EN VÄRLD SOM STÅR STARK EMOT KLIMATFÖRÄNDRINGAR

FN:s generalsekreterare António Guterres har klassificerat klimatförändringarna som ett existentiellt hot mot mänskligheten och kallat situationen för ett globalt nödläge. Under en presskonferens 2023 förklarade han att ”The era of global warming has ended; the era of global boiling has arrived.” Vi befinner oss alltså i ett klimatnödläge och konsekvenserna kommer att förvärras om vi inte agerar.  
 
Effekterna av klimatförändringar drabbar olika grupper ojämlikt, såsom rika och fattiga, kvinnor och män samt äldre och yngre generationer. De som drabbas hårdast är ofta de som bidragit minst till krisen, exempelvis utvecklingsländer, urbefolkningar samt barn och kvinnor. Det har lett till ökat intresse för klimaträttvisa som fokuserar på att betrakta klimatkrisen genom en människorättslig lins och främja samarbete för en bättre framtid för alla generationer. FN har erkänt kopplingen mellan klimatförändringar och mänskliga rättigheter genom flera åtgärder, inklusive att erkänna rätten till en trygg, ren, hälsosam och hållbar miljö som en grundläggande mänsklig rättighet. 
 
Så arbetar Svenska FN-förbundet mot klimatförändringar
Svenska FN-förbundet strävar efter att förstärka FN:s arbete att belysa klimatförändringarnas påverkan på de mänskliga rättigheterna. Utan att adressera klimatförändringarna kan de mänskliga rättigheterna inte fullt ut förverkligas. FN-rapporter varnar för katastrofala konsekvenser av klimatförändringar, särskilt för människor i det globala Syd. Genom att framhålla Parisavtalet och integrera klimaträttviseperspektivet i sitt arbete strävar förbundet efter att stärka insatserna för att bekämpa klimatförändringarna och främja klimaträttvisa. 
 
Detta gör vi genom att:  

• öka förtroendet och stödet för FN:s klimatarbete, framför allt genom att visa Uneps arbete och betona vikten av Parisavtalet 

• sprida information och kunskap om klimaträttvisa samtidigt som vi uppmärksammar klimatförändringarnas påverkan på de mänskliga rättigheterna 

• stärka vårt samarbete med FN-förbundet i Tanzania, bland annat genom att stödja initiativ för att bekämpa klimatförändringarna i landet genom insamlingar och andra åtgärder 

• föra dialog med politiker och beslutsfattare och visa att civilsamhällesorganisationer ser frågorna som centrala i arbetet för en bättre värld 

• engagera fler i kampen för klimaträttvisa. 

Så arbetar FN mot klimatförändringar
FN har spelat en framstående roll i kampen mot klimatförändringar sedan den historiska miljökonferensen i Stockholm 1972, som ledde till bildandet av FN:s miljöprogram (Unep). Unep är en nyckelaktör som driver och samordnar FN:s miljöarbete. Svenska FN-förbundet har nyligen ingått ett samarbete med Unep för att främja miljöskydd, särskilt genom att informera om initiativet, UN Decade on Ecosystem Restoration.

FN:s klimatpanel (IPCC), grundad 1988, har spelat en avgörande roll genom att löpande belysa allvaret och konsekvenserna av klimatförändringarna. Den första IPCC-rapporten kom 1990 och blev en referenspunkt för FN:s klimatkonvention 1992. Sedan dess har nya utvärderingar gjorts vart femte till sjunde år. Vetenskapliga underlag och slutsatser har varit grundläggande för att forma politiska åtgärder mot klimatkrisen. För sina insatser tilldelades IPCC Nobels fredspris 2007.  

FN:s klimatkonvention (UNFCCC), antagen 1992, har hållit årliga konferenser (COP) där länderna diskuterar och beslutar om åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Viktiga avtal har antagits vid dessa möten, inklusive Kyotoprotokollet från 1997 och det historiska Parisavtalet från 2015, som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader Celsius. Det senaste COP-mötet, COP 28, ägde rum i Dubai 2023 och resulterade i flera viktiga beslut, bland annat en övergång från fossila bränslen för att minska utsläppen och uppfylla klimatmålen.