Svenska FN-förbundet och en rad andra organisationer kräver på Aftonbladet Debatt att regeringen inrättar en oberoende nationell institution för att stärka arbetet för mänskliga rättigheter. Den 26 januari förhörs Sverige i FN-rådet för mänskliga rättigheter i Genève.
Terrorattentatet mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo har samlat hela den civiliserade världen till försvar för yttrande- och pressfrihet och demokrati. De bestialiska morden har ökat insikten om att grundläggande fri- och rättigheter och det öppna samhället inte är givna utan måste försvaras gång på gång.
De mänskliga rättigheterna är universella vilket innebär att rättigheter och icke-diskriminering omfattar alla. Om världens regeringar däremot låter utanförskapet växa finns risken att alternativa världsbilder får fäste och att allt fler börjar se våldsanvändning som legitimt.
Mot den här bakgrunden inställer sig på måndag Sveriges regering till förhör i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Rådet gör då sin återkommande samlade bedömning av hur Sverige förhåller sig till de nio kärnkonventionerna för mänskliga rättigheter.
Vi företräder 24 av de sammanlagt 33 organisationer som har sammanställt en rapport till FN-rådet inför förhöret. I rapporten, som bygger på utredningar, offentlig statistik och myndighetsrapporter, pekar vi bland annat på följande:
• Omkring 5 000 hatbrott anmäls varje år och mörkertalet är sannolikt stort. Rasistiska partier och organisationer har ökat sin aktivitet och hatbrottslagstiftningen tillämpas inte i tillräcklig utsträckning. Effektiva åtgärder krävs mot rasistisk propaganda på internet.
• Andelen fattiga barn i Sverige är den högsta i Norden. Det strider mot barnkonventionens krav att tillgodose barnets bästa. Den nya lagen mot barn- och tvångsäktenskap måste få genomslag så att unga slipper leva i rädsla över att inte få välja sin partner.
• Motverka diskriminering på arbetsmarknaden genom bland annat positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet.
• Varje år dödas mellan 13 och 20 kvinnor i hemmet av sin partner. Kvinnor i våldsamma förhållanden måste få bättre skydd. Löneskillnader och bristande jämställdhet på arbetsmarknaden behöver åtgärdas.
• Rätten och tillgången till hälsovård har förbättrats men brister kvarstår. Lagstiftningen måste förtydligas så att bland andra asylsökande och papperslösa garanteras rätt till vård.
• Sverige måste följa FN:s uppmaning att ansluta sig till ILO-konventionen 169 om samernas landrättigheter. Hot och diskriminering mot romer, judar, muslimer och personer med afrikansk bakgrund måste motverkas.
• Personer med funktionsnedsättning har problem med tillgänglighet och assistans samt utestängning från arbetsmarknaden. Svenska myndigheter, bland annat rättsväsendet, behöver större kunskaper om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
• Sverige har upprepade gånger fällts för brott mot FN:s tortyrkonvention. Ett uttryckligt förbud mot tortyr krävs i svensk lag och tillämpningen av så kallade diplomatiska försäkringar i avvisningsärenden måste upphöra.
Rättighetsperspektivet måste vara ledstjärna för en lång rad aktörer från regering via statliga myndigheter och rättsväsendet till skola, bostadsförmedling och socialtjänst i kommunerna. När FN-rådet för mänskliga rättigheter senast granskade Sverige, vilket skedde i maj 2010, uppmanade man regeringen att inrätta en oberoende nationell MR-institution. En sådan institution, som finns i en tredjedel av världens länder och i 17 EU-länder, skulle fylla ett antal viktiga funktioner även här. Den skulle bland annat tolka Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner, ge stöd åt kommunernas antidiskrimineringsarbete och övervaka myndigheternas efterlevnad av olika MR-bestämmelser. En oberoende MR-institution som sorterar under riksdagen kan också bidra till att MR-frågorna ges högre prioritet i regeringskansliet.
Sverige har ett gott anseende för att man försvarar och stärker de mänskliga rättigheterna i det internationella samarbetet. Motsvarande engagemang måste finnas på hemmaplan. Regeringen Löfven bör vara lyhörd för den FN-kritik som med bland annat vår rapport som grund presenteras vid måndagens förhör. Framför allt bör man ta emot FN:s erbjudande om stöd för att inrätta en nationell MR-institution. Att stärka rättighetsperspektivet kan bidra till att minska utanförskapet i Sverige och därmed också risken för att människor dras till ytterlighetsgrupper inklusive sådana som ägnar sig åt våldsbejakande extremism.
Aleksander Gabelic, ordförande Svenska FN-förbundet
Per Janson, ordförande Lions Sverige
Inger Ekvall och Gustaf Haag, ordförande Scouterna
Jenny Jansson, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter
Elsy Hedlund, ordförande Internationella Kvinnoförbundet
Afram Yakoub, ordförande Assyriska riksförbundet i Sverige
Camilla Nagler, generalsekreterare Teskedsorden
Thomas Jansson, förbundsordförande FUB
Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden
Maria Andersson, generalsekreterare RFSU
Rasmus Isaksson, förbundsordförande DHR
Per Jonas Partapuoli, president Sáminuorra
Kalle Larsson, ordförande Centrum mot rasism
Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef Svenska Samernas Riksförbund
Allan Schwartz, konsult och företrädare för fem romska riksorganisationer
Katarina Lindahl, ordförande UN Women Sverige
Voitto Visuri, ordförande Sverigefinska Riksförbundet
Tiina Nummi-Södergren, ordförande MyRight
Louise Lindfors, ordförande Fredrika Bremer Förbundet
Anna Carlstedt, förbundsordförande IOGT-NTO
Bengt Olsson, ordförande Lika Unika
07 februari, 2025 / Nyheter
Oacceptabelt och skamlöst – FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson kommenterar Donald Trumps sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen. Vita huset meddelade på torsdagen att USA:s president Donald Trump har utfärdat ett dekret om
Läs mer04 februari, 2025 / Nyheter
FN:s kvinnokommission inleder den 10 februari sitt årliga möte i New York. Inför mötet lanserar FN-förbundet vårens aktions- och engagemangspaket för flickor.
Läs mer07 januari, 2025 / Nyheter
Hoten om nya amerikanska sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen måste bemötas av de 125 statsparterna till domstolen, skriver Jens Petersson, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet.
Läs mer16 december, 2024 / Världshorisont
Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska
Läs mer12 december, 2024 / Nyheter
Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag
Läs mer12 december, 2024 / Nyheter
Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa
Läs mer06 december, 2024 / Nyheter
Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren
Läs mer05 december, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.
Läs mer04 december, 2024 / Nyheter
Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på
Läs mer