Det är möjligt att utrota extrem fattigdom och hunger till 2030, skriver Aleksander Gabelic tillsammans med unga kampanj- och millenniemålsambassadörer inför FN-dagarna mot fattigdom och hunger den 16 och 17 oktober.

Levnadsvillkoren i världen har blivit bättre. Andelen människor som lever i extrem fattigdom, det vill säga på mindre än åtta kronor per dag, har halverats sedan 1990. Det innebär att 700 miljoner färre människor lever i extrem fattigdom jämfört med för 24 år sedan. Situationen för de drygt en miljard människor som ännu inte kunnat ta sig ur fattigdomen har däremot inte blivit bättre.

Sedan 1990 har andelen människor som hungrar minskat från 24 till 14 procent. Det innebär att omkring 840 miljoner människor, en av åtta invånare på jorden, fortfarande går hungriga till sängs varje kväll trots att det finns kunskap och förutsättningar att utrota fattigdom och hunger – och trots att maten skulle räcka till alla.

FN:s nya utvecklingsmål syftar till att utvecklingen i världen ska vara socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Större hänsyn måste tas till länder som inte har uppnått ett enda millenniemål, framför allt länder som är eller har befunnit sig i konflikt. I slutet av förra året var drygt 50 miljoner människor på flykt undan förföljelse, konflikt, våld och massiva kränkningar av mänskliga rättigheter. Varje dag tvingas omkring 32 000 människor fly sina hem för att söka skydd.

Vid Världsbankens årsmöte i Washington nyligen diskuterades hur de 40 procent med lägst inkomst i varje land ska kunna ta sig ur sin fattigdom. Välståndet måste fördelas jämnare och Världsbankens mål är att minska andelen extremt fattiga till tre procent 2030.

En annan aktuell fråga var hur världen ska stoppa ebolaepidemin som undergräver utvecklingen i Västafrika. Inför mötet avsatte Sveriges regering ytterligare 105 miljoner kronor i humanitärt stöd mot epidemin. Stödet går till FN-organ som UNICEF, WHO och WFP. Sveriges sammanlagda insatser mot ebola uppgår därmed till omkring 145 miljoner kronor.

Sveriges nya biståndsminister Isabella Lövin diskuterade klimatfrågor vid Världsbanksmötet och betonade bland annat jämställdhet. Världsbanken är med fyra miljarder kronor i bidrag Sveriges enskilt största multilaterala samarbetspartner och måste samordna sitt arbete med FN:s nya globala utvecklingsagenda, post 2015.

Svenska FN-förbundet driver projektet Skolmat i samarbete med FN:s världslivsmedelsprogram för att minska hunger och fattigdom bland barn i områden där behoven är som störst. Utbildning är nyckeln till utveckling och genom att erbjuda barn gratis skolmat ökar deras möjligheter att gå i skolan och ta sig ur fattigdom.

Det är möjligt att utrota extrem fattigdom och hunger i världen till 2030 under förutsättning att världens stats- och regeringschefer prioriterar målet. Denna historiska chans får inte gå om intet.