Kravet på ett bättre fungerande och mer relevant FN står i centrum vid Svenska FN-förbundets kongress i helgen, skriver Aleksander Gabelic och Linda Nordin på GP Debatt.

Förenta Nationerna hamnar emellanåt i blåsväder. Senast har rättmätig kritik riktats mot hanteringen av den svenske FN-tjänstemannen Anders Kompass som stängdes av efter att ha larmat om misstänkta sexuella övergrepp i Centralafrikanska republiken. USA och Frankrike har krävt genomlysning av ärendet och FN-chefen Ban Ki-moon tillsätter nu en oberoende utredning. Också FN-ledningens agerande måste granskas. Ban Ki-moon står, tillsammans med den förre generalsekreteraren Kofi Annan, bakom nolltoleransen mot sexuella övergrepp i fält och måste försvara denna princip.

Kompass-affären och liknande händelser är viktiga varningssignaler. För att FN ska kunna fortsätta att göra livsavgörande insatser för miljoner människor världen över krävs att organisationen agerar ändamålsenligt och professionellt. Det inbegriper effektivitet, transparens och ansvarsutkrävande men också högt i tak för kritiska röster och beredskap att snabbt agera mot missförhållanden.

När FN i år fyller 70 möter organisationen fler utmaningar än någonsin även om också stora framsteg kan noteras på framför allt utvecklingsområdet. Krafttag krävs för att säkerställa att FN ska vara relevant även i framtiden. En rad reformer har genomförts men förändringsarbetet måste intensifieras och bedrivas inom alla verksamhetsområden. Avgörande är att medlemsstaterna ger sitt politiska och ekonomiska stöd för en fortsatt reformprocess.

Den militära och humanitära krisen i Syrien har genom terrororganisationen Islamiska statens framryckningar spridit sig i hela regionen. Världssamfundet hade behövt agera betydigt tidigare och betydligt mer kraftfullt. FN-principen skyldighet att skydda ger folkrättslig grund. FN:s generalförsamling skulle, om bara initiativet togs, kunna diskutera vapenembargo, humanitära korridorer och en flygförbudszon när säkerhetsrådet är låst på grund av ryska och kinesiska veton.

En ny global utvecklingsagenda efter millenniemålen ska fastställas senare i år. Även här krävs ett förnyat åtagande, inte minst finansiellt, för att FN ska klara de uppgifter man åläggs av medlemsstaterna. En av stridsfrågorna är flickors och kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, SRHR. Sverige och likasinnade måste fortsätta att ta striden med länder, även inom EU, som motarbetar kvinnors rättigheter.

Demokratifrågorna har varit sprängstoff genom hela FN:s historia. Internt i FN finns ett motstånd från många länder mot inflytande från världens frivilligorganisationer. Också valet av den högsta FN-ledningen har ifrågasatts av kritiker som menar att FN bör föregå med gott exempel. Svenska FN-förbundet står bakom den internationella kampanjen ”1 for 7 billion” som kräver större insyn i valet av ny generalsekreterare i FN. Till kraven hör att en kvinna bör finnas bland kandidaterna och att generalsekreteraren ska väljas för en mandatperiod om sju år i stället för två mandatperioder om fem år. En handlingskraftig generalsekreterare med stor integritet behövs i ett läge när antalet konflikter ökar, de humanitära kriserna avlöser varandra och antalet flyktingar i världen är det högsta sedan andra världskriget.

En intern FN-domstol rev nyligen upp beslutet att stänga av Anders Kompass. Det är en viktig uppmaning till organisationen att tolerera intern debatt och inte tysta anställda som larmar om misstänkta missförhållanden. Att organisationen kan samla kompetenta medarbetare och vara lyhörd för konstruktiv kritik är en förutsättning för handlingskraft och legitimitet.

Det folkliga engagemanget för ett bättre och starkare FN manifesteras i helgen när 300 personer samlas vid Svenska FN-förbundets kongress i Göteborg. Förutom behovet av FN-reformer diskuteras i helgen krav på ökad jämställdhet, fler svenska FN-soldater och större mångfald.

Effektivitetsfrågorna står på dagordningen också i Sveriges kandidatur till en plats i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 och skulle kunna ges ytterligare utrymme. Den svenska FN-rörelsen är en del av en global FN-rörelse vars centrala uppgift är att ständigt påminna FN:s medlemsländer om vikten av att de uppfyller sina åtaganden i FN-stadgan och medverkar till att världsorganisationen ges möjlighet att klara utmaningarna i en föränderlig värld.

Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Linda Nordin
Generalsekreterare i Svenska FN-förbundet