På internationella dagen för demokrati är det nödvändigt att påminna om vikten av demokrati och dess betydelse för att uppnå fredliga och inkluderande samhällen där respekt för mänskliga fri- och rättigheter står i centrum. Just nu förstärks hotet mot demokratin av den pågående coronapandemin.

Demokrati är både en samhällelig process och ett mål. Respekt för mänskliga fri- och rättigheter, fria och rättvisa val med allmän rösträtt och en fungerande rättsstat är väsentliga i en demokrati. På samma sätt garanterar demokrati skydd för och förverkligande av mänskliga rättigheter genom att möjliggöra representation och deltagande av grupper och individer i olika samhällsprocesser, ett rättssystem där alla människor är lika inför lagen och fungerande och transparenta nationella styrande organ. Det slås fast i flera internationella människorättsdokument, bland andra FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt i FN:s löpande granskningsarbete.

Enligt Civicus, en internationell organisation som granskar det demokratiska utrymmet i 196 länder, lever endast tre procent av världens befolkning i länder där mötes-, förenings-, åsikts- och yttrandefriheten respekteras till fullo. Censur, fängslande av demonstranter, trakasserier, restriktiva lagar och hot utgör de främsta människorättskränkningarna, enligt organisationen. Den pågående coronapandemin används som politiskt verktyg av flera av världens ledare för att införa nya begränsningar och för att rättfärdiga människorättskränkningar med omsorg om folkhälsan som argument.

Inskränkningarna rör bland annat rätten till fri information, motstånd mot journalister och andra aktivister samt införandet av nya befogenheter för att behålla greppet om makten. Människorättskränkningar och strypandet av demokratin riskerar att hamna i skuggan när den globala pandemin står i fokus för det internationella samfundet. I ljuset av detta har FN:s generalsekreterare António Guterres uppmärksammat vikten av demokrati för att säkerställa människors tillgång till fri information, deltagande i beslutsfattande och ansvarsutkrävande i arbetet mot pandemin.

Det dystra demokratitillståndet har dock inte hindrat civilsamhällesorganisationer, informella rörelser och människorättsförsvarare från att fortsätta att kräva social och politisk förändring. Detta är tydligt i länder där människor har nekats rättigheten att välja styre, där regelbundna val hållits men inte varit fria, transparenta eller rättvisa, och i stater där ledare signalerat att man inte kommer att släppa sitt grepp om makten. Sudan, Hongkong, Algeriet, Puerto Rico, Etiopien och Belarus är några exempel.

Människors krav på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter behöver tydligt stöd av det internationella samfundet. I detta arbete har FN och dess medlemsstater en betydande roll, både när det gäller att höja rösten och utkräva ansvar i de fall människorättskränkningar begås och som stödjare för demokratiförsvarare.

Ellie Al-Kahwati
Människorättsrådgivare hos Svenska FN-förbundet