Den som vill motverka höga el- och matpriser, rädda klimatet och förebygga nya flyktingkatastrofer måste förstå hur världen hänger samman – och ge sitt stöd till det långsiktiga gemensamma arbetet för en bättre värld. Ändå saknas de internationella frågorna i årets valrörelse, skriver FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson och Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i Dagens industri.

Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina hotar den globala säkerheten och leder till höga elpriser, dyrare bensin och brist på livsmedel. Monsunregn i Pakistan, bränder i Australien och rekordvärme i södra Europa påminner om den globala klimatkrisen. Som följd av coronapandemin ökar åter fattigdomen och skolor stängs världen över.

Kriget, klimatet och pandemin är drabbande realiteter för alla. Den goda internationella lösningen, som Parisavtalet eller Agenda 2030, ligger därför i vårt nationella intresse. Trots det har valrörelsen saknat det internationella perspektivet.

I FN möts alla världens länder för att finna gemensamma lösningar på gemensamma problem. Säkerhetsrådet är alltför ofta låst av motsättningar och av vetot. Medlemsländerna kan emellertid alltid räkna med FN och dess partnerorganisationer i kriser och katastrofer. I Ukraina startas nu spannmålstrafik i Svarta havet och FN-stödda domstolar utreder misstänkta krigsförbrytelser. Runt om i världen skapas förutsättningar för långsiktig utveckling genom FN-bistånd i form av mat, vaccin och utbildning. Med bland annat svenskt stöd medlar FN i konflikter – vapenvilan i Jemen genom Hans Grundberg är ett aktuellt exempel.

Att världens regeringar drar åt olika håll är inget nytt men just nu är motsättningarna större än på länge. FN-samarbetet blir ännu viktigare när totalitära ledare hotar fredliga grannar, när kärnvapenhotet åter gör sig påmint och när hunger och fattigdom breder ut sig. En viktig uppgift är att förbättra samsynen mellan världens länder inför det toppmöte om FN:s framtid som hålls nästa år.

Även i den svenska debatten ifrågasätts ibland FN och det bistånd som bidrar till bättre livsförutsättningar för miljoner människor – men faktum är att stödet för FN är grundmurat hos allmänheten och bland beslutsfattare. I en enkät i tidningen Världshorisont inför valet framhåller riksdagspartierna FN:s roll samt behovet av reformering av FN-arbetet. Att FN ska vara en stark organisation är en utbredd uppfattning. Sex av åtta partier står bakom enprocentsmålet för biståndet – som till stor del kanaliseras vid FN. 

Svaren förpliktigar. När omvärlden flyttar in i våra vardagsrum behöver Sverige ha en tydlig röst om massförstörelsevapen, flickors och kvinnors rättigheter och i kampen mellan demokratier och diktaturer. Folkligt stöd och legitimitet för en aktiv svensk FN-linje kräver i sin tur långsiktigt stöd till folkbildning, opinionsbildning och engagemang i FN-frågorna. 

FN är ryggraden i det internationella systemet och den regelbaserade världsordningen. Allt hänger ihop. Den som vill främja demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ungas inflytande – och motverka nya flyktingkatastrofer som följd av konflikt och klimathot – måste bejaka det multilaterala samarbetet. Därför måste kandidater som ber om väljarnas förtroende den 11 september tala även om världen i Sverige och Sverige i världen – och leva upp till löftena om fortsatt stöd till FN.

Här kan du läsa artikeln i Dagens industri.