Internationella brottmålsdomstolen, ICC, meddelade på torsdagen att den utfärdar arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant samt mot Hamas-befälhavaren Mohammed Deif. Om Deif lever eller inte är oklart.

Beslutet grundar sig på chefsåklagare Karim Khans begäran i våras som i sin tur vilar på omfattande utredningsarbete. Information om de från början fem ärendena – två av de utpekade Hamas-ledarna är bekräftat döda – finns på ICC:s hemsida.

FN-förbundets sakkunniga kommenterar

ICC:s beslut om arresteringsorder mot israeliska och palestinska ledare är ett välkommet, modigt och nödvändigt steg i strävan efter ansvarsutkrävande för misstänkta krigsbrott. Grunderna för beslutet, brott mot civila israeler och palestinier, är väl redovisade.

Rättsskipning i domstolar och tribunaler är ett viktigt bidrag till internationell fred och säkerhet. ICC:s arresteringsorder innebär att de 124 statsparterna till domstolen är förpliktigade att arrestera de misstänkta Israel- och Hamasledarna och föra dem till Haag om de skulle besöka ett ICC-land. Tydliga besked har kommit från bland andra Kanada, Schweiz och Nederländerna att de står bakom ICC. Också Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard uttalade direkt sitt stöd för domstolens arbete och oberoende.

Ryssland och USA, däremot, har länge motarbetat ICC – Ryssland genom en omfattande cyberattack och USA genom sanktioner under Donald Trumps förra mandatperiod. President Joe Biden har kritiserat den nya arresteringsordern. Såväl republikanska som demokratiska kongressledamöter förbereder nu nya sanktioner mot ICC.

Reaktionerna på arresteringsordern mot Israel och Hamas är ett test på stödet för den regelbaserade världsordningen. Oberoende och opartiska domstolar är en förutsättning för fungerande rättsskipning. Den som anklagar ICC för antisemitism och partiskhet tycks för övrigt glömma att domstolen ville ställa fler Hamas-ledare än israeliska ledare inför rätta.

ICC måste få arbeta vidare med omvärldens politiska, ekonomiska och juridiska stöd i de nu aktuella fallen och övriga utredningar om bland andra Rysslands president Putin. Fler stater bör ansluta sig till domstolen, erkänna dess jurisdiktion och försvara den mot attacker.

Alternativet till oberoende domstolar är politiskt styrda domstolar. Sådana finns i länder med auktoritärt styre – och det avskräcker.