Att Kina försvårar FN-arbetet och förtrycker sina egna medborgare är illa nog, men när landet hotar fri- och rättigheter även i andra länder måste omvärlden protestera högljutt, skriver Svenska FN-förbundets pressekreterare i en analys.
Under några år åt jag i stort sett uteslutande kinesisk mat till lunch. Bordtennis och unik porslinstillverkning genom historien är andra positiva aspekter av Kina. Tyvärr överskuggas de av landets bristande respekt för grundläggande fri- och rättigheter. Oliktänkande fängslas, media censureras och dödsstraffet tillämpas flitigt i enpartistaten. Den som startar en webbläsare i Kina möts av de animerade poliserna Jingjing och Chacha som påminner om att myndigheterna övervakar internetanvändningen. När jag besökte Kina som turist inför Peking-OS 2008 såg jag utrensade kvarter och hörde vittnesmål om hur arbetarbostäder hade flyttats för att ge plats åt idrottsfesten.
Inleder samarbeten med länder i Afrika
I Förenta Nationerna har Kina på senare år flyttat fram sina positioner. Efter att länge ha hållit en låg profil och ofta avstått från att rösta i säkerhetsrådet har Kina efter 2011 tagit för vana att använda vetot i nära samarbete med Ryssland. Därigenom har man aktivt försvårat säkerhetsrådets arbete i konflikter som Darfur och Syrien.
Dalai Lama.
Också Kinas bilaterala relationer ger anledning till oro. I Afrika ingår landet samarbeten med statsledare som inte sätter demokrati och mänskliga rättigheter högst på dagordningen. Begreppet landgrabbning beskriver strategin att köpa mark och andra tillgångar i länder som saknar lagstiftning och ekonomiska resurser till försvar för sina medborgare. För länder som efter självständigheten har fastnat i despoti och vanstyre försvåras nu vägen mot demokrati ytterligare.
Också här i Sverige har den kinesiska aktiviteten ökat. Den svenske förläggaren Gui Minhai sitter fängslad i Kina för regimkritisk verksamhet. Satirprogrammet Svenska nyheter i Sveriges Television utlöste en mindre diplomatisk kris efter ett inslag om kinesiska turister i Stockholm. En UNDP-stödd utställning på Fotografiska i Stockholm som stoppades före sommaren är den senaste i raden av kinesiska interventioner. Den här gången var det porträtt av Dalai Lama och konstnären Ai Weiwei som väckte kinesernas missnöje.
Ai Weiwei.
Andra länders medborgare får inte förtryckas
När Kina får kritik för bristande mänskliga rättigheter hänvisar man ofta till sin nationella suveränitet. Det är naturligtvis kvalificerat struntprat. Dels är landet lika moraliskt förpliktat som alla andra att följa artiklarna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, dels har Kina ingen som helst rätt att föra destruktiv politik i andra länder eller att förtrycka andra länders medborgare, som i fallet Gui Minhai. När så sker måste omvärlden protestera högljutt.
FN anklagas emellanåt för att lämna demokratifrågan åt sitt öde men faktum är att redan den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 är glasklar. I artikel 21 sägs att alla har rätt att, direkt eller via fritt valda ombud, delta i sitt lands styre. Självklart skulle det kunna fungera i Kina precis som det gör i miljardlandet Indien. Även övriga delar av MR-förklaringen borde vara tydliga nog.
Kinas företrädare behöver höra det här regelbundet, ofta och offentligt från både FN och dess medlemsländer – och utan dröjsmål när Kina försöker utöva påtryckningar. I en värld där information sprids blixtsnabbt via datorer och mobiltelefoner är det ohållbart att hänvisa till gamla tiders tysta diplomati.
Förutsättningarna för att inom överskådlig tid få en mer positiv utveckling i Kina framstår som små. Ändå måste vi alla dra vårt strå till stacken – för oss själva och för de människor som är de mest utsatta offren för det kinesiska enväldet. I en allt mer polariserad värld blir det ännu viktigare att försvara det system för mänskliga rättigheter som vi gemensamt har byggt upp med FN som arkitekt och främsta garant.
Frihet, jämlikhet och jämställdhet leder till ökat välstånd
Kinas ambassad i Sverige ska under det senaste året ha bedrivit en kampanj mot svenska journalister, forskare och MR-aktivister. Att svenskarna efter kampanjen ser med ännu större misstänksamhet på Kina är föga förvånande. Kanske är den kinesiska regeringen hjälpt av några goda råd efter detta PR-haveri? Ett sådant råd är att de universella mänskliga fri- och rättigheterna uppskattas och försvaras av väldigt många som får ta del av dem. Ett annat är att varje politiker emellanåt bör rannsaka sig själv och sina handlingar. Slutligen kan vi från svenskt perspektiv också framhålla vikten av frihet, jämlikhet och jämställdhet som grund för ökat välstånd.
Vi lever i en tid då det borde vara möjligt att sprida de demokratiska idealen. Om vi till slut lyckas med det kommer också den där Kinalunchen att smaka så mycket bättre.
Text: Pekka Johansson, pressekreterare vid Svenska FN-förbundet
————-
Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3 2019).
Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.