Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic kräver samlat agerande från världssamfundet efter FN-rapporten om grova brott mot mänskligheten i Nordkorea.

En FN-kommission under ledning av den pensionerade australiske domaren Michael Kirby presenterade nyligen en rapport med vittnesmål om grova brott mot mänskligheten i Nordkorea. Det rör sig om bland annat fängslanden, avrättningar, tortyr, våldtäkter, försvinnanden och tvångsförflyttningar. Övergreppen har pågått under lång tid. De beskrivs som systematiska och utbredda och de saknar, understryker kommissionen, motsvarighet i vår tid.

Kommissionen, som har arbetat på uppdrag av FN-rådet för mänskliga rättigheter, pekar på en närmast total avsaknad av yttrande- och religionsfrihet i Nordkorea. Att brotten har kunnat fortgå beror på den straffrihet som råder i landet, enligt författarna. Rapporten innehåller ett brev som kommissionen har skickat till Nordkoreas president Kim Jong-un och i vilket kommissionens medlemmar rekommenderar att situationen i landet blir en fråga för Internationella brottmålsdomstolen, ICC.

Rapporten över hemskheterna i Nordkorea visar styrkan i FN:s människorättsarbete. Höga FN-trädare i form av generalsekreterare Ban Ki-moon och människorättskommisarien Navi Pillay har nu uppmanat Nordkorea att tillsammans med världssamfundet förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna i landet. Rapporten kommer att presenteras inför FN-rådet för mänskliga rättigheter den 17 mars. Det är en bra start. Också FN:s säkerhetsråd måste ta fasta på kommissionens rekommendationer och överlämna materialet till ICC för utredning.

Ordföranden Michael Kirby underströk när han redogjorde för rapporten att ingen nu kan säga att vi inte vet hur situationen ser ut i Nordkorea. Det är bra att FN:s samlar vittnesmål och sammanställer kunskap om brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna. Faktum är dock att mycket av kunskapen redan finns. Kina är nära allierat med Nordkorea och USA har rimligen omfattande underrättelseinformation om det slutna landet. Nordkorea har också varit på säkerhetsrådets bord tidigare, bland annat på grund av landets kärnvapenambitioner och militär aggression mot Sydkorea.

Förenta Nationerna måste använda större kraft åt att förmå Nordkorea att ändra inriktning. Om landets regering inte lyssnar på FN-chefen och sydkoreanen Ban Ki-moon bör FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson få uppdraget att hantera dialogen. Eliasson har stor erfarenhet av att samtala med icke-demokratiska regimer. Ett alternativ är att Ban utser en särskild rapportör med ansvar att följa upp läget för de mänskliga rättigheterna i Nordkorea.

Kina har en nyckelroll i det fortsatta arbetet i FN. Övriga medlemmar i säkerhetsrådet, frivilligorganisationer och media bör stödja FN-ledningen och sätta press på Kina att agera konstruktivt. Med den förnyade kunskap som nu finns om läget i Nordkorea måste alla till buds stående medel användas för att ställa ansvariga i landet till svars.