Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på programmet när ICC mötte företrädare för civilsamhället i juni.

Att bekämpa krigsförbrytelser genom att stärka rättsskipning är en central uppgift i arbetet för internationell fred och säkerhet. Den senaste institutionen i denna strävan är Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som tillkom genom Romstadgan 1998 och påbörjade sin verksamhet 2002. ICC har till uppgift att utreda och döma enskilda – ofta politiker och militärer – som har gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser. Domstolen har sitt säte i Haag där även Internationella domstolen finns.

REAKTION PÅ MASSMORD

Återkommande svåra konflikter under 1990-talet ledde fram till bildandet av Internationella brottmålsdomstolen.
Efter krigen i Rwanda, på Balkan och i Demokratiska republiken Kongo ville världens länder förhindra nya massmord och folkmord och stärka möjligheterna att skipa rättvisa efter omfattande krigsförbrytelser. Domstolen fick snabbt tillskyndare och hittills har 124 länder anslutit sig. Den senaste i raden är Armenien som blev statspart till ICC i februari 2024.
Bakom brottmålsdomstolens tillkomst ligger också målmedvetet påverkansarbete av civilsamhällesorganisationer i hela världen. Insatserna har letts och samordnats av koalitionen för Internationella brottmålsdomstolen, på engelska Coalition for the International Criminal Court, förkortad CICC. Rörelsen startade redan på 1990-talet och hade i slutet av decenniet samlat nära 500 civilsamhällesorganisationer. Svenska FN-förbundet hörde till pionjärerna.
Ett av målen för koalitionen för ICC är att få fler länder att ansluta sig till domstolen.
Civilsamhället har under hela domstolens livstid varit en nära stödjare och dialogpartner. Ett uttryck för det är att CICC och dess medlemsorganisationer finns representerade vid det årliga statspartsmötet, Assembly of State Parties, (ASP) där domstolens verksamhet och budget beslutas av statsparterna. Ytterligare ett viktigt möte är det rundabordssamtal
som hålls mellan domstolen och civilsamhället. Årets samtal hölls i slutet av juni i ICC-högkvarteret i Haag. Ett 40-tal organisationer, bland dem Svenska FN-förbundet, samlades för att under en intensiv vecka diskutera aktuella frågor och utmaningar för domstolen. Ytterligare organisationer deltog digitalt via länk.
Under rundabordssamtalet den 24-28 juni hölls föredragningar av medarbetare vid åklagarens kontor. Internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare, engelsmannen Karim Khan, hade fått förhinder att medverka på plats men sågs och hördes i ett inspelat meddelande. Chefsåklagaren citerades också flitigt under veckan.
Internationella brottmålsdomstolen har sedan starten 2002 arbetat i motvind. Flera stora länder – bland dem USA, Ryssland och Kina – har valt att inte ansluta sig till domstolen, ofta med argumentet att man inte vill låta en internationell domstol utreda och döma egna medborgare. Dessvärre har denna motvilja mot domstolen också manifesterats genom mer eller mindre hotfulla politiska uttalanden. Under den amerikanske presidenten Donald Trumps förra mandatperiod riktades ekonomiska sanktioner mot domstolens medarbetare och deras familjer. Politisk motvilja finns fortfarande i USA där republikaner smider planer för att underminera ICC. Inte heller Demokraterna uttalar tydligt stöd för domstolen.
Ytterligare sessioner under rundabordssamtalet behandlade cybersäkerhet. ICC och den brottsofferfond som finns för att stödja brottsoffer i de situationer som domstolen utreder utsattes i november 2023 för en omfattande cyberattack av Ryssland. Tack vare omfattande insatser av ICC:s it-avdelning har effekterna av attacken kunnat minimeras. Stöd har också kommit från värdlandet Nederländerna och externa experter. ICC har varit öppen och transparent om händelsen och agerandet som följt. Domstolen är bland annat tydlig med att den betraktar attacken som ett försök att underminera dess mandat.

VIKTIG BROTTSOFFERFOND

Chefen för ICC:s brottsofferfond heter Deborah Ruiz Verduzco. Hon har tidigare lett just Internationella koalitionen för ICC och representerade organisationen Parlamentarians for global action vid översynskonferensen för Romstadgan 2010.
Brottsofferfonden, på engelska Trust fund for victims (TFV), vilar på paragraf 79 i Romstadgan och ska hantera ersättningsanspråk från brottsoffer som har beslutats av domstolen samt erbjuda fysiskt, psykosocialt och materiellt stöd till brottsoffer och deras familjer. Under 2022 och 2023 förmedlade brottsofferfonden 3,5 miljoner dollar, motsvarande 36 miljoner svenska kronor till offer och deras familjer. Behoven är stora och inför årets budgetförhandlingar har ICC:s budgetutskott föreslagit en ökning av anslaget till fonden. Under dialogen blev det tydligt att brottsofferfonden, liksom andra delar av domstolen, är beroende av statsparternas välvilja och agerande.

ARBETET I DOMSTOLEN

Flera av de landsituationer som presenterades och diskuterades under rundabordssamtalen, bland andra Demokratiska republiken Kongo, Sudan och Sydsudan och Centralafrikanska republiken, är bekanta för Världshorisonts läsare. Dessa länder har genom åren funnits i blickfånget i Svenska FN-förbundets verksamhet och återspeglats i medlemstidningen. Två av dagens mest allvarliga och uppmärksammade situationer, Rysslands fullskaliga invasionskrig i Ukraina och kriget mellan Hamas och Israel, gav upphov till intensivt meningsutbyte. Att domstolen under pågående möte meddelade att ytterligare två ryska medborgare är föremål för utredning för att ha attackerat civila och civila objekt i Ukraina bidrog till att understryka både allvaret i de ryska attackerna mot civilbefolkningen och vikten av att ICC ges möjlighet att bedriva sitt arbete.
Sommarens rundabordssamtal kan sammanfattningsvis beskrivas som öppna och rättframma. Dialogen mellan ICC och civilsamhället, som är både tillskyndare och granskare av domstolen, är av stort värde. Å ena sidan får civilsamhällets företrädare, inte minst de som befinner sig i länder som drabbats av krigsförbrytelser, tillfälle att formulera sina krav och önskemål samt referera debatten på hemmaplan. Å andra sidan får domstolens anställda möjlighet att förklara de ekonomiska, administrativa och rättsliga förutsättningar som i hög grad styr deras arbete.
Pekka Johansson

Fakta: ICJ, ICC, tribunaler och Kampala – vad är vad?

Internationella domstolen, ICJ: Ett av FN:s huvudorgan som dömer i tvister, ofta gränstvister, mellan stater. ICJ:s stadga är en integrerad del av FN-stadgan från 1945. Just nu utreder Internationella domstolen på initiativ av Sydafrika hur Israels agerande i Gaza ska bedömas i förhållande till folkmordskonventionen.

Internationella brottmålsdomstolen, ICC: Världens första permanenta krigsförbrytardomstol. Domstolen vilar på Romstadgan från 1998. ICC utreder och dömer individer som misstänks vara skyldiga till krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord.

Internationella tribunaler: För att ställa individer till svars för krigsförbrytelser har FN:s säkerhetsråd inrättat internationella tribunaler med hänvisning till kapitel VII i FN-stadgan. Tribunaler har funnits för bland annat Sierra Leone, Rwanda, Kambodja och före detta Jugoslavien.

Kampala-tillägget: I Romstadgan klargörs inte hur aggressionsbrottet, det vill säga aggression mot annan stat som står i strid med FN-stadgan, ska hanteras. Därför skapade några länder vid ett möte i Kampala, Rwanda, 2015 ett tillägg som dels definierar aggressionsbrottet, dels fastställer villkoren för Internationella brottmålsdomstolens agerande vid sådana handlingar.