Läget i Haitis huvudstad Port au Prince är våldsamt. Kriminella gäng härjar och landet drabbas ofta av klimat- och naturkatastrofer. Trots detta finns hopp. Välkommen till FN-koordinatorn Ulrica Richardsons vardag.

FN-koordinatorn och generalsekreterarens biträdande särskilda representant Ulrika Richardson befinner sig sedan
2022 på Haiti. Världshorisont träffar henne under ett blixtbesök i Stockholm. Ulrika Richardson berättar om ett oerhört lidande i Haiti då beväpnade gäng har intensifierat sin närvaro framför allt i huvudstaden Port-au-Prince. På grund av det brutala våldet har antalet människor som tvingats fly från sina hem i Haiti har sedan mars i år ökat från 360 000 till 600 000.

Ett fönster av hopp

Samtidigt finns sedan några månader tillbaka ett fönster av hopp med en ny temporär samlingsregering. I slutet av juni anlände också de första kenyanska poliserna som ska leda en multinationell säkerhetsinsats som beslutades av FN:s säkerhetsråd i oktober 2023. Insatsen ska stödja den inhemska polisen i kampen mot gängen.
Enligt Ulrika Richardson är inte klimatrelaterade katastrofer den största anledningen till att landet sedan länge är instabilt med gängrelaterat våld, rättsosäkerhet, korruption, nedstängda skolor och sjukhus samt illa fungerande infrastruktur vad gäller vatten, avlopp, sophämtning och vägar.
– Korruption, straffrihet, politisk instabilitet och en ekonomi som varken sett till helheten eller investerat i inhemsk produktion ligger till grund för problemen som har förvärrats av klimatkatastroferna och avskogningen som leder till jordskred som tar med sig odlingar, hus och infrastruktur, säger hon.
– Ju skörare ett land är när det slås av en orkan desto större blir konsekvenserna och desto svårare är det att bygga upp landet mellan naturkatastroferna.
Men det finns en öppning just nu, där det internationella samfundet har en verklig möjlighet att stödja Haiti, säger hon.
Sedan länge har politik, ekonomiska aktörer och kriminella nätverk samverkat och gjort samhället korrupt och instabilt. Av det stora internationella stödet efter jordbävningen 2010 satsades mycket på kortsiktiga insatser. Alldeles för lite investerades i statliga institutioner och hållbara lösningar.

Nytt arbetssätt

Ulrika Richardson arbetar i dag enligt det sätt som utarbetades av den senaste FN-reformen. Den innebär i korthet att samordningsrollen stärktes. Samtliga FN-organ som är verksamma i ett land ska arbeta enligt en gemensam strategi tillsammans med landets regering för landets utveckling.
– Mitt jobb är att få till det strategiska ramverket och se till att vi jobbar i samma riktning i nära samarbete med regeringen och det civila samhället. Jag har jobbat inom FN i snart 30 år och jag ser en klar skillnad efter reformen. De olika FN-organen är i dag mer benägna att agera utifrån en gemensam strategi och syn på vad som är grundorsakerna
och lösningarna i ett visst land, säger hon.
Ett tjugotal FN-organ är verksamma i Haiti, ett vackert land med en rik historia som var först med att frigöra sig från slaveri och utropade självständighet redan 1804. Prioriterat är att stärka de statliga institutionerna i samverkan med den temporära regeringen. I det ingår att se till att rättsstaten börjar fungera, att korruptionen minskar och säkerheten ökar – men också att skolor, sjukvård och andra offentliga verksamheter börjar fungera igen för alla invånare oavsett inkomst. Andra områden handlar om att stärka jordbruket, lokal industri, skapa jobb och minska riskerna med de återkommande klimatkatastroferna genom att stoppa avskogning, plantera träd och klimatsäkra nya byggnader och infrastruktur när den byggs upp igen.
– Trots den svåra och komplexa situationen finns med den nya temporära samlingsregeringen ett viktigt hopp och ett fönster av möjligheter, säger Ulrika Richardson.
Malin Åberg Aas

Fakta om Haiti

• Haiti ligger i en av de tio zoner som räknas som mest känsliga för klimatförändringar och är hårt drabbat av naturkatastrofer.
• Mellan 1975 och 2012 beräknas kostnaderna för naturkatastrofer, enligt Världsbanken, ha uppgått till i genomsnitt två procent av Haitis BNP per år.
• Jordbävningen den 12 januari 2010 dödade hundratusentals och tvingade 1,5 miljon från sina hem.
• 2016 drabbades landet av orkanen Matthew och i augusti 2021 drabbades landet återigen av ett kraftigt jordskalv som förvärrades av att stormen Grace drog in nästan samtidigt.
• Landet har länge varit instabilt. Mellan 2004 och 2019 fanns FN-styrkor i Haiti. De ersattes 2019 av ett integrerat FN-kontor.
• Under de senaste åren har gängrelaterat våld och terror hållit framförallt huvudstaden Port au Prince i sitt grepp.
• En ny form av multinationell polisiär säkerhetsstyrka har sedan juni 2024 anlänt till huvudstaden.