En del av civilsamhället som på många håll fått det allt svårare under senare år är hbtq-organisationer. Karl Yves Vallin berättar sin historia och om situationen för hbtq-personer i hans hemland Indonesien.

Utvecklingen under 2020 har inneburit många bakslag för hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) rättigheter och det har blivit allt tuffare för den del av civilsamhället som arbetar med dessa frågor. I Polen har flera städer utfärdat särskilda deklarationer om hur myndigheter ska hantera hbtq-frågan – vilket lett till så kallade ”hbtq-fria zoner”. I Colombia, Peru och Panama har ”könsbaserad karantän”, där kvinnor och män tillåtits vistas ute varannan dag, gjort att transpersoner utsatts för ökat våld och hot.

Redan före pandemin många var inskränkandet av hbtq-personers rättigheter ett faktum i många länder. Karl Yves Vallin berättar om situationen i sitt hemland Indonesien, där regeringen sedan 2015 vidtagit allt grövre insatser för att undertrycka hbtq-rörelsen.

Drastiska förändringar i Indonesien

För tio år sedan var Indonesien ett någorlunda tolerant land, förklarar Yves. Majoriteten av befolkningen är muslimsk, men generellt rådde en tillåtande syn på andra religioner och minoriteter.

– Det fanns till exempel en moské för transpersoner. Men sedan 2015 har situationen förvärrats, säger Yves.

Det finns ingen lag som direkt kriminaliserar hbtq-personer. I stället använder sig makthavare av andra lagar för att förtrycka dem. Yves förklarar att polisen hänvisar till en pornografilag vid gripandet av hbtq-personer. Att inneha pornografi är olagligt, och om pornografin dessutom ses som ”utmanande” kan straffet bli upp till tolv års fängelse.

I takt med att fundamentalistiska organisationer fått mer utrymme i politiken har polisen börjat göra razzior i olika områden. Yves berättar att en av hans vänner fängslades 2015.

Vid den tiden började dessutom de konservativa åsikterna sprida sig bland allmänheten i stort, vilket har medfört att många döljer sin läggning eller könsidentitet.

Familjen försökte ”bota” honom

Yves familj listade ut att han var homosexuell när han var tonåring. Vid upprepade tillfällen försökte de förändra honom. En gång använde de sig av en sorts exorcism.

– Min mentala hälsa kraschade. Jag mådde otroligt dåligt och försökte flera gånger ta mitt liv, berättar han.

Förhållandet till familjemedlemmarna är komplicerat. Yves har insett att de aldrig kommer att acceptera honom för den han är. Samtidigt har han viss förståelse för att de tagit avstånd från honom.

– Det indonesiska samhället bygger på relationer. Att jag är gay kan medföra allvarliga konsekvenser för dem, säger han.

2016 reste Yves till Sverige för att läsa en master i psykologi på Lunds universitet. På håll såg han hur situationen snabbt förvärrades i hemlandet och 2018 beslutade han sig för att söka asyl i Sverige.

– Jag hörde att de börjat göra razzior i mitt område i Jakarta. Oavsett hur mycket jag ville fortsätta hjälpa folk i mitt land var det inte möjligt för mig att leva där.

Dubbel utsatthet

Även om Yves visste att toleransen var högre i Sverige tog det lång tid för honom att hitta ett sammanhang där han kände sig trygg.

– Många inser inte är att hbtq-flyktingar är dubbelt utsatta. Andra flyktingar börjar ofta med att hitta vänner som talar samma språk eller delar deras kultur. Om man kommer från en plats där ens sexuella läggning kan orsaka att man blir utstött drar man sig för att söka kontakt med folk från samma land. Det tog lång tid innan jag vågade komma ut på nytt här i Sverige.

Han förklarar att han fortfarande återhämtar sig psykiskt från sina upplevelser. Idag är han engagerad i RFSL:s nätverk Newcomers, som jobbar för asylsökande, papperslösa och nyanlända hbtq-personer. Yves tycker att Sverige och FN måste vara tydligare i sitt agerande mot de konservativa och högerpopulistiska rörelser som sprider sig i många länder.

– Sverige har en reell möjlighet att vara mer bestämt i dessa frågor – att vara en röst åt de som inte har någon, säger han.

Karl Yves Vallin sökte asyl i Sverige när situationen för homosexuella i Indonesien försämrades drastiskt.

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.