Den senaste tidens öppna manifestationer av rasistiska och nazistiska organisationer provocerar. Händelserna i Almedalen i somras och demonstrationen under Bokmässan i Göteborg i höstas visar att regelverket mot extremistgrupper inte är tillräckligt tydligt. Praxis verkar också vara inkonsekvent utifrån relevanta rättsfall.

Under 1990-talet var det svårare för extrema grupper att få demonstrationstillstånd. Gruppernas sammankomster upplöstes ibland då de begick brott mot lagen om hets mot folkgrupp. I dag diskuterar och bedömer polischefer och domstolar nazistiska symboler på olika vis trots att historiker klassar flera av symbolerna som nazistiska.

I samband med överlämnandet av vår rapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté i går arrangerade FN-förbundet ett seminarium om ökande nazistiska och rasistiska aktiviteter inför riksdagsvalet i höst. Det blev ett mycket berikande samtal med olika erfarenheter och perspektiv.

En slutsats är att oklarheten kring rättstillämpningen måste åtgärdas så att alla har samma måttstock för hur lagar och regler ska efterlevas. Det är ett rimligt krav på både politiker och hela rättskedjan. En bra start är att följa de lagar och regler som faktiskt finns. Det är det bästa sättet att uppfylla både nationell lagstiftning och leva upp till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter.

Aleksander Gabelic
Ordförande