Svenska FN-förbundet och en rad andra organisationer kräver på Aftonbladet Debatt att regeringen inrättar en oberoende nationell institution för att stärka arbetet för mänskliga rättigheter. Den 26 januari förhörs Sverige i FN-rådet för mänskliga rättigheter i Genève.
Terrorattentatet mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo har samlat hela den civiliserade världen till försvar för yttrande- och pressfrihet och demokrati. De bestialiska morden har ökat insikten om att grundläggande fri- och rättigheter och det öppna samhället inte är givna utan måste försvaras gång på gång.
De mänskliga rättigheterna är universella vilket innebär att rättigheter och icke-diskriminering omfattar alla. Om världens regeringar däremot låter utanförskapet växa finns risken att alternativa världsbilder får fäste och att allt fler börjar se våldsanvändning som legitimt.
Mot den här bakgrunden inställer sig på måndag Sveriges regering till förhör i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Rådet gör då sin återkommande samlade bedömning av hur Sverige förhåller sig till de nio kärnkonventionerna för mänskliga rättigheter.
Vi företräder 24 av de sammanlagt 33 organisationer som har sammanställt en rapport till FN-rådet inför förhöret. I rapporten, som bygger på utredningar, offentlig statistik och myndighetsrapporter, pekar vi bland annat på följande:
• Omkring 5 000 hatbrott anmäls varje år och mörkertalet är sannolikt stort. Rasistiska partier och organisationer har ökat sin aktivitet och hatbrottslagstiftningen tillämpas inte i tillräcklig utsträckning. Effektiva åtgärder krävs mot rasistisk propaganda på internet.
• Andelen fattiga barn i Sverige är den högsta i Norden. Det strider mot barnkonventionens krav att tillgodose barnets bästa. Den nya lagen mot barn- och tvångsäktenskap måste få genomslag så att unga slipper leva i rädsla över att inte få välja sin partner.
• Motverka diskriminering på arbetsmarknaden genom bland annat positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet.
• Varje år dödas mellan 13 och 20 kvinnor i hemmet av sin partner. Kvinnor i våldsamma förhållanden måste få bättre skydd. Löneskillnader och bristande jämställdhet på arbetsmarknaden behöver åtgärdas.
• Rätten och tillgången till hälsovård har förbättrats men brister kvarstår. Lagstiftningen måste förtydligas så att bland andra asylsökande och papperslösa garanteras rätt till vård.
• Sverige måste följa FN:s uppmaning att ansluta sig till ILO-konventionen 169 om samernas landrättigheter. Hot och diskriminering mot romer, judar, muslimer och personer med afrikansk bakgrund måste motverkas.
• Personer med funktionsnedsättning har problem med tillgänglighet och assistans samt utestängning från arbetsmarknaden. Svenska myndigheter, bland annat rättsväsendet, behöver större kunskaper om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
• Sverige har upprepade gånger fällts för brott mot FN:s tortyrkonvention. Ett uttryckligt förbud mot tortyr krävs i svensk lag och tillämpningen av så kallade diplomatiska försäkringar i avvisningsärenden måste upphöra.
Rättighetsperspektivet måste vara ledstjärna för en lång rad aktörer från regering via statliga myndigheter och rättsväsendet till skola, bostadsförmedling och socialtjänst i kommunerna. När FN-rådet för mänskliga rättigheter senast granskade Sverige, vilket skedde i maj 2010, uppmanade man regeringen att inrätta en oberoende nationell MR-institution. En sådan institution, som finns i en tredjedel av världens länder och i 17 EU-länder, skulle fylla ett antal viktiga funktioner även här. Den skulle bland annat tolka Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner, ge stöd åt kommunernas antidiskrimineringsarbete och övervaka myndigheternas efterlevnad av olika MR-bestämmelser. En oberoende MR-institution som sorterar under riksdagen kan också bidra till att MR-frågorna ges högre prioritet i regeringskansliet.
Sverige har ett gott anseende för att man försvarar och stärker de mänskliga rättigheterna i det internationella samarbetet. Motsvarande engagemang måste finnas på hemmaplan. Regeringen Löfven bör vara lyhörd för den FN-kritik som med bland annat vår rapport som grund presenteras vid måndagens förhör. Framför allt bör man ta emot FN:s erbjudande om stöd för att inrätta en nationell MR-institution. Att stärka rättighetsperspektivet kan bidra till att minska utanförskapet i Sverige och därmed också risken för att människor dras till ytterlighetsgrupper inklusive sådana som ägnar sig åt våldsbejakande extremism.
Aleksander Gabelic, ordförande Svenska FN-förbundet
Per Janson, ordförande Lions Sverige
Inger Ekvall och Gustaf Haag, ordförande Scouterna
Jenny Jansson, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter
Elsy Hedlund, ordförande Internationella Kvinnoförbundet
Afram Yakoub, ordförande Assyriska riksförbundet i Sverige
Camilla Nagler, generalsekreterare Teskedsorden
Thomas Jansson, förbundsordförande FUB
Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden
Maria Andersson, generalsekreterare RFSU
Rasmus Isaksson, förbundsordförande DHR
Per Jonas Partapuoli, president Sáminuorra
Kalle Larsson, ordförande Centrum mot rasism
Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef Svenska Samernas Riksförbund
Allan Schwartz, konsult och företrädare för fem romska riksorganisationer
Katarina Lindahl, ordförande UN Women Sverige
Voitto Visuri, ordförande Sverigefinska Riksförbundet
Tiina Nummi-Södergren, ordförande MyRight
Louise Lindfors, ordförande Fredrika Bremer Förbundet
Anna Carlstedt, förbundsordförande IOGT-NTO
Bengt Olsson, ordförande Lika Unika
19 april, 2024 / Nyheter
FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.
Läs mer12 april, 2024 / Nyheter
Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.
Läs mer11 april, 2024 / Nyheter
Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.
Läs mer05 april, 2024 / Nyheter
FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.
Läs mer05 april, 2024 / Världshorisont
I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.
Läs mer28 mars, 2024 / Världshorisont
Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.
Läs mer21 mars, 2024 / Världshorisont
I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata.
Läs mer15 mars, 2024 / Nyheter
FN:s framtidsmöte i september är ett avgörande ögonblick för det internationella samarbetet, säger Olof Skoog, EU:s tidigare ambassadör till FN, i en intervju med FN-förbunden i Sverige och Finland.
Läs mer07 mars, 2024 / Nyheter
Att stoppa barnäktenskap är en av flera nödvändiga åtgärder för att stärka flickors och kvinnors rättigheter, skriver förbundsordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet på internationella kvinnodagen den 8 mars.
Läs mer