Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna. Under 1990-talet höll FN flera världskonferenser, understödde fredssträvanden och inledde reformer i ljuset av fruktansvärda förbrytelser i Rwanda och på Balkan.

Ett nytt FN-decennium betydde, efter två mandatperioder, åter byte på generalsekreterarposten. Denna gång var det egyptiern Boutros Boutros-Ghali som tillträdde. Boutros-Ghali kom dock bara att finnas på ämbetet i en mandatperiod. Den 1 januari 1997 efterträddes han av Kofi Annan från Ghana.

FN:s barnkonvention trädde i kraft den 2 september 1990. I dag, 30 år senare, ska konventionen bli svensk lag.

Efter sexton års inbördeskrig ledde förhandlingar till eldupphör i konflikten i Angola. Vapenstilleståndet övervakades av en FN-insats.
Ledare från över 100 länder samlades i juni 1992 i Rio de Janeiro, Brasilien, för en FN-konferens om miljö och utveckling. Konferensen resulterade i handlingsplanen Agenda 21.

Eritrea vann sin självständighet efter en FN-övervakad folkomröstning. Landet kom senare att bli medlem i både Förenta Nationerna och Afrikanska unionens företrädare Afrikanska enhetsorganisationen, också känd som OAU efter dess franska förkortning. Också Kambodja strävade efter ordning och reda efter många års konflikt. Landet fick under överseende av FN en ny regering 1993.

FN inrättade 1993 den första i raden av krigstribunaler. Dess uppgift var att åtala och döma förbrytare i konflikten i länderna i före detta Jugoslavien. Tillsammans med folkmordet i Rwanda och den långvariga konflikten i Demokratiska republiken Kongo påminde Balkan-kriget om att regelverket för värnandet av internationell fred och säkerhet var i akut behov av förnyelse. En sådan diskussion skulle genom FN-principen skyldighet att skydda bli aktuell runt millennieskiftet.

I Wien hölls en konferens om mänskliga rättigheter 1993. Vid konferensen kom länderna överens om att mänskliga rättigheter är odelbara, universella och giltiga i alla länder oavsett kultur, ekonomiska förutsättningar och utvecklingsnivå. Samma år, 1993, var internationella året för världens urfolk.

Ytterligare en rad stora FN-konferenser hölls under 1990-talet. Till de viktigaste hörde befolkningskonferensen i Kairo 1994 och den fjärde världskonferensen om kvinnors rättigheter i Peking 1995. Båda dessa låter tala om sig än i dag. När generalförsamlingen öppnade sin 75:e session i dagarna hölls ett möte för att uppmärksamma att 25 år har gått sedan Pekingplattformen antogs. Samtidigt konstaterades det att inget land har uppnått jämställdhet mellan kvinnor och män och att coronapandemin har försämrat villkoren för världens flickor och kvinnor.

Kofi Annan påbörjade under sin första mandatperiod åtgärder för att revitalisera världsorganisationen. Ett led i detta arbete var att utse en vice generalsekreterare. Kanadensiskan Louise Fréchette blev den första personen på posten. Kofi Annan införde också bland mycket annat nolltolerans för sexuella kontakter mellan FN-personal i fält och civilbefolkning.