Den 28 september börjar Bokmässan där ett av tre teman är Staden. Temat kommer bland annat fokusera på hur städer ska möta framtidens utmaningar samt urbanisering och hållbarhet med globala perspektiv. Städer måste bli mer hållbara och vägen dit, den går genom samarbete. Det menar Helena Bjarnegård, riksarkitekt. 

2015 antogs Agenda 2030 med 17 globala mål för en mer hållbar värld 2030. Mål 11 syftar till att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. 

– Antagandet av mål 11 var ett oerhört viktigt steg. För att vi ska kunna nå en förändring och ett hållbarare samhälle måste vi ha gemensamma målsättningar, säger Helena Bjarnegård, riksarkitekt med placering på Boverket.   

Hon är expert på området då hon dagligen arbetar med mål 11, både i rollen som riksarkitekt och genom det nationella rådet för hållbara städer. I rådet, som agerar på uppdrag av regeringen, är hon ordförande. 

– Mål 11 är en motor för förändring. Det är ett mål i sig samtidigt som en förändring av städer och samhällen är en förutsättning för att vi ska uppnå alla de andra ambitiösa målen i Agenda 2030, säger hon. 

En plats att trivas på

Det är lätt att se på frågan om hållbara städer som något som enbart handlar om tekniska framsteg, fortsätter Helena Bjarnegård. Men då glömmer man lätt de sociala och kulturella värdena. Målet är att forma städer är som är hållbara, men också inkluderande och berikande. Det ska vara en plats där invånarna trivs, mår bra och har möjlighet att utvecklas.  

För att uppnå detta krävs samarbete, till exempel som vid den konferens på temat gröna städer som hölls i juni i Malmö. Arrangemanget var en del av Sveriges EU-ordförandeskap under våren 2023 och syftet var att föra samman aktörer från hela Europa för att diskutera och arbeta fram lösningar för framtidens städer.  

Utöver internationellt samarbete krävs samarbeten på olika nivåer i Sverige, fortsätter Helena Bjarnegård. Rådet för hållbara städer är drivande för att skapa plattformar för samarbeten mellan alla nivåer – den internationella, statliga, regionala och kommunala. I rådet sitter bland annat representanter för myndigheter, kommuner och länsstyrelser. 

– Vi vill ”höja ribban” och visa att förändring är möjlig redan idag. Att omforma städer och samhällen kommer inte kunna ske genom fler pålagor eller att man skärper krav mellan olika nivåer av beslutsfattare. Det är en förändring vi måste åstadkomma tillsammans, säger Helena Bjarnegård 

Helhetsgrepp krävs

Det finns mycket som kan göras direkt för att minska hinder och trögheter mellan olika institutioner, menar hon. 

– Ibland tenderar vi att jobba i” stuprör” men vi kan inte arbeta separat med exempelvis transportfrågor, bostadsfrågor och miljö och biologisk mångfald. I stället måste vi samverka kring bredden av frågor och det är något vi arbetar med både på Boverket och genom rådet. Det måste finnas en helhet. Genom rådet kan aktörer kroka arm och jobba tillsammans för att hitta lösningar. 

Utmaningarna är många men det har skett en enorm utveckling under de senaste åren, fortsätter hon. Antagandet av Agenda 2030 har satt ljuset på värdet av att arbeta med hållbar stadsplanering. Under senare år har fokuset också skiftat från att gälla byggande av nya fysiska miljöer till att också anpassa redan befintliga. 

– Det går framåt med stormsteg. Medvetenheten ökar konstant. När jag för bara fem år sedan pratade och föreläste om hur arkitektur kan bidra till ett hållbart samhälle var det många som inte förstod, eller som till och med ifrågasatte om det ens gick att kombinera. Idag har det verkligen förändrats, alla vet vad man talar om, säger hon. 
– Världskongressen i arkitektur gick av stapeln i Köpenhamn i juli och den handlade uteslutande om hur byggd miljö och bra arkitektur kan bidra till hållbarhet på alla sätt och vis.  

Agenda efter 2030

Nu har halva tiden passerat sedan målens antagande 2015. Mycket har hänt, mycket återstår att göra. För Helena Bjarnegård uppkommer också frågan vad som väntar efter 2030. 

– Jag hoppas och tror att medvetenheten har ökat. Nästa agenda, den som följer efter 2030, tycker jag bör belysa att hållbara städer är nyckeln även till uppfyllandet av andra målsättningar och rättigheter, säger hon. 

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.