Medan solen lyste över stora delar av Sverige inleddes årets globala uppföljningsmöte om Agenda 2030 den 6 juli. Den ojämlika vaccintillgången var det genomgående temat under högnivåmötets första dag. De positiva tongångarna från förra året om en snabb och hållbar återhämtning har dämpats.

Vi vet nu efter ett och ett halvt år av pandemi att återhämtning och tillfrisknande tar olika lång tid för världens länder och det driver på den redan ökande ojämlikheten inom många områden. Barbados ekonomi- och investeringsminister Marscha Caddle berättade att det turismberoende landet drabbats hårt inte bara hälsomässigt utan också ekonomiskt av pandemin och nu nyligen också av orkanen Elsa. Trots att de genomfört satsningar på sina trygghetssystem och minskade klimatutsläpp efterfrågade hon bättre fungerande internationella investeringssatsningar.

Och hon var inte ensam om att ställa krav på att världens höginkomstländer ska leva upp till finansieringskraven. Rapporten Sustainable development goals report 2021 kommer varje år i samband med uppföljningsmötet. Enligt den ligger nu den genomsnittliga nivån på utvecklingsbiståndet från givarländerna på 0,32 procent av BNP i stället för de överenskomna 0,7 procenten, samtidigt som de internationella direktinvesteringarna minskade med 40 procent under 2020.

Resultaten sex år efter antagandet av Agenda 2030 och en pandemi visar att den extrema fattigdomen ökar för första gången på decennier. Att hunger, ohälsa, arbetslöshet, ojämlikhet, klimatutsläpp och ohållbar konsumtion har ökat under pandemin från redan dåliga utgångslägen. Enligt de senaste prognoserna hamnar den extrema fattigdomen 2030 på ungefär samma antal människor som 2015, vilket innebär runt 700 miljoner människor. Kraven på jämlik fördelning av vaccin, universell tillgång till hälso- och trygghetssystem och stärkt finansiering återkom likt mantra. Många länder redogjorde detaljerat för de otaliga satsningar som gjorts för att dämpa de negativa konsekvenserna av pandemin sedan början av 2020 och berättelserna visar att det finns politisk handlingskraft i nödlägen.

Trots att klimatproblematiken och behovet av att leva upp till målen om minskade klimatutsläpp, biologisk mångfald, rena hav och säkra vattensystem skymtade då och då under mötet så låg det stora fokuset under de första dagarna i år på den sociala och ekonomiska tillbakagången som drivits fram av pandemin och de ökade klyftorna mellan grupper och länder. Och trots att temat för mötet handlar om hur världen ska hitta en hållbar väg till återhämtning och leverera måluppfyllelse under de nio år som är kvar till 2030 så hördes alltför lite från för få om de konkreta transformativa framtidslösningarna som krävs.

Den lokala nivån fick relativt stort utrymme och i år är det första gången som fyra svenska kommuner har gjort egna frivilliga lokala rapporter som har skickats in till FN mötet. De som gjort detta är Malmö, Helsingborg, Stockholm och Uppsala och alla fyra kommunerna är deltagare i FN-förbundets samverkansprojekt Glokala Sverige.

Det här är andra året jag följer högnivåmötet digitalt som Svenska FN-förbundets delegat i den svenska e-delegationen. Sverige lägger för andra gången fram en frivillig granskningsrapport av hur det går med genomförandet av Agenda 2030. Sveriges frivilliga granskning presenteras den 15 juli klockan 21.00. Då kan du själv vara med digitalt om du vill via FN:s web TV.

Här kan du ta del av Sveriges frivilliga granskning och de lokala granskningarna på engelska.

Här hittar du Sveriges frivilliga granskning på svenska.

Malin Åberg Aas
Senior rådgivare för hållbar utveckling