Hur stimulerar våra nordiska systerorganisationer genomförandet av Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling? Sverige, Danmark och Finland ligger i täten när forskare granskar staters möjlighet att nå målen. Världshorisont har kollat runt och FN-förbunden i våra grannländer ligger inte på latsidan.

Finland har sedan länge en nationell kommission för hållbar utveckling som det finska FN-förbundet sitter med i. När kommissionen 2013 såg över den nationella strategin för hållbar utveckling beslutade den sig för att i stället för ny strategi utarbeta ett samhälleligt åtagande. Genom åtagandet förbinder sig den offentliga förvaltningen tillsammans med andra aktörer att arbeta för hållbar utveckling, något som har blivit ett viktigt och konkret verktyg när Finland nu är igång med genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen.

Efter sommarens politiska högnivåforum i New York (HLPF) planerar det finska FN-förbundet ett evenemang för att visa hur arbetet med de globala målen går i Finland. 2020 ska Finland för andra gången rapportera till HLPF.

– En av de saker vi har gjort är att vi inför kommunalvalet 2017 lanserade en mobil utbildning i Agenda 2030 riktad till politiker, säger Jenni Kauppila, ansvarig för politisk påverkan på finska FN-förbundet.

Förbundet jobbar i dagsläget med att skapa samma typ av mobila utbildning i Tanzania.

Under 2017-18 arrangerade finska FN-förbundet också en vidareutbildning om hållbar utveckling för ett 30-tal lärare. Kursen gavs också på distans för cirka 200 lärare. Dessutom erbjuds förbundets medlemsorganisationer workshops om Agenda 2030.

– I maj höll jag t ex två workshops för scouterna för att lära dem hur de kan bli mer hållbara, berättar Jenni Kauppila.

Kommuner och regioner är nyckelaktörer i genomförandet av Agenda 2030 världen över. I Finland skickade Helsingfors, som andra stad i världen efter New York, en frivillig rapport till årets HLPF om sitt arbete med att nå de globala målen. Lahti blev också nyligen utsedd till europeisk miljöhuvudstad 2021.

– De kommuner som har implementerat Agenda 2030 i år ska få en belöning av staten, berättar Jenni Kauppila.

Lagkrav i Danmark

I Danmark finns det lagkrav på att kommuner och regioner, vart fjärde år, ska skicka in en redovisning om hur de uppfyller målsättningar med anknytning till Agenda 21 som antogs i Rio 1992. I och med att det arbetet har pågått länge och strukturerat har Agenda 2030 först nyligen uppmärksammats i de danska kommunerna. Samtidigt har de sedan länge arbetat med delar av hållbar utveckling, främst de som är knutna till miljöområdet.

– Det finns en kontinuitet från Brundtland-kommissionen från 1992 till Agenda 2030; efter millenniemålen är vi nu tillbaka på rätt stig med ett bredare hållbarhetsarbete, säger Torleif Jonasson, generalsekreterare på danska FN-förbundet.

Det danska FN-förbundet har sedan 2015 gjort mycket för att stimulera arbetet med Agenda 2030 i Danmark. Inför kommunalvalet 2017 skapades en hashtag i sociala medier för att få kommunpolitiker att avge löften i linje med de globala målen. Under Folkemötet 2019, Danmarks motsvarighet till Almedalsveckan, ordnade förbundet debatter om Arktis, ursprungsbefolkningar, mänskliga rättigheter och kvinnokonventionen samt ett rollspel om klimatförändringar.

– Folkemötet 2019 var helt fokuserat på Agenda 2030. Ingen aktör fick göra något om det inte hade anknytning till något av målen, säger Torleif Jonasson.

Danska FN-förbundet sitter också med i de två civilsamhällesnätverk som 2018 skrev en skuggrapport för att driva på Danmarks genomförande av de globala målen.

– Det är faktiskt riktigt många aktörer som är igång och jobbar med Agenda 2030 i Danmark. Om vi uppfyller målen i agendan har vi också uppfyllt de mänskliga rättigheterna, konstaterar Torleif Jonasson.

I Norge ska alla kommuner och regioner jobba med Agenda 2030

FN-sambandet i Norge har haft Agenda 2030 som sin högsta prioritet sedan 2015. De erbjuder kommuner och regioner som ska börja jobba med agendan ett utbildningspaket med workshop och föredrag följt av grupparbeten kring några mål och delmål som är särskilt intressanta. I dagsläget har 15-20 kommuner fått ta del av erbjudandet, enligt Tor Arne Alseth, regionchef på FN-sambandet.

FN-sambandet sitter också med i ett nätverk tillsammans med departement, Kommunernas sentralförbund och några utvalda kommuner och regioner som har kommit långt inom området. Som ett led i det arbetet vill FN-sambandet ta fram en digital verktygslåda för kommuner och regioner som ska börja jobba med agendan.

I Norge har staten beslutat att alla kommuner och regioner ska arbeta med Agenda 2030, men det finns ingen nationell handlingsplan. Tor Arne Alseth lyfter Asker, Trondheim, Lunner, Arendal och Kristiansund som exempel på kommuner i Norge som har kommit långt i arbetet med de globala målen.

FN-sambandets övriga satsningar inom området riktar sig i stor utsträckning till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet. Det digitala materialet Baerekraft på fn.no används flitigt.

– Vi har också en hel del offentliga arrangemang och börjar få förfrågningar om att ge stöd till näringslivet, säger Tor-Arne Alseth.

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3 2019).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.