FN-förbundet i Georgien har identifierat ungdomar som en nyckelgrupp när demokratiska värden ska byggas och stärkas. Efter att ha deltagit i förbundets internationella demokratiprogram gick fyra ungdomar från Georgien, Armenien och Azerbajdzjan förra vintern ihop för att för att stärka jämställdheten i sina hembyar. 

FN-förbundet i Georgien jobbar sedan 2006 på gräsrotsnivå med att aktivera ungdomar som ett sätt att bidra till demokratisering och ett starkare civilsamhälle i landet. Genom samarbete med civilsamhället i grannländerna utmanas också inrotade fördomar mellan folkgrupper samtidigt som försoning och fred främjas.

Svenska FN-förbundet har länge samarbetat med Georgiens FN-förbund i projekt som rör jämställdhet, demokrati och ungas möjligheter att göra sina röster hörda. I demokratiprogrammet Fostering Inclusive Democracy, deltar ävenFN-förbundet i Armenien och ungdomar från Azerbajdzjan.

Sammanför ungdomar

En av programmets huvudaktiviteter är att unga från de tre länderna i södra Kaukasien ges möjlighet att mötas i Georgiens huvudstad Tbilisi. Där får de lära sig mer om jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokratiskt deltagande. Deltagarna återvänder sedan till sina hemländer och med stöd från FN-förbunden i Georgien och Armenien genomför de projekt som de själva tycker är viktiga, i de samhällen de kommer ifrån.

Efter att ha deltagit i Fostering Inclusive Democracy förra vintern gick fyra unga tjejer från Georgien, Armenien och Azerbajdzjan ihop för att driva ett regionalt jämställdhetsprojekt som de döpte till Equality for All. Namnet speglar deras önskan att förena samhällen i regionen i ett arbete för kvinnors rättigheter.

– Jag har alltid varit intresserad av att vara en aktiv medborgare. Även om man känner till situationen för kvinnor så hjälpte programmet mig att inse hur stort problemet med könsdiskriminering är i hela södra Kaukasus-regionen, vilket verkligen gjorde mig ledsen, berättar en av de fyra tjejerna.

Utöver projektets mål att utbilda och skapa diskussion om jämställdhet och mänskliga rättigheter, ville projektledarna ha en större spridning och en regional dialog kring jämställdhet. Genom sociala medier och ett avslutande webbinarium kunde deltagare från alla tre länder mötas och diskutera frågorna online.  

– Efter att jag fick möjlighet att träffa andra ungdomar, från olika delar av regionen, upptäckte jag att vi möter liknande utmaningar, speciellt när det kommer till kvinnors rättigheter. Det kändes viktigt att gå ihop och samarbeta kring frågan men också att hjälpa fler att möta nya kulturer, säger en av projektledarna.

Konflikt skapar fördomar

Två av initiativtagarna kommer från Armenien respektive Azerbajdzjan. Den utdragna konflikten mellan de två länderna om regionen Nagorno-Karabach har gjort det väldigt svårt för människor från dessa två länder att mötas, vilket skapar negativa stereotyper som bidrar till att konflikten hålls vid liv.

– Innan jag deltog i programmet och utbildningen i Tbilisi så visste jag inte så mycket om folk från Azerbajdzjan. Men efter ett tag märkte jag att vi har liknande problem. Nu kan jag berätta för folk att jag har vänner från hela regionen, till och med från Azerbajdzjan, berättar projektledaren från Armenien.

Totalt deltog 88 pojkar och flickor från alla tre länder i Equality for All. Under två dagar fick de utbildning om mänskliga rättigheter och jämställdhet, men också kring andra viktiga färdigheter, som hur man skriver ett professionellt CV och lyckas i en anställningsintervju. Utbildningarna genomfördes i byar på landsbygden i respektive land, där något liknande sannolikt aldrig tidigare ägt rum.

De två projektledarna från Georgien heter båda Mariam. Även de har upplevt hur stereotyper har påverkat deras liv.

– Innan jag var med i programmet hade jag också fördomar om folk från Armenien och Azerbajdzjan. Jag visste att det var fel men jag hade aldrig fått möjlighet att verkligen få svar på frågor jag hade, berättar en av dem.

– Jag har träffat många människor från olika delar av världen men aldrig tidigare någon från Armenien eller Azerbajdzjan, vilket är konstigt – vi är ju grannar. Projektet gjorde att jag fått erfarenhet av hur det är att bryta ner stereotyper, på riktigt, fortsätter hon.

Trots vissa förbättringar under de senaste åren är situationen för kvinnor och flickor i Georgien fortfarande svår. Några av utmaningarna är starka patriarkala samhällsnormer, lågt deltagande på arbetsmarknaden, begränsade möjligheter till högre utbildning, höga löneskillnader, könsbaserat våld och diskriminering.

Viktigt engagera unga

I vissa etniska minoriteter förekommer fortfarande barnäktenskap, könsstympning och tvångsgifte. Jämställdhetsfrågor diskuteras sällan öppet. De två projektledarna från Georgien understryker hur viktigt det är att engagera unga för kvinnors rättigheter, speciellt på landsbygden där människor har färre möjligheter.

Projektaktiviteterna i Georgien togs emot överväldigande väl av deltagarna. I stort sett alla menade efteråt att de hade lärt sig något nytt om jämställdhetsfrågor och mänskliga rättigheter, och majoriteten sa att de även i fortsättningen ville engagera sig för mänskliga rättigheter. Även de två georgiska projektledarna vill fortsätta att arbeta för ett mer jämställt land och de drömmer om att starta en egen civilsamhällsorganisation som arbetar med kvinnors rättigheter och unga.

Intervjuerna med deltagarna i projektet genomfördes under våren 2020. I skrivande stund pågår en eskalerande väpnad konflikt mellan länderna. Nagorno-Karabach ligger på azerbajdzjanskt territorium och är i huvudsak befolkat av människor som generellt anser sig tillhöra Armenien.

Georgien har under de senaste åren glidit mer mot det auktoritära hållet och det demokratiska utrymmet krymper. Civilsamhället i landet har en viktig roll att spela för att kontrollera att politiker och institutioner fortsätter att utföra sina uppdrag på ett demokratiskt sätt och respekterar de mänskliga rättigheterna. Dock exkluderas dess representanter ofta i politiska diskussioner och de möter många hinder då de försöker driva sina frågor och genomföra sina aktiviteter på ett självständigt sätt.

Lyfter viktiga frågor

Utvärderingar av demokratiprogrammet Fostering Inclusive Democracy visar hur många av de unga deltagarna, med knappa medel, har lyckats driva projekt som lyfter viktiga demokratifrågor i samhällen som annars sällan nås av biståndsprojekt. Genom åren har programmet bidragit till att utmana könsstereotyper, stärka flickors egenmakt, öka ungas demokratiska deltagande och öka kunskaperna om mänskliga rättigheter.

En viktig effekt av programmet är också att det har motiverat människor – deltagarna vittnar om stärkt självkänsla och vilja att förändra. Projekt som Equality for All visar också att det går att överbrygga regionala motsättningar och de är en viktig motkraft i en värld där demokratin möter allt fler motståndare.

Vide Wassberg

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.