Det är en lycka att få vara tillbaka i Östeuropa och i Georgien som aldrig slutar att överträffa mina förväntningar. Även om många imperier genom århundraden har ockuperat detta magnifika land, så anser georgier att varje gäst är en gåva från gud. Det är knappast något jag förlikar mig med eftersom jag är utsänd av Svenska FN-förbundet (och inte gud), men jag känner mig ändå oerhört välkommen och väl omhändertagen i Georgien.

Människor jag möter är alltid lika vänliga och hjälpsamma, och det går inte en enda dag utan att livet förgylls av den oslagbart goda georgiska maten. Under helgerna avlöser den ena makalösa naturupplevelsen den andra; de kaukasiska bergen, kusten vid Svarta havet, vindistrikten, de pittoreska byarna, de vackra nationalparkerna… ja, jag stormtrivs här!

Mest spännande är det förstås att på nära håll få följa den demokratiska utvecklingen i Georgien. Även om landets historia sträcker sig flera tusen år tillbaka, är trots allt Georgien och jag jämnåriga. Det är bara 26 år sedan landet utropade sin självständighet från Sovjetunionen och det är kanske inte helt överraskande att Georgien fortfarande tampas med en rad demokratiska utmaningar. I helgens lokalval vann det sittande regeringspartiet ”Den georgiska drömmen” i stora delar av landet trots att mycket som utlovats inför förra valet ännu inte förverkligats.

United Nations Association of Georgia (UNAG), eller FN-förbundet i Georgien, arbetar för att verka som en slags ”demokratins väktare” i Georgien. Genom att aktivt stärka och stödja civilsamhället och lokala NGO:s strävar UNAG efter att skapa dialog och ökad samverkan mellan regeringen och medborgarna. Målsättningen är att främja Georgiens ambition att växa till ett demokratiskt och jämställt samhälle fritt från alla former av diskriminering och orättvisa.

Jag är involverad i två av i UNAG:s demokratiseringsprogram som heter Fostering Inclusive Democracy (FID) och Promoting Integration, Tolerance and Awareness (PITA). Båda är inriktade på mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokratisk utveckling med ett särskilt fokus på ungdomar. Det förstnämnda programmet syftar till att uppmuntra och stödja civil aktivism och främja ungdomars deltagande i beslutsfattande processer. Man arbetar konfliktförebyggande för att öka förtroendet och samarbetet mellan ungdomar i Georgien och de konfliktdrabbade regionerna i landet, men också med ungdomar över landsgränserna med grannländerna Armenien och Azerbajdzjan.

Det andra programmet, PITA, arbetar för att öka integrationen av de etniska och religiösa minoriteterna i Georgien. Genom omfattande utbildningsinsatser med språkprogram, praktikplatser och mentorskapsprogram främjas minoritetsgruppernas möjligheter till högre utbildning, ökad anställbarhet och bättre ekonomiska förutsättningar. På de 14 ungdomscentrum som UNAG öppnat runt om i Georgien främjas medborgerlig aktivism och samhällsengagemang. Ungdomar erbjuds kurser och föreläsningar i mänskliga rättigheter, jämställdhet, hållbar utveckling, förebyggande av fördomar och diskriminering, medvetenhet kring propaganda och fake news m.m.

Jag har även fått sätta mig in Refugee Council of Georgia:s arbete som tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR arbetar för att säkerställa att FN:s flyktingkonvention respekteras och följs av de georgiska myndigheterna. Jag har fått delta vid intervjuer, skapat underlag inför rättegångsförhandlingar och följt med kontorets människorättsjurister i domstolen för att försvara flyktingar mot rättsliga överträdelser. UNAG bedriver också, tillsammans med UNHCR, ett integrationscenter för flyktingar som heter Open House. Det och mycket annat berättar jag mer om nästa gång!

På återhörande,
Emma Modéer Wiking
Internationell praktikant i Georgien