fbpx
Foto: Chick McClure/Unsplash
2 juli, 2019 / Debattartiklar

Almedalen: Tillämpa lagen mot extremister

Rasistiska, våldsbejakande och antidemokratiska organisationer får inte tillåtas breda ut sig på bekostnad av det demokratiska samtalet, skriver Annelie Börjesson i Aftonbladet.

Precis när Almedalsveckan startar nås vi av beskedet att den organiserade rasismen åter får tillstånd att demonstrera på Gotland. Den här gången ska en enskild individ ha sökt och beviljats tillstånd för ett möte för upp till 300 personer. Det gör att årets politikervecka riskerar att likna många tidigare.

Att nazister dyker upp i Almedalen är numera lika sannolikt som att det regnar i Sverige under sommaren. Det som borde vara en folkfest och en demokratisk mötesplats förvandlas till en återkommande arena för extremister. Det bidrar i sin tur till oproportionerlig exponering för dessa individer som dessbättre faktiskt är väldigt få.

Alla som var i Almedalen förra året såg hur ett litet antal nazister uppträdde våldsamt och spred oro bland besökare och deltagande organisationer. De som drabbades värst, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL), har i år valt att utebli från Almedalsveckan. Det är en demokratisk förlust som våra lagstiftare och myndigheter måste förhålla sig till.

Justitieminister Morgan Johansson signalerade i höstas hårdare tag mot rasistisk organisering. En utmärkt utgångspunkt är Regeringsformens andra kapitel, paragraf 24, andra stycket, som ger stöd för att motverka organisering och deltagande i våldsbejakande, antidemokratisk och rasistisk verksamhet och propaganda. Än så länge har dock vi inte sett något konkret resultat av arbetet i Regeringskansliet.

Yttrande- och demonstrationsfriheten är omistliga delar i ett demokratiskt samhälle, men det är också människors rätt att under trygga former vistas på gator och torg i våra städer. Sverige har under många år fått återkommande kritik från FN för hanteringen av rasistiska och nazistiska organisationer. Den svenska hetslagstiftningen, som ofta åberopas av svenska regeringar, måste tillämpas med full kraft, inte minst vid arrangemang som Almedalsveckan.

Arbetet mot högerextremism på 1990-talet står fortfarande som förebild. Polisen måste nu som då punktmarkera extremister och bråkmakare, ingripa vid minsta tecken på lagöverträdelse och ta fasta på de domar mot nazistiska symboler som avkunnats i svenska domstolar. Att hålla demonstrationstider och -vägar korta samt förlägga möten till perifera platser borde vara en självklarhet. Det ska inte vara bekvämt att vara extremist i Sverige.

Efter förra årets händelser i Almedalen samt under Bokmässan i Göteborg tycks våra politiker i högre grad inse allvaret i hotet från den organiserade rasismen. På senare tid har också svenska domstolar utfärdat fällande domar mot hatbrott på nätet.

Enigheten och beslutsamheten måste upprätthållas. Samhället måste ha nolltolerans mot extremistiska yttringar som hotar bland annat etniska och religiösa minoriteter. Rasistiska, våldsbejakande och antidemokratiska organisationer får inte tillåtas breda ut sig på bekostnad av det demokratiska samtalet.

På torsdag går tusentals personer i mångfaldsparaden för att manifestera allas lika värde och rättigheter – och visar att svenska organisationer, partier, företag, lagstiftare och myndigheter står enade i kampen mot antidemokratiska element.

Läs artikeln på Aftonbladets webbplats

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Unga kräver upptrappat klimatarbete

16 december, 2024 / Världshorisont

Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska

Läs mer

”Vi måste slåss för den goda saken”

12 december, 2024 / Nyheter

Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag

Läs mer

Framsteg trots motgångar: Hasnas kamp mot barnäktenskap och könsstympning

12 december, 2024 / Nyheter

Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa

Läs mer

Juridiken kan arbeta för miljön

06 december, 2024 / Nyheter

Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren

Läs mer

Folkvalda deltar i kamp för rättvisa

05 december, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.

Läs mer

Domstol i behov av stöd

04 december, 2024 / Nyheter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på

Läs mer

Hasna Nuru leder vägen för flickors rättigheter i Afar

03 december, 2024 / Nyheter

Mitt i konflikter och pandemier vägrade Hasna Nuru att ge upp sitt arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Som ledare för en klubb för gifta flickor inom ett program som

Läs mer

För lite, för sent – otillfredsställande resultat från COP 29 

26 november, 2024 / Nyheter

Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras.  FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till

Läs mer

FN-filuren hjälper elever att få Världskoll i skolan

21 november, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.

Läs mer