att man böjer sig för kärnvapenstaterna och särskilt dem som man vill ha goda relationer med, säger hon.

Det första statspartsmötet inom TPNW är planerat till mars 2022 och Sverige kommer då att delta som observatör. Men möjligheterna för en observatör att agera för att påverka hur avtalet utvecklas är mycket begränsade, framhåller Malin Nilsson.

– Regeringen svänger sig med formuleringar som låter som om de skulle kunna göra saker som observatör som är tidigare okänt inom den här typen av avtal. De har till exempel sagt att de vill jobba för ett tilläggsprotokoll som ställer krav på anslutning till andra avtal (NPT och provstoppsavtalet CTBT), vilket är tidigare okänt inom internationell rätt och sannolikt omöjligt att driva igenom som observatör, säger hon.

– Men vi hoppas så klart att Sverige gör så mycket som möjligt och att observatörsrollen också ska bli en inkörsport till en ökad respekt och förståelse för avtalet så att man på sikt också vill ansluta sig.

Utvecklingen har vänt

När det gäller icke-spridningsavtalet, NPT, från 1970 är det få som ifrågasätter dess betydelse, särskilt i ett historiskt perspektiv då det under många decennier bidragit till att det stora flertalet av världens länder avstått från att utveckla kärnvapenteknologi. Undantagen är Israel, Indien, Pakistan och Nordkorea som också står utanför NPT.

De fem länder som vid avtalets tillkomst redan hade kärnvapen – USA, Sovjet, Kina, Frankrike och Storbritannien – har i avtalet förbundit sig att på sikt rusta ner. Under 1980- och 90-talen skedde också stora framsteg på nedrustningsområdet men i början av detta sekel började utvecklingen gå i motsatt riktning. Frustrationen inför detta svek är en viktig faktor bakom den framväxande folkliga opinion som ville se ett nytt avtal där kärnvapen olagligförklaras.

Från den svenska regeringens sida lyfts icke-spridningsavtalet gång på gång fram som det viktigast verktyget i fråga om kärnvapen. Denna linje följs dock inte av ett tydligt agerande, menar Malin Nilsson.

– Det är ett problem att Sverige säger att icke-spridingsavtalet är hörnstenen i svensk nedrustningspolitik men sedan är man inte jättestark när det gäller att kritisera stater som bryter mot NPT eller syftet med det. Det såg vi nyligen när Storbritannien höjde taket för sina kärnvapenarsenaler med 40 procent. Det dröjde länge innan Sverige kritiserade det och då sa man inte att ”det är ett brott mot NPT”, trots att det väldigt tydligt är det.

– Om man värnar avtalet så borde man stå upp för vad det innebär att vara part till det och där ingår så klart inte att satsa ännu mer på kärnvapen!

Relationen till Nato påverkar

Överlag är det tydligt hur Sveriges nära samarbete med Nato påverkar svenska politikers agerande, fortsätter Malin Nilsson.

– Ju mer positiv man är till Nato, desto mer passiv är man i nedrustningsfrågor. Med tanke på hur mycket man är beredd att anpassa sig redan nu, när vi har ett nära samarbete med Nato men inte ett medlemskap, så visar det också vad ett eventuellt svenskt Natomedlemskap skulle kunna göra – hindra Sverige från att ha en självständig utrikespolitik.

En fråga där Sverige, som part till icke-spridningsavtalet, också borde höja rösten gäller Natos utplacering av kärnvapen på andra staters territorium, så kallad nuclear sharing, menar Malin Nilsson.

– Detta upplägg strider mot icke-spridningsavtalet och innebär också ett allvarligt hot. Vi har över 200 kärnvapen bara i Europa. Det är farliga vapen att hantera och gör också värdlandet till måltavla för andra.

– Att påstå att man har rätt att dela med sig av kärnvapen på det här sättet är en väldigt ”generös” tolkning av icke-spridningsavtalet. Det visar också varför vi behöver avskaffa kärnvapnen helt och hållet, fortsätter hon.

Sveriges ställning kan komma att omprövas

Parterna till icke-spridningsavtalet möts normalt vart femte år vid så kallade översynskonferenser. Ett sådant möte skulle ha hållits våren 2020 men sköts på framtiden på grund av coronapandemin. I nuläget är planen att det i stället ska hållas 2022.

Både den tidigare utrikesministern, Margot Wallström, och den nuvarande, Ann Linde, har sagt att en omprövning av Sveriges inställning till TPNW kan komma att bli aktuell ifall inte tillräckliga framsteg görs inom NPT-förhandlingarna. För att bidra till sådana framsteg har den svenska utrikesförvaltningen lanserat det så kallade Stockholmsinitiativet. Det är en program bestående av 22 punkter som Sverige lagt fram tillsammans med 15 andra icke-kärnvapenstater. Malin Nilsson är dock inte imponerad.

– Alla punkterna rör sådant som man redan enats om inom NPT-förhandlingarna men som sedan inte har genomförts av kärnvapenmakterna. Ingen av dem handlar heller om nedrustning utan om riskreduktion och liknande frågor.

– Vi har frågat UD om det finns en genomförandeplan kopplad till punkterna, för i så fall vore det en poäng. Men det finns det inte. Så man börjar om från början med saker som redan är beslutade, säger hon.

————

Denna text är hämtad från ett kommande nummer av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Utmaningar 30 år efter Peking

10 mars, 2025 / Nyheter

Trettio år efter FN:s stora kvinnokonferens i Peking inleder FN:s kvinnokommission sitt årliga möte i New York. Under året är Sverige ordförande i UN Women.

Läs mer

Kvinnodagen 2025: Hårt slag mot FN-arbete för världens kvinnor och flickor

06 mars, 2025 / Nyheter

FN-arbetet för flickors och kvinnors rättigheter drabbas hårt av minskat bistånd. FN-förbundets engagemangpaket under våren handlar om att stå upp för flickors rättigheter.

Läs mer

Europa och FN måste leda – med folkligt stöd

28 februari, 2025 / Nyheter

När USA röstar med världens diktaturer måste Europas länder och FN-ledningen försvara stadgan och den regelbaserade världsordningen. Också civilsamhället behövs i kampen mot auktoritära ledare, skriver FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson.

Läs mer

Nordiska FN-förbund: Gemensam framtid för Israel och Palestina

27 februari, 2025 / Nyheter

De nordiska FN-förbunden uppmanar till gemensamt nordiskt agerande för Palestina och en tvåstatslösning där israeler och palestinier kan leva sida vid sida utan terrorism och med respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Mössprojekt blev värmande Ukrainahjälp

21 februari, 2025 / Nyheter

Tusentals svenskar gör livsviktiga insatser för civilbefolkningen i krigets Ukraina. På Ramnerödsskolan i Uddevalla gör eleverna praktisk nytta genom att sy mössor till barn.

Läs mer

Så reagerar FN på Trumps återkomst

20 februari, 2025 / Nyheter

FN-organisationer, medlemsländer och civilsamhället har reagerat på Donalds Trumps besked efter dennes återkomst till Vita huset. Vi listar några Trump-åtgärder som berör FN-arbetet – och hur de har bemötts.

Läs mer

Sverige står upp för Ukraina – var med du också!

20 februari, 2025 / Nyheter

Över hela Sverige arrangeras manifestationer mot Ryssland på treårsdagen den 24 februari av den fullskaliga och olagliga invasionen i Ukraina. Var med och protestera mot Putin du också!

Läs mer

Sanktioner ska riktas mot förbrytare – inte mot domstolar

07 februari, 2025 / Nyheter

Oacceptabelt och skamlöst – FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson kommenterar Donald Trumps sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen. Vita huset meddelade på torsdagen att USA:s president Donald Trump har utfärdat ett dekret om

Läs mer

Trettio år efter Peking: Flickors rättigheter i fokus

04 februari, 2025 / Nyheter

FN:s kvinnokommission inleder den 10 februari sitt årliga möte i New York. Inför mötet lanserar FN-förbundet vårens aktions- och engagemangspaket för flickor.

Läs mer