Lärande för hållbar utveckling är en förutsättning för att Sverige ska kunna nå de globala målen. Men trots ökat intresse och större förståelse för frågorna saknas samordning och ett tydligt politiskt ledarskap. Det anser några av aktörerna som Världshorisont har talat med.

För tre år sedan bestämde Bergska gymnasiet i Finspång att sätta en global profil på samhällsprogrammets samhällsinriktning. Programmet hade fram tills dess inte varit så populärt och det bekymrade rektorn Tangra Brussander.

– Vi behöver samhällsintresserade människor för att kunna bygga ett hållbart samhälle, så enkelt är det. Med en tydlig profil hoppas vi att eleverna ska se kopplingen mellan skolan, samhället och de globala frågor som de är engagerade i, säger hon.

Programmets fokus är Agenda 2030 med de 17 globala målen där lärande för hållbar utveckling är ett eget delmål. Sedan 2019 deltar Finspång i Svenska FN-förbundets och Sveriges kommuner och regioners gemensamma projekt Glokala Sverige och brukar lyftas som en av de kommuner som ligger långt framme i arbetet med Agenda 2030. Bergska gymnasiet och kommunen hade redan inlett ett samarbete då skolan ville vässa sin profil och samarbetet utökades till att omfatta agendan. När Tangra Brussander sedan presenterade förslaget att även FN-certifiera Bergska gymnasiet ställde kommunen upp och finansierade medlemsavgiften. Skolan blev 2019 en av Sveriges 40 FN-skolor.

SKIFTAR PERSPEKTIV

– Som FN-skola får vi en ännu tydligare profil och tanken är att alla program ska inspireras och börja arbeta med de globala målen i sin undervisning, säger Tangra Brussander.

Lärande för hållbar utveckling (LHU) handlar om att skifta perspektiv i undervisningen och välja material som kan kopplas till Agenda 2030, förklarar hon.

– Exempelvis vet jag att eleverna i engelska läste en text om jämlikhet och diskuterade den utifrån Agenda 2030 och vad som står i mål 10. I andra sammanhang väljer eleverna själva vilket mål de ska jobba med, ofta blir det flera stycken.

I ett skolprojekt undersökte eleverna hållbarhet i kläd-, möbel- och kosmetikaindustrin. Arbetet var ämnesöverskridande och omfattade samhällskunskap, ekonomi och naturvetenskap. Och i princip alla 17 utvecklingsmål.

– Det är roligt när eleverna får upp ögonen för komplexiteten i frågorna och hur allting hänger ihop. När elever förstår att de behöver kunskapen, då vill de lära sig, säger Tangra Brussander.

Agenda 2030 går att passa in i alla ämnen, poängterar hon. Utmaningen ligger i att inspirera lärarna så att de ser hur de kan koppla LHU till sina klasser och fortfarande uppfylla ämnesmålen.

TID TILL PLANERING

– En annan utmaning är att som skolledare se till att det finns tid till samplanering för lärarna.

Slutmålet är att få engagerade elever som är nyfikna och rustade för att ta plats i en global värld. Finspång är en liten bruksort men i närheten av skolan ligger Siemens som är ett världsomspännande företag. Det visar att även en liten kommun är en del av en global värld, menar Tangra Brussander.

– Gymnasieskolan är den sista utposten innan eleverna släpps ut i samhället för att forma framtiden. Därför är det helt nödvändigt att vi arbetar med hållbar utveckling, för vill vi ha ett hållbart samhälle måste vi hjälpa eleverna att tänka i de banorna.

Än är det för tidigt att säga huruvida den nya profilen kommer locka fler elever till samhällsprogrammet men intresset på skolan har varit stort.

– När vi hade vårt första möte som FN-skola för att bilda en elevförening och välja ambassadörer samlades väldigt många elever. Sedan kom coronapandemin så just nu ligger arbetet lite på is, säger Tangra Brussander.

INTERNATIONELLT CENTER

Sverige ansågs länge vara ett av de länder som gick i bräschen för LHU och var drivande för FN:s årtionde för lärande för hållbar utveckling (2005-2014). Som en del av arbetet etablerades Swedesd, Internationellt center för lärande för hållbar utveckling, vid Uppsala universitet (”ESD” står för Education for Sustainable Development). Swedesd är i dag ett forsknings- och utbildningscentrum med fokus på utbildning och lärande för hållbar utveckling.

– Vi har bland annat tagit fram en mängd verktyg för lärande för hållbar utveckling och utbildat en rad aktörer i olika sektorer av samhället, allt från studenter till projektledare. Lärande för hållbar utveckling handlar inte bara om skolan, det är en fråga för hela samhället, säger Eva Friman, föreståndare på Swedesd.

Centret utsågs 2015 av Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information, till nationell samordnare för genomförandet av FN:s globala handlingsprogram för lärande och utbildning för hållbar utveckling. Swedesd fick även uppdraget att vara internationell koordinatör för programmet. Det gällde till 2019 och uppföljningen, som kallas ”ESD for 2030”, kommer att lanseras vid Unescos världskonferens för hållbart lärande i Berlin i maj.

FÖLL MELLAN STOLARNA

Trots att Sverige haft en framskjuten position globalt tycker Eva Friman att frågan har fått för lite uppmärksamhet av politiker på hemmaplan. Det underlag som Swedesd 2016 tog fram åt regeringen för hur arbetet med LHU skulle kunna bedrivas föll mellan stolarna.

– När vi presenterade förslaget möttes det av stor entusiasm, bland annat av den dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin. Sedan var det som att den politiska skoldebatten fastnade i Pisa-resultat, säger Eva Friman.

Tittar man på hur långt landets kommuner kommit med LHU är resultatet ganska nedslående. Enligt en undersökning som Naturskyddsföreningen gjorde 2017 hade endast tre av tio kommuner en strategi för LHU. Eva Friman tror att siffran hade varit annorlunda om skolorna fått mer stöd och tydligare riktlinjer från politiskt håll.

– Internationella samfundet har framhållit lärande för hållbar utveckling som en av nycklarna till Agenda 2030 men i Sverige saknar vi stöd uppifrån. Jag, och många aktörer vi är i kontakt med, skulle vilja se en tydlig policyinriktning och bättre styrinstrument för hur vi ska jobba med frågorna, säger Eva Friman.

En medarbetare vid Swedesd har varit med och tagit fram de moduler som Skolverket tagit initiativet till inom ramen för LHU och dessa tycker Eva Friman är ”superbra”.

– Men jag önskar att det funnits öronmärkta pengar och mer tid för lärare och skolledare att utveckla och lägga om både sitt arbetssätt och olika ämnesinnehållsperspektiv, säger Eva Friman.

SVÅRT ATT NÅ UT

En av de stora utmaningarna med modulerna som Skolverket har arbetat fram är att nå ut med information om dem, anser Mats A Hansson, undervisningsråd vid skolutvecklingsavdelningen på Skolverket.

– Detta är komplexa frågor men i Skolverkets moduler finns material som ska hjälpa lärare i olika ämnen med hur de kan arbeta i övergripande temaform. Vi har också tagit fram material som ska stötta skolledare i hur de ska utveckla undervisningen och leda i förändring, säger Mats A Hansson.

Skolverket står också bakom utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, en modifiering av den tidigare utmärkelsen Miljöskola. Utmärkelsen kan sökas av förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Omkring hundra ansökningar kommer in varje år.

– Jag tror att utmärkelsen gör att skolorna får en chans att samla sina tankar kring LHU, vilket i sig är positivt. Vi återkopplar till dem och ger ytterligare pusselbitar för hur de ska kunna utveckla arbetet, säger Mats A Hansson.

UPPFÖLJNING SAKNAS

Hållbar utveckling finns tydligt inskrivet i den svenska läroplanen men kritik har riktats mot att uppföljning saknas. ”I dagsläget riskerar många grundskole- och gymnasieelever att lämna skoltiden bakom sig med mycket bristfälliga kunskaper inom hållbar utveckling”, skrev Naturskyddsföreningen i ett positionspapper 2019. Även Skolverket har efterlyst en kvalitetsgranskning.

– I den kunskapsöversikt vi gjorde 2018 framkom att det finns mycket material och många projekt. Men det är svårt att säga hur arbetet funkar i praktiken. Våren 2020 inledde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning, vilket är glädjande och viktigt. Coronapandemin stoppade tillfälligt arbetet men vi ser fram emot resultatet. Det kommer bli oerhört viktigt för vårt vidare arbete, säger Per-Olov Ottosson, undervisningsråd vid läroplansavdelningen på Skolverket.

Även Naturskyddsföreningen välkomnar granskningen.

– Det är något vi efterfrågat under många år och sänder en signal att det här är viktigt. Utan en uppföljning är det lätt att prioritera bort LHU. Av de skolor som hittills granskats har ingen fått godkänt men vi hoppas hitta goda exempel när Skolinspektionen återupptar granskningen. Det finns ett stort internationellt intresse också, ingen annan verkar göra någon motsvarande uppföljning, säger Helena Lundmark, verksamhetsledare för skola på Naturskyddsföreningen.

ETABLERAT BEGREPP

Naturskyddsföreningen har arbetat med LHU sedan 2012 och Helena Lundmark tycker att intresset har ökat markant. Lärande för hållbar utveckling har blivit ett etablerat begrepp.

– Mycket är tack vare Agenda 2030. Sedan kom Greta. Medvetenheten har ökat i samhället och det påverkar så klart skolan, säger Helena Lundmark.

Samtidigt konstaterar hon att flera kommuner som låg i framkant med frågorna och tidigare hade LHU-samordnare, har varit tvungna att dra in tjänsten i samband med kommunala besparingar.

– Det är väldigt olyckligt. Det behövs stöttning och samordning för att öka förståelsen för LHU men också för att det här är komplexa frågor som är i ständig förändring.

För att skaffa mer kunskap har Naturskyddsföreningen sedan 2019 ett nära samarbete med tre skolor i Malmö. Det handlar bland annat om att identifiera och sätta upp strukturer för hur ett långsiktigt arbete med LHU kan se ut. Naturskyddsföreningens steg för steg-guide, från kartläggning till planering, genomförande och uppföljning av LHU, håller just nu på att uppdateras med stöd av erfarenheter från Malmö-projektet.

– Guiden är mycket efterfrågad och ska vara ett stöd för hur skolor ska kunna börja jobba med lärande för hållbar utveckling. Det är ett enkelt sätt att komma igång och det är bra.

– Sedan är detta något som tar tid att hinna sippra ut i hela organisationen. Tidigare har vi jobbat mycket med gymnasieskolan Spyken i Lund och där har hållbar utveckling och de globala målen blivit en del av skolans DNA. Skolorna som vi samarbetar med i Malmö har också visat framfötterna. Bland annat var Kryddgårdsskolan först i Malmö att få utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, säger Helena Lundmark.

ELEVERNA TAR MED SIG

Hon är övertygad om att LHU är något som eleverna kommer att ta med sig efter skolans slut. Ungdomar som är utbildade i hållbar utveckling kommer att ställa krav på sina framtida arbetsgivare, tror Helena Lundmark.

– Man vill jobba på ett företag och en arbetsplats som bidrar till en positiv utveckling. Samtidigt ser vi många företag som arbetar stenhårt på att ställa om för att bli cirkulära och de i sin tur kommer att efterfråga arbetskraft som har hög kompetens inom hållbar utveckling. Därför tror jag att LHU har en central roll om vi ska lyckas med Agenda 2030 och omställningen till ett hållbart samhälle, säger Helena Lundmark. 

Görrel Espelund, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.