Att USA under president Trump åter tillåter produktion och användning av personminor är ett allvarligt bakslag i kampen mot ett vapen som hotar både fred och utveckling, skriver Annelie Börjesson i Upsala Nya Tidning på internationella dagen mot minor.

USA:s president Donald Trump och hans administration har sedan sitt tillträde 2017 övergett en rad internationella avtal och program. Parisavtalet för klimatet är det mest kända exemplet. Också på andra områden har Trump gjort utspel som går emot globalt samarbete och globala framsteg. Det senaste sveket rör arbetet mot ett av vår tids stora hot mot fred och utveckling, nämligen personminor.

USA har tidigare inte haft ett förbud mot personminor men väl en restriktiv linje även om landet inte står bakom Ottawa-konventionen mot minor från 1997. Därför kom det som en överraskning att USA:s regering i slutet av januari meddelade att den drar tillbaka sitt förbud mot produktion och användning mot personminor. Det amerikanska beskedet kom bara några veckor efter den fjärde översynskonferensen om minkonventionen i slutet av förra året – och samtidigt som världens länder siktar på att förverkliga visionen om en minfri värld senast 2025.

USA riskerar därmed att hamna i tvivelaktigt sällskap av Myanmar vars militärregim är den enda som, vid sidan av icke-statliga väpnade grupper, aktivt använder personminor. Den amerikanska kursändringen möts nu av stark kritik från den världsomspännande rörelse som arbetar för en minfri värld där också organisationer som företräder minoffer ingår. Också världens regeringar måste kräva att USA återgår till en restriktiv minpolicy och tar sitt ansvar för att minska skadeverkningarna av minor och andra explosiva lämningar.

Uppgifterna i den årliga rapporten Landmine Monitor talar sitt tydliga språk: trots att bidragen till minröjning är rekordstort ökar antalet minoffer. Under 2018, som är det senaste året med tillgänglig statistik, dödades eller skadades 6 897 personer av minor eller andra explosiva lämningar. Det är nästan dubbelt så många som fem år tidigare. Sju av tio drabbade är civila – och hälften av dem är barn.

Det var civilsamhällesorganisationer som låg bakom att världen 1997 fick den internationella konventionen mot minor. Samma organisationer samlas nu i en gemensam protest mot USA:s agerande. Över hela världen har fredsvänner skrivit brev till Vita huset. Svenska FN-förbundet finns bland de som har kontaktat USA:s ambassad i sina länder och begärt ett möte. Många protesterar i sociala medier mot den nya amerikanska hållningen.

Den svenska FN-rörelsen stödjer FN:s arbete med att röja minor, utbilda om risker och ta hand om offer för minor. Att FN kan fortsätta att bedriva sitt arbete är avgörande för att människor ska kunna flytta hem igen efter krig och konflikt. Det gäller både bonden på landsbygden i Kambodja och storstadsbon i Irak som riskerar att sprängas i luften i sitt hem av en mina som terrororganisationen Islamiska staten apterade innan den drog sig tillbaka.

De nya amerikanska riktlinjerna för personminor är ett uppenbart försök att undergräva tidigare framsteg och vrida klockan tillbaka i en viktig humanitär fråga. De riskerar också att försvaga den brett accepterade internationella normen mot minor.

Om fler minor placeras ut kommer ännu fler att dödas och lemlästas. Samtidigt riskerar biståndsinsatser för miljarder att gå om intet. Sveriges regering, som arbetar konfliktförebyggande och är en stor humanitär givare, har gjort gemensam sak med världens frivilligorganisationer och genom EU protesterat mot USA:s kursändring. Det internationella trycket mot Trump måste upprätthållas. Drygt tjugo års arbete mot de livsfarliga minorna får inte vara förgäves.