Svenska FN-förbundet och en rad andra organisationer kräver på Aftonbladet Debatt att regeringen inrättar en oberoende nationell institution för att stärka arbetet för mänskliga rättigheter. Den 26 januari förhörs Sverige i FN-rådet för mänskliga rättigheter i Genève.
Terrorattentatet mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo har samlat hela den civiliserade världen till försvar för yttrande- och pressfrihet och demokrati. De bestialiska morden har ökat insikten om att grundläggande fri- och rättigheter och det öppna samhället inte är givna utan måste försvaras gång på gång.
De mänskliga rättigheterna är universella vilket innebär att rättigheter och icke-diskriminering omfattar alla. Om världens regeringar däremot låter utanförskapet växa finns risken att alternativa världsbilder får fäste och att allt fler börjar se våldsanvändning som legitimt.
Mot den här bakgrunden inställer sig på måndag Sveriges regering till förhör i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Rådet gör då sin återkommande samlade bedömning av hur Sverige förhåller sig till de nio kärnkonventionerna för mänskliga rättigheter.
Vi företräder 24 av de sammanlagt 33 organisationer som har sammanställt en rapport till FN-rådet inför förhöret. I rapporten, som bygger på utredningar, offentlig statistik och myndighetsrapporter, pekar vi bland annat på följande:
• Omkring 5 000 hatbrott anmäls varje år och mörkertalet är sannolikt stort. Rasistiska partier och organisationer har ökat sin aktivitet och hatbrottslagstiftningen tillämpas inte i tillräcklig utsträckning. Effektiva åtgärder krävs mot rasistisk propaganda på internet.
• Andelen fattiga barn i Sverige är den högsta i Norden. Det strider mot barnkonventionens krav att tillgodose barnets bästa. Den nya lagen mot barn- och tvångsäktenskap måste få genomslag så att unga slipper leva i rädsla över att inte få välja sin partner.
• Motverka diskriminering på arbetsmarknaden genom bland annat positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet.
• Varje år dödas mellan 13 och 20 kvinnor i hemmet av sin partner. Kvinnor i våldsamma förhållanden måste få bättre skydd. Löneskillnader och bristande jämställdhet på arbetsmarknaden behöver åtgärdas.
• Rätten och tillgången till hälsovård har förbättrats men brister kvarstår. Lagstiftningen måste förtydligas så att bland andra asylsökande och papperslösa garanteras rätt till vård.
• Sverige måste följa FN:s uppmaning att ansluta sig till ILO-konventionen 169 om samernas landrättigheter. Hot och diskriminering mot romer, judar, muslimer och personer med afrikansk bakgrund måste motverkas.
• Personer med funktionsnedsättning har problem med tillgänglighet och assistans samt utestängning från arbetsmarknaden. Svenska myndigheter, bland annat rättsväsendet, behöver större kunskaper om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
• Sverige har upprepade gånger fällts för brott mot FN:s tortyrkonvention. Ett uttryckligt förbud mot tortyr krävs i svensk lag och tillämpningen av så kallade diplomatiska försäkringar i avvisningsärenden måste upphöra.
Rättighetsperspektivet måste vara ledstjärna för en lång rad aktörer från regering via statliga myndigheter och rättsväsendet till skola, bostadsförmedling och socialtjänst i kommunerna. När FN-rådet för mänskliga rättigheter senast granskade Sverige, vilket skedde i maj 2010, uppmanade man regeringen att inrätta en oberoende nationell MR-institution. En sådan institution, som finns i en tredjedel av världens länder och i 17 EU-länder, skulle fylla ett antal viktiga funktioner även här. Den skulle bland annat tolka Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner, ge stöd åt kommunernas antidiskrimineringsarbete och övervaka myndigheternas efterlevnad av olika MR-bestämmelser. En oberoende MR-institution som sorterar under riksdagen kan också bidra till att MR-frågorna ges högre prioritet i regeringskansliet.
Sverige har ett gott anseende för att man försvarar och stärker de mänskliga rättigheterna i det internationella samarbetet. Motsvarande engagemang måste finnas på hemmaplan. Regeringen Löfven bör vara lyhörd för den FN-kritik som med bland annat vår rapport som grund presenteras vid måndagens förhör. Framför allt bör man ta emot FN:s erbjudande om stöd för att inrätta en nationell MR-institution. Att stärka rättighetsperspektivet kan bidra till att minska utanförskapet i Sverige och därmed också risken för att människor dras till ytterlighetsgrupper inklusive sådana som ägnar sig åt våldsbejakande extremism.
Aleksander Gabelic, ordförande Svenska FN-förbundet
Per Janson, ordförande Lions Sverige
Inger Ekvall och Gustaf Haag, ordförande Scouterna
Jenny Jansson, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter
Elsy Hedlund, ordförande Internationella Kvinnoförbundet
Afram Yakoub, ordförande Assyriska riksförbundet i Sverige
Camilla Nagler, generalsekreterare Teskedsorden
Thomas Jansson, förbundsordförande FUB
Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden
Maria Andersson, generalsekreterare RFSU
Rasmus Isaksson, förbundsordförande DHR
Per Jonas Partapuoli, president Sáminuorra
Kalle Larsson, ordförande Centrum mot rasism
Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef Svenska Samernas Riksförbund
Allan Schwartz, konsult och företrädare för fem romska riksorganisationer
Katarina Lindahl, ordförande UN Women Sverige
Voitto Visuri, ordförande Sverigefinska Riksförbundet
Tiina Nummi-Södergren, ordförande MyRight
Louise Lindfors, ordförande Fredrika Bremer Förbundet
Anna Carlstedt, förbundsordförande IOGT-NTO
Bengt Olsson, ordförande Lika Unika
05 november, 2024 / Nyheter
Om FN:s och medlemsstaternas möjligheter att stoppa Rysslands krig i Ukraina handlade ett välbesökt samtal mellan Årets FN-vän 2023 Lars Jederlund och den tidigare FN-rättschefen Hans Corell. FN-förbundet och TCO arrangerade.
Läs mer04 november, 2024 / Nyheter
Arbetet för att stoppa våld mot barn går för långsamt. Nu står Sverige tillsammans med Colombia värd för en konferens med målet att skynda på arbetet med att få slut
Läs mer01 november, 2024 / Nyheter
Som doktorand var Frank Biermann med i styrelsen för det tyska FN-förbundet i Berlin. Att undersöka hur internationell styrning av miljö- och hållbarhetsfrågor fungerar och kan förbättras är kärnan i
Läs mer30 oktober, 2024 / Världshorisont
Sanna Wolk är sedan juni FN-förbundets nya ordförande. Hon ser finansieringsfrågan som högsta prioritet och vill att FN-förbundet ska bli mer synligt. Hej Sanna, vem är du?– Jag är jurist,
Läs mer24 oktober, 2024 / Pressmeddelanden
Ulrika Modéer, tidigare assisterande generalsekreterare i FN, tilldelas Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-vän. Prisutdelningen äger rum i utrikesministerns närvaro vid förbundets seminarium i Stockholms konserthus på FN-dagen.
Läs mer23 oktober, 2024 / Debattartiklar
Större krav måste ställas på de FN-medlemmar som alltför ofta sviker sina åtaganden, skriver Jens Petersson, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet, tillsammans med företrädare för FN-rörelsen i hela landet inför FN-dagen den 24 oktober.
Läs mer22 oktober, 2024 / Nyheter
FN-dagen den 24 oktober firas över hela landet. Undrar du vad som händer på FN-dagen på din ort? Titta i vår lista! Svenska FN-förbundet firar FN-dagen den 24 oktober med
Läs mer17 oktober, 2024 / Nyheter
Sveriges nya utrikesminister Maria Malmer Stenergard är huvudtalare när Svenska FN-förbundet håller seminarium på FN-dagen den 24 oktober. Välkommen till Stockholms konserthus – anmäl dig här!
Läs mer14 oktober, 2024 / Världshorisont
Vanessa Nakate, klimataktivist och goodwill-ambassadör för Unicef, betonar att människor måste stå i centrum för klimaträttvisa. Hon har vid internationella klimatmöten fokuserat på att lyfta de som drabbas av klimatförändringarna.
Läs mer