Som kille kan jag inte föreställa mig att något naturligt som händer med min kropp beläggs med samma värderingar som flickors och kvinnors menstruation. Myter, ritualer, pseudovetenskap och tabu – mens är tyvärr förknippat med mycket mer än dess biologiska funktion. I Georgien, där jag gör min utlandspraktik, är mensen kontroversiell och inte något som diskuteras öppet.

Social stigmatisering och isolering kopplat till mens är rotat i samhällens generella patriarkala strukturer, könsdiskriminering och okunskap. Det påverkar kvinnor och flickors rättigheter till arbete och inkomster, säkerhet, utbildning, mänsklig värdighet, ickediskriminering och jämställdhet.

Stigmatisering och marginalisering av menstruation finns över hela världen, frånkopplat samhällens generella utvecklingsnivå. Medan försäljningen av mensskydd i vissa stater i Amerika fortfarande beskattas som lyxartiklar ses exempelvis mens i vissa urfolkssamhällen i Nordamerika som en tid för reflektion, meditation, ledighet och stärkande av kvinnors egenmakt.

I Georgien upplevs menstruation generellt som skamfullt och det är svårt att finna information om ämnet på georgiska. Myter florerar fortfarande om hygien vid mens. Ett uppmärksammat exempel var när ett fitnesscenter i Tbilisi inte tillät kvinnor tillträde till deras pool om de hade mens. Som i många andra kulturer ses flickor som får sin första mens som “riktiga kvinnor”, vilket kan ha betydelse för barnäktenskap som fortfarande förekommer i vissa etniska minoriteter i Georgien. I och med att de får mens kan flickor ses som redo för äktenskap och barnafödsel, även om de kroppsligt och mentalt inte är det. Brist på utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är generellt den huvudsakliga orsaken till problemet, men ses även som en del av lösningen.

Enligt kollegor på det georgiska FN-förbundet (UNAG) är SRHR-utbildning inte prioriterat, varken inom skolan eller politiken. Skollärare hoppar ofta över lektioner som rör ämnet då det är tabubelagt, och politiken är påverkad av konservativa religiösa värderingar. Däremot har Georgiens unga tagit saken i egna händer och driver frågan. Sociala medier används som en plattform för dialog och har blivit den viktigaste källan till information och utbyte av erfarenheter. Dock är internet inte alltid tillgängligt i mindre byar och samhällen.

UNAG:s program Fostering Inclusive Democracy ger unga i regionen kunskap och möjlighet att driva frågor som de själva tycker är viktiga. Under förra året hölls SRHR-utbildningar av en deltagare i programmet för unga tjejer i Georgiens bergsområden, de första i sitt slag. Svenska FN-förbundets projekt Flicka bidrar till att säkra flickors rätt till utbildning och frihet från barnäktenskap och könsstympning. I kombination med främjandet av en bred samhällsdebatt är aktiviteter som dessa grundläggande för att säkerställa människors rätt till kontroll över sina egna kroppar.

Vide Wassberg
Internationell praktikant i Georgien